Electroluxchefen: ”Kan köpa lokala champions ”

Electroluxchefen Jonas Samuelson har stämt träff i källaren till bolagets huvudkontor på Kungsholmen i Stockholm. Med sin längd, 1,94 i strumplästen, går han inte att missa. Han saknar erfarenhet som dammsugarförsäljare men hans bakgrund i bilbranschen, bland annat sju år på General Motors i amerikanska Detroit, har satt sina spår. Han svänger sig gärna med engelska marknadsföringstermer när han demonstrerar utställningen där bolagets båda premiumvarumärken för Europa, AEG och Electrolux, visas upp. Det tidigare toppvarumärket Husqvarna är bortrationaliserat och används numer bara i Sverige.

– I och med att det är många i den här byggnaden som inte jobbar med produkten dagligen, så tyckte vi det var en bra idé att påminna om hur vi vill att det ska se ut när vi säljer våra produkter och vilka budskap vi fokuserar på, förklarar Samuelson innan vi tar hissen upp till nionde våningen.

Jonas Samuelson har jobbat på vitvaruföretaget sedan 2008 och tog över koncernchefsuppdraget efter Keith McLoughlin 1 februari ifjol.

Nu är det så att det är precis ett år sedan Electrolux fick nej från de amerikanska myndigheterna att köpa General Electric Appliances. Vilka är de viktigaste lärdomarna som ni har dragit av den händelsen?

– Ja, nu var inte jag involverad i GE-affären direkt, men …

Men du har väl läst in dig …

– Men GE var en unikt bra möjlighet för oss att skapa otroligt mycket värde i den nordamerikanska marknaden. Det var ingenting som vi så att säga strategiskt letade efter. Så det (affären, reds anm) var någonting som jag tror hela företaget kände att det här var en extremt bra fit mellan Electrolux och GE. Electrolux har ett massvarumärke med Frigidaire, och GE ligger som mid to max premium-varumärke. Och den bedömningen som vi gjorde, och som även GE gjorde när vi kom överens om den här affären, var att det fanns goda förutsättningar att få den godkänd. Nu blev det inte så.

Det var ett nederlag?

– Det är klart att det omöjliggjorde ett stort värdeskapande, så i den bemärkelsen var det väldigt negativt.

Hur är stämningen i firman nu ett år senare?

– Det är historia sedan länge. Vi går inte runt och funderar på det, utan vi ser framåt.

Kan man till och med säga att det kanske var bäst som det skedde?

– Nej, det tycker jag inte. Det hade skapat enormt mycket värde. Och det reflekteras i att aktiekursen gick upp kraftigt när vi hade den här affären, och sen gick den ner igen. Men det viktiga för mig är att vi har fortsatt att skapa värde hela tiden. Vi har en aktiekurs som är högre i dag än den var innan vi annonserade affären.

Ja, den låg väl på 160 kronor dagarna före?

– 160 till 180 kronor. I de trakterna, ja. Precis.

Electroluxaktierna har gått sämst av de stora verkstadsaktierna under 2016. Bland de största bolagen är det Ericsson som har gått sämre. Och Hennes & Mauritz har gått sämre. Ni ligger inte så bra till?

– Vi ligger över generalindex. Det går inte att kommentera specifikt hur aktiekursen utvecklas. Det enda jag kan notera, det är att om man tittar på ett års sikt, fem års sikt och tio års sikt så ligger vi över Affärsvärldens generalindex.

Då finns det ingen anledning att klaga menar du?

– Inte att klaga. Det finns alltid anledning att begära mer. Men jag har svårt att se att det finns anledning att klaga. Men det är klart att vi vill göra det bättre, och framför allt är det otroligt viktigt för oss att så snabbt som möjligt nå den här sex-procentiga lönsamheten (Mer om det målet senare i texten, reds anm). För när vi har nått den nivån så blir tillväxt väldigt värdeskapande.

Studerar ni fortfarande och överväger andra stora förvärv?

– Det finns inga andra som är intressanta för oss i den storleksklassen, det gör det inte.

Inga kinesiska aktörer till exempel?

– Nej, nej.

Du har inte dragit dig för att köpa i Egypten, och …

– Ja, men det finns inga motsvarande möjligheter som vi ser just nu i Kina, det gör det inte. Inte som vi kan agera på.

Hur tänker ni när det gäller mindre förvärv då?

– Vi har ett par fokusområden. Det viktigaste, som vi tittar mest på just nu, det är inom våra professionella produkter.

Det är väl egentligen det minsta affärsområdet?

– Mm, anledningen till att vi fokuserar mycket på det är att vi har en väldigt stark europeisk proffsbusiness, både inom food service och inom laundry systems. Men vi är ganska svaga i Nordamerika. Och för att kunna vara en bra leverantör till de stora fast food-kedjorna så behöver man en solid närvaro i Nordamerika, och det tittar vi på.

Vad är det för prylar det handlar om där då?

– Grillar, kylskåp, diskmaskiner, allt möjligt som du har i ett storkök, restaurangkök. Så det tittar vi på.

Så ni tittar på förvärvsmöjligheter i nordamerikanska marknaden?

– Inom professionella produkter. Sen tittar vi fortfarande, och vi har redan lanserat ett förvärv i Sydafrika, på utvecklingsländer, där vi helt enkelt kan köpa lokala champions som ger oss mer marknadsaccess. Det är ett stort fokus.

Hur hanterar ni dem? I Egypten har ni väl fortfarande kvar produktionen, till exempel?

– Ja, oh ja.

Och i Sydafrika?

– Ja, det kommer vi att behålla. Absolut.

Och produkterna kommer att säljas under det gamla namnet?

– I Sydafrika så är det lokala varumärket Kwikot, som vi köpte, men vi kommer att ha kvar det, och vi kommer att addera Electroluxvarumärket på toppen på det. Och även då i Sydafrika.

Hur stort är det sydafrikanska bolaget?

– Litet eller medelstort kan vi väl kalla det.

Hur stora finansiella muskler har ni för förvärv? Jag läste en rapport i morse från en analytiker på Standard & Poor´s att ….

– Ja. De pratar om en miljard dollar. Jag tror att vi har mer muskler än så. Men det är vad de ser att de når upp till, för att vi ska bibehålla A- ratingen som de höjde oss till. Om vi håller oss till vår finanspolicy, som är en skuldsättningsgrad av ungefär två gånger ebitda, så ligger vi mer i trakten runt 15 miljarder kronor.

Och då inkluderar du nya lån också?

– Just det. En nettoskuldsättningsgrad av två gånger ebitda. Det är ungefär vad vi tycker är långsiktigt hållbart och hälsosamt.

Och för GE skulle ni betala tre miljarder, var det så?

– Ja, det var tre dryga, det var väl knappt tre och en halv miljarder dollar.

GE gick till Kina strax efter att ni övergav det. Det sker andra affärer i branschen. Kommer de att fortsätta?

– Ja. Absolut.

I andra branscher slår de största bolagen ihop sig också. Kan det ske i den här branschen också?

– Det kan säkert ske, men vi har i storleksordning sex, sju globala bolag i dag som känns som ganska jämspelta, likvärdiga parter, och det finns säkert möjlighet att någon av dem skulle gå samman, men jag tror inte det är huvudscenariot, framför allt inte efter vad som hände med Electrolux och GE. Det är alltid så att man är stor någonstans, så att det ökade väl inte aptiten att slå ihop de stora bolagen, kan jag tänka mig.

Hur tror du, om Electrolux, just när det gäller strukturen, hur tror du Electrolux ser ut om fem år från nu? Ungefär som nu – ett stort självständigt bolag? Eller?

– Det tror jag. Det är huvudspåret, absolut. Och den stora förändring som sker är att vi hela tiden jobbar på att utveckla vårt erbjudande så vi kommer ännu närmare våra slutkonsumenter, och ger dem ett mer komplett erbjudande i form utav produkter och tjänster. Och det är det som vi kommer att fortsätta att fokusera på.

Jag såg i kvartalsrapporten, ni brukar skriva hur mycket marknadstillväxt ni har i de olika delarna av världen. Det pekar uppåt överallt utom i Sydamerika, förstår jag?

– Ja, Latinamerika, precis.

Hur räknar ni med att det ska se ut nästa år (2017)?

– Vi släppte precis en guidance release för 2017. Och där indikerar vi 2-3 procent i Nordamerika, ungefär 1 procent i Europa, och fortsatt negativt i Latinamerika runt minus 5 procent i våra viktigaste länder

Och Latinamerika, det är egentligen bara Brasilien, eller?

– Brasilien och Argentina och Chile står för dryga 80 procent av vår försäljning i Latinamerika totalt. 60 procent är i Brasilien.

Så det är små ökningar i världen. I Kina är det ingen stor ökning heller?

– Nej, Kina har varit ganska så oförändrat i år (2016) , och vi räknar med att det kommer att vara det nästa år också. Jag är inte så i detalj informerad, men Kina har haft enormt kraftig tillväxt under en lång rad år, och peakade väl för drygt ett år sen, och sen har det varit ganska så “flat” där. Och det i sin tur har att göra med att byggboomen har stoppat upp i Kina.

De bygger inga nya hus?

– Ja, precis. Väldigt mycket av efterfrågan i Kina har med dels nya hus och dels ett stort initiativ som de drog i gång efter 2008-2009 som de kallar för rural electrification, det vill säga man drar ut el till landsbygden, vilket ger folk möjlighet att köpa kylskåp och tvättmaskin och lite annat. Och det gav en enorm marknadstillväxt. Men båda de faktorerna har toppat ut nu.

Om den ekonomiska tillväxten på planeten (i vitvarubranschen) blir två procent nästa år (2017) . Hur blir då er tillväxt?

– Ja, för det första, ja, vi räknar med att ha fortsatt något positiv tillväxt framöver. Det är inte vår viktigaste fokus.

Men i år (2016)….?

– Ja, det är i stort sett oförändrad försäljning kan man väl säga. Och det beror på att vi har marknader och verksamheter där vi växer, och vi har marknader och verksamheter där vi krymper. Framför allt då Latinamerika är det som går ner ganska kraftigt.

Det var 30 procent i något land?

– I Argentina har det varit den typen av tal. Och det är en stor verksamhet för oss. Latinamerika förra året (2015) för oss var 17 miljarder kronor i omsättning. Och det är klart, när de marknaderna går ner kraftigt så påverkar det. Men viktigast för oss just nu, det är att öka vår rörelsemarginal. Det är vår absolut viktigaste prioritering.

Och det gör ni då genom att ni säljer dyrare produkter hellre än billigare volymprodukter?

– Jag skulle vilja uttrycka det lite annorlunda. Vi hanterar vår produktportfölj och säljer produkter där vi är mest konkurrenskraftiga.

Vilka produkter är det?

– Ja, det varierar lite grann marknad för marknad, men generellt kan man säga att vi är väldigt duktiga på matlagning och tvätt. Och om man pratar om konsumenter. Vi är även duktiga på dammsugare. Men där har vi varit tvungna att, vad ska man säga, sanera i vår produktflora för att fokusera på de mer lönsamma kategorierna där.

Vi var i Japan med redaktionen i december. Där har de stort fokus på kundnöjdhet. Vi såg inga Electroluxprodukter där?

– Vi är hyfsat stora inom två segment. Professionell tvätt och dammsugare. Men när det gäller vanliga vitvaror så har vi inte ett produktsortiment som funkar i Japan på grund av lokala smaker och elektricitet. Volt och frekvensmått och så där. Så är det.

Du säger att ni har nolltillväxt. Men i kvartalsrapporten så står det att det är minus i försäljningen.

– I tredje kvartalet var det så. Vi hade två stora effekter i tredje kvartalet. Det ena var att Latinamerika var nedåt, och det andra var att vi hade en stor minskning i vår, vad vi kallar för private label-försäljning i Nordamerika, det vill säga produkter som inte har våra varumärken.

Alltså när exempelvis Ica skriver Ica på dammsugaren?

– Ja, precis, exakt. Så i Nordamerika så var den försäljningen ner med ungefär 30 procent i kvartalet. Medan vår egen försäljning av våra egna varumärken var uppe ungefär 4 procent, om jag minns rätt.

Men betyder det att ni tappar marknadsandelar, är det det du säger?

– Ja, inte med våra egna varumärken, däremot så tappar vi då på de här så kallade private label.

Men för att få bättre marginaler så är det en nödvändighet? Är det så jag ska förstå det?

– Ja, alltså dels så gör vi egen portföljrationalisering, men i det här fallet så har det att göra med att det är en av kunderna som krymper kraftigt.

Vilken är det då?

– Det är Sears (en stor amerikansk butikskedja, Red anm.).

Sears. Som då hade ett eget varumärke?

– De äger varumärket Kenmore i Nordamerika. Och det är vi och andra leverantörer som levererar till dem.

Jag tittade på analytikernas bedömningar av rörelsemarginalen framöver, och när du började för ett år sedan så var konsensus en marginal på 4,2 procent för i år (2016). Nu har de lyft förväntningarna till 5,2 procent för 2016 och till 5,7 procent 2018. Betyder det att de tror inte på din 6-procentiga målsättning?

– Fyra av sex affärsområden ligger över 6 procent i år.

Men Latinamerika drar ner?

– Det är Latinamerika i första hand, och i viss mån även då Small Appliances, det vill säga dammsugare och små hemprodukter.

Ja. Vad ska ni göra för att få upp de två eftersläntrarna till högre tal?

– I Latinamerika har vi en, skulle jag vilja säga, väldigt, väldigt bra verksamhet som har drabbats av att efterfrågan har gått ner väldigt, väldigt kraftigt. Vi pratar om i princip en halvering av marknaden i Brasilien och Argentina de senaste åren. Och där är vårt jobb att se till att vi tar ut kostnader och har rätt priser i marknaden så att vi kan vara konkurrenskraftiga, och det är det vi jobbar extremt hårt med just nu. Men det är inte ett problem med vår marknadsposition. Vi har över 30 procent marknadsandel i södra Latinamerika. Så det är fråga om att få rätsida på vår kostnadsstruktur med den nya lägre efterfrågesituationen. Och det jobbar vi hårt med. Sen har vi i våra småprodukter, där vi har haft lägre lönsamhet under senare år, men där är vi mitt upp i en turnaround som kommer att börja leverera under 2017.

Hur mycket ska det spara?

– Vi annonserade att vi skulle spara runt 200 miljoner för ett år sedan. Men det är inte bara ett sparprogram, utan även att vi omfokuserar verksamheten på att återigen vara mer lönsamma i kategorin. Vi sålde precis varumärket Eureka i Nordamerika som var et olönsamt varumärke inom dammsugare.

Har ni någon tillverkning av dammsugare i Sverige längre?

– Inte i Sverige. Vi har i Ungern.

Vad tillverkar ni i Sverige?

– De flesta av våra professionella tvättmaskiner tillverkar vi Ljungby

När når ni upp till det här 6-procentmålet tror du?

– Ja, vi har inte gett någon exakt tidsram för det, men mitt mål är att göra det snabbt. Så snabbt som möjligt.

Nästa år (2017)?

– Det hade varit väldigt bra, men vi har inte gett en sån guide, specifikt. Nej.

Säg att ni når 6 procent i slutet av nästa år?

– Ja, möjligheten finns, ja.

Ska ni höja den siffran då till 8 procent?

– Det är möjligt att det är nästa mål, men för oss är det viktigt att man tittar på värdeskapandet som en balans mellan olika faktorer. Tillväxt, rörelsemarginal, kapitalomsättningshastighet. När man kan få alla de faktorerna att utvecklas positivt, då skapar man mycket värde. Och vi har gjort ett väldigt bra jobb skulle jag vilja säga när det kommer till kapitalomsättningshastighet. Vi har gjort ett okej jobb när det gäller lönsamhet, men inte tillräckligt bra. Där gäller det att bli bättre. Och när vi har de två faktorerna på plats, då ska vi växa i lönsamhet. Då skapar vi mest värde.

Electrolux har blivit ökänt för att ha extraordinära engångskostnader ofta i räkenskaperna. Är det slut på det?

– Electrolux omställning under de senaste 10, 15 åren, har handlat ganska mycket om att se till att vi har en konkurrenskraftig produktionsbas med rätt skala och rätt kostnadsnivå. En stor del av den potentialen har realiserats, det vill säga, sannolikheten att det kommer att bli ytterligare många stora förändringar i den magnituden, den är inte så stor.

Nedskrivningarnas tid är förbi?

– Nej. Nej, men det är, alltså den fasen är över. Sen så är … alla bolag som jobbar i en konkurrensutsatt miljö måste hela tiden omformulera sin approach och bli bättre och öka sin effektivitet. Och det är klart att det ibland kan ge upphov till engångsposter. Så det tror jag inte något företag kan att säga att de aldrig kommer att ha. Men den här typen av stora strukturprogram som vi har gått igenom, det ser jag inte framöver.

INGA SYMASKINER

Ni säljer kylskåp och tvättmaskiner, och ni säljer inte kaffemaskiner?

– Vi säljer kaffemaskiner, inte i någon större omfattning, men det gör vi.

Symaskiner säljer ni inte?

– Nej, nej.

Och högtalare, och bilar?

– Nej, nej.

Var går gränsen? Trendar ni mot fler eller färre grejer i sortimentet?

– Vi pratar om tre konsumentområden, så att säga. Det är de produkter som platsar i ditt kök, som platsar i ditt tvättrum, eller som hjälper dig att hålla en bra hemmiljö. Ett rent och hälsosamt hem. De tre produktkategorierna eller konsumentområdena är vi fokuserade på.

Ökar antalet produkter eller minskar de?

– Generellt sett så ökar det, alltså att vi ger ett bredare utbud, men det är ingen naturlag.

Vet du vilka de senaste tillskotten är?

– Ja, bland annat kaffemaskiner, som är espressomaskiner och liknande, har vi inte hållit på med så länge. Inom matlagning så breddar vi kontinuerligt vårt utbud. Vi pratar om sådana här småapparater som blenders och mixers och matlagningsapparater. Vi pratar om vakuumförpackare. Vi pratar om ett bredare sortiment av ångugnar. Vinkylare och så vidare. Den typen av produkter som hjälper konsumenten att göra mer i sitt kök.

Ert förvärv i Sydafrika nyligen inom varmvattenberedare?

– Skulle inte säga att det är nytt, men vi expanderar inom vad vi kallar för aircare och watercare, det vill säga att återigen det här med att skapa ett hälsosamt hem. Med vattenbehandling och luftbehandling och städprodukter.

Du gjorde nyligen en liknelse med taxi-tjänsten Uber, att folk skulle dela med sig av sin tvättmaskin. En delningsekonomi?

– Det är inte på något sätt vår huvudstrategi. Poängen är mer att allt eftersom våra konsumenter får nya möjligheter och har nya behov så ska vi försöka vara där och se om vi kan skapa nya erbjudanden. När vi pratar om delningsmöjligheter när det gäller tvätt så är det någonting som redan förekommer i flerfamiljshus.

Det finns redan i källaren i många flerfamiljshus, menar du?

– Ja, precis. Så det är inte så att det är något revolutionerande koncept för oss. Det som möjligen kommer, och det som är mer Uber-liknande, det är att man kan tänka sig att det finns mer uppkopplade produkter med appar där man omedelbart kan se lediga tider och man kan då boka tider. Och det finns, åtminstone teoretiskt kan man tänka sig att det kan sträcka sig även till att privatpersoner skulle kunna erbjuda den typen av tvättider. Så det är mer en tankelek, snarare än att det är vår huvudstrategi.

Men ni har försökt det h��r tidigare. I början av 2000-talet. Att kunderna ska betala per tvätt. Men det verkar inte ha gått så bra?

– Inom professionals så har vi den här typen av lösningar överallt kan man väl säga. En del kunder är uppkopplade och en del är mer traditionella. Och vi har även ”pay per wash”, att om man äger en tvättinrättning, att man betalar produkten mer per tvätt, snarare än att man köper den upfront. Den typen av lösningar finns redan.

SMARTA HEM

– Och om vi pratar om connectivity och smart home, för oss är inte det ett självändamål, utan det är mer en fråga om att kan man förenkla och berika konsumentens upplevelse med smartare och uppkopplade produkter, då är vi intresserade av att göra det.

Jag kan ibland känna ett behov av att kunna sätta på ugnen innan jag kommer hem, för då sparar jag fem minuter av mitt liv.

– Det är tyvärr olagligt. Att man har så att säga heta produkter med fjärrkontroll.

Det kan ligga en katt där inne?

– Ja, precis, eller vad som helst. Men givetvis kan man tänka sig att man har, man kontrollerar sin diskmaskin och tvättmaskin på det sättet, eller att man kontrollerar sitt hemklimat på det sättet. Det finns redan nu. Så det finns många praktiska aspekter. Det finns även den här typen av servicelösningar där man pratar om att man har, jag försöker hitta det svenska ordet, men preventive maintenance, det vill säga att man försöker, genom att analysera hur produkten uppför sig ser om det finns risk för att någonting ska gå sönder, och i så fall kan man laga det innan det går sönder och så vidare. Den typen av lösningar finns inom industriella applikationer i dag. Och man kan se på sikt att det kommer att gå över inom konsumentprodukter också.

Är ni inblandade i många typer av experiment på det området nu, ”connectivity och smart home”?

– Ja, alltså hela den verksamheten är ett enda stort experiment skulle man kunna säga.

Famlar ni framåt?

– Det finns ett par olika aspekter på det här. Det ena är det här med standarder och hur skall produkter kommunicera med routers och molnet och med oss och så vidare. Den här typen av tekniska aspekter. Och där har vi valt att samarbeta med de stora organisationer som finns i det här. Vi har, vi är en så att säga huvudmedlem i Open Connectivity Foundation, där många av de största tillverkarna, även Microsoft, Intel, Samsung, LG, Panasonic och en massa andra är med.

Det är ni som styr Internet of things?

– Internet of Things, precis. Och vi samarbetar även med Google och Apple och andra för att se hur vi kan kommunicera med deras plattformar. Så det är mer på den tekniska standardens sida. Sen så …

Och där är konkurrenten Whirlpool också med?

– Ja, de är absolut, de, liksom alla andra, håller på att jobba med det. En del väljer att göra egna lösningar, en del väljer att samarbeta. Och där har vi i Nordamerika i dag till exempel uppkopplade air conditioner, som då tillåter konsumenter att kontrollera klimatet.

Då får man ringa och sätta i gång den när man åker hem?

– Ja, precis. Fördelen är att du inte behöver ringa, men det har vi i marknaden i dag. Vi jobbar mer och mer med olika typer av appar för att hjälpa konsumenten få mer ut ur sina produkter

Vad syftar då det här Weave, kommunikationsprotokollet Weave som ni gick med i för ett år sen, vad syftar det till?

– Syftet för oss är att få konsumenten att få ut mer av sina produkter, och ha en bättre upplevelse. Om vi gör det på ett bra sätt så ger det oss även möjlighet till en mer direkt relation med slutanvändaren, vilket ger oss en möjlighet att sälja tjänster och andra produkter vid rätt tillfälle till slutkonsumenten. Så för oss är det en kombination av att göra oss mer attraktiva och att skapa merförsäljning.

Har det kommit ut några produkter i samarbetet med Weave ännu?

– Inte ur Weave, nej.

När kommer det såna produkter?

– Kan jag inte svara på direkt just nu, men Weave är inte en produktplattform utan det är en kommunikationsstandard. En av flera. Så att det vi jobbar på tillsammans med Google och tillsammans med andra, det är att skapa standards som är relevanta för vitvaror. Det finns en hel massa olika produktkategorier där man jobbar med den här typen av plattformar som Googles Weave eller Apple Home,

För något år sen så gjorde DN en genomgång av de här systemen som styr bland annat värme och kyla i hemmen och på företag. Det visade sig att det var väldigt lätt att komma åt, utifrån. Att hacka.

– Ja, det är absolut en av de absolut största utmaningarna inom det här, att skapa säkerhet i de här.

Är de säkra nu?

– Nej , det kan jag inte säga. Cyber security är extremt höga prioriterat nu. Men det är inte någonting som vi själva kan lösa, utan det måste vi jobba tillsammans med olika partners som finns.

Vad hände med det där gamla samarbetet med Ericsson som ni höll på med för 20 år sen? Det var det första intelligenta kylskåpet?

– Screen fridge.?

Ja, så hette det.

– Nej, det var bara på skoj.

Efterfrågar kunderna smarta prylar?

– Det är väl en av de här kategorierna där kunderna inte riktigt ännu vet vad de ska fråga efter. När det gäller vissa områden så är det ganska uppenbart, till exempel klimatkontroll eller hemsäkerhet och så där. Larm och brand och inbrottslarm och klimatkontroll, där finns ganska tydliga fördelar. Så det är de kategorierna som växer snabbast just nu.

Andra fördelar?

– Det kan vara till exempel olika typer av övervakning, så man ser till att produkten inte går sönder när man behöver den som mest. Man kan tänka sig att man kopplar ihop konsumtionen av till exempel tvättmedel så att man vet när man behöver beställa nytt tvättmedel eller nya disktabletter. Det kan vara att man hjälper konsumenten att planera sin matlagning på ett bättre sätt. Om man har ett recept som man vill laga till, när ska jag sätta på ugnen, när ska jag starta med såsen? Hur kan jag kontrollera så att såsen inte kokar över medan jag hackar grönsakerna. Man kan tänka sig en mängd olika möjligheter. Eller när det gäller tvättmaskiner så kan det gälla hur jag kan se till att just det här plagget och den här fläcken verkligen blir ren, vilket tvättprogram ska jag använda?

Det krävs så där handfasta användningsområden för att kunderna ska lockas, är det så? Det räcker inte att säga att det blir Internet of Things?

– Nej, nej. Nej, det måste ge en direkt kundnytta, självklart. Absolut. Men som sagt. Vi är bara i den absoluta början på den här resan, och det som jag tror att man underskattar när man tittar på det här, det är det faktum att, liksom i många andra fall så kommer den här teknologin att bli väldigt, väldigt billig över tiden. Och det gör att även om kundnyttan kanske inte är enorm, så är den tillräckligt för att motivera att produkten är uppkopplad för det finns nytta med det. Så den kurvan kommer att mötas någonstans, nyttan och kostnaden. Så vi är ganska övertygade om att det kommer…

Ja, när då? Om fem år?

– Inom de närmaste fem åren tror jag att det kommer bli en ganska stor ökning.

I årsredovisningen står det att era konkurrenter är de man kan förvänta sig. LG, Samsung och Siemens. Men så såg jag att du kallar Google och Yahoo för konkurrenter också.

– Alltså, kanske inte Yahoo, Men det är inte så att vi ser dem som våra största konkurrenter just nu, inte alls.

LIVSLÄNGDEN FÖR ETT KYLSKÅP

Hur ser du på ett kylskåp. Hur länge ska ett kylskåp fungera?

– I snitt så tror jag att våra konsumenter, vi har inga exakta data på det, och det varierar ganska mycket, men i snitt kan man räkna med en livslängd runt tio år. Med normalt nyttjande. Och det är klart, det finns massor med olika faktorer som påverkar när det är lämpligt för konsumenten att byta ut sin produkt. Till exempel energiförbrukning, där vi hela tiden gör framsteg och skapar mer effektiva produkter, eller produkter som ger det en möjlighet att få ett bättre resultat vare sig det gäller tvätt eller matberedning eller förvaring. Så vi har ett allmänt antagande runt tio år.

Tror du inte de flesta människor tycker det är en ganska kort tid med tio år för ett kylskåp?

– I dagsläget, om man tittar på ett kylskåp för tio år sen, så om du köper ett bra kylskåp i dag så konsumerar det 75 procent mindre energi.

Än det som är tio år gammalt?

– Ja, så att det finns en bra kalkyl på att byta ut det.

Men hur länge håller era produkter då? Håller de tio år eller håller de 20 år?

– Det beror på helt hur man använder den. Det är klart att den håller 20 år om man är …

Alltså. Kylskåpet står på hela tiden.

– Ja, precis, men det är inte bara att det står på, utan det är hur många gånger om dagen du öppnar och laddar in nya produkter, nya råvaror. Så det går inte att ge ett rakt svar på det. Men det är klart att det finns många exempel där produkten varar i över 20 år, absolut.

Om man tänker på vårt ansvar för att inte använda jordens resurser för snabbt, då får man i alla fall här i Stockholm intrycket av att många slänger ut kök helt och hållet från lägenheter i stan, bara för att sätta in nya kylskåp och nya frysar. Har du någon uppfattning om sånt?

– Ja, absolut. För det första håller vi med om att man ska använda jordens resurser så vist som möjligt, men det är en helhetsbild. Och då är det så att 85 procent av klimatbelastningen av våra produkter i genomsnitt är i användandefasen, det vill säga att man använder el och vatten i produkten. Så det viktigaste man kan göra för att bevara jordens resurser är att se till att man har en energieffektiv produkt. Sen är det så att ungefär 85 procent av innehållet i produkterna, det vill säga stål, plast och så vidare är återvinningsbart och dessutom återvinns i enlighet med EU-direktiv som vi har i dag. Så det finns en väldigt effektiv återvinningsapparat för använda vitvaror i dag, som vi eller konsumenterna finansierar.

Vilken elpryl skulle du vilja Electrolux tillverkade som de inte tillverkar? Du måste funderat en del på vilka saker som ni borde kunna göra.

– Alltså, ett område som vi håller på att utveckla mer, det är just det här healthy well-being, det vill säga produkter som tillsammans skapar ett bra inomhusklimat. Där tror jag, det är ett av de områden där vi har störst möjlighet också med smart home och connected home, det vill säga att man har ett antal olika produkter som interagerar tillsammans med smarta sensorer för att skapa ett bra inomhusklimat. Det tror jag är ett, globalt sett det är ett av de absolut största möjligheterna som finns, eftersom en större del av jordens befolkning bor i storstäder med problem med utomhusklimaten.

Smarta sensorer och luftfuktare och värme- och luftkonditioneringsapparater?

– Mm, ja, och partikelfilter och liknande. Ja, precis. Det är en enormt stor potential. Men den här typen av produkter, de drar energi. Så man ska bara använda dem när man behöver.

Det låter svajigt. Det finns konsultfirmor som inte gör annat än att lever på att installera och trimma sådana här maskiner. Till vårt förra kontor behövde vi ha in en expert en gång i veckan.

– Det är precis det som är problemet. Stabiliteten i lösningar, stabilitet, säkerhet och användarvänlighet. Det är den typen av problem som vi måste överkomma.

Det är det du saknar i sortimentet?

– Det är en av dem. Sen håller vi på hela tiden och utvecklar vårt utbud inom matlagning och klädvård och så där. Jag menar, vi letar hela tiden efter nya möjligheter inom de områdena.

Hur länge ska du ha jobbet?

– Så länge jag får. Jag tycker det är ett kul företag. Väldigt spännande. Väldigt spännande i den bemärkelsen att vi jobbar med allt ifrån konsumentdriven innovation till att köpa stål och försöka göra det så effektivt som möjligt, och allt där emellan. Och det är jäkligt spännande. Så att det vill jag fortsätta med så länge som möjligt.

Torsk på ångad fisk

Vilken är din livrätt?

-Torsk i ugnen. På det kan man köra allt ifrån 25 till 100 procent ånga beroende på om man vill ha yta eller bara perfekt konsistens.

Vad lagar du helst för mat?

-Jag har blivit otroligt fascinerad av matlagning under mina år på Electrolux, så att verkligen försöker använda våra produkter till max. Och det som jag verkligen gillar mest, det är att utforska ånga i samband med matlagning. Att man använder kombinationen av traditionell värmeånga i ugnsmatlagning vilket ger otroligt mycket bättre resultat. Så det jobbar jag mycket med. Grejen som vi har lärt oss från proffssidan, det är att man kan kombinera traditionell värme och ånga i olika kombinationer. Vare sig du bakar bröd eller en kaka, eller en stek eller en fisk. Olika kombinationer av värme och ånga ger alltid ett bättre resultat än att bara använda traditionell värme. Så det är någonting vi jobbar hårt med att utveckla och att göra mer överkomligt och mer åtkomligt för konsumenterna.

Tvättar du dina kläder eller andras kläder när du tvättar i tvättmaskinen?

-I familjen?

Ja. Alltså. Vill du förstöra dina egna kläder, eller kan du tillåta dig att förstöra andras kläder också?

-Ja, det är en bra fråga. Säger så här, jag har ganska strikta förhållningsorder när det gäller vissa av min frus kläder, som jag inte tillåts att hantera.

Soccer-coachen i Detroit

Du är 48 år. Var är du född?

-I Torslanda, i Göteborg.

Är du uppvuxen i Göteborg också?

-Ja, det är jag.

Vilken skola gick du i?

-På universitetet?

Gymnasiet.

-Lundby gymnasium.

Och var utbildade du dig till civilekonom?

-På Handels i Göteborg. Internationell ekonomi.

Jag vet att du har jobbat på Munters tidigare. Vad gjorde du innan dess?

-Saab och General Motors, hela min karriär.

Saab i Trollhättan?

-Yes. Och även General Motors i USA.

I Detroit?

-Ja, i New York och Detroit.

Hur länge bodde du i USA?

-Nästan sju år.

Vad gjorde du där?

-Massa olika ekonomijobb. Jag jobbade med affärsutveckling, prissättning, controlling. Ja, den typen av frågor.

Vad tycker du om det som hände med Saabs senaste ägare nu?

-Pratar du om Nevs?

Ja.

-Ja … jag vet inte om man kan kalla det Saab längre. Det tror jag inte. De kan inte ens kalla sig själva Saab …

Känner du fortfarande för Saab?

-Ja, verkligen. Det är ett fantastiskt företag. Eller var.

Men i din roll här, är det bäst att vara ekonom snarare än ingenjör om man ska vara chef på Electrolux?

-Tror det finns utrymme för alla sorter.

Vad gör du på fritiden?

-Fram tills nyligen, huvudsakligen familjen. Vi har barn som börjar bli lite äldre, så nu får vi hitta på nya saker. Jag gillar att vara på västkusten, gillar att vara på sjön.

Hur gamla är barnen?

-19,18 och 14.

Har du egen båt?

-Ja.

Segelbåt eller motorbåt?

-Nu för tiden motorbåt. Tidigare alltid segelbåt.

Tidigare sa du att du bodde i Bromma. Spelar barnen fotboll där?

-Ja, eller de har gjort det. Det är bara min yngste nu för tiden som gör det.

I vilket lag?

-Nockebyhovs IF.

Har du varit fotbollstränare där?

-Nej, nej. Det är inte en av mina talanger. Fast det var jag i och för sig i USA, när vi bodde där.. Men då var barnen sex år gamla [hör inte 0:50:19].

Var du coach?

-Jag var assisterande coach [skratt].

Det är din största framgång?

-Ja [skratt]. Precis.