En lysande idé att vänta

Den som betraktar ljus- och armaturtillverkaren Fagerhults 17-åriga period på börsen i backspegeln ser en historia av tillväxt. Under den tid som bolaget har varit noterat har försäljningen ökat från ­­1 miljard kronor till 3,5 miljarder.

Och aktien har hängt med. Kursen för det Habobaserade företaget vid Vätterns västra strand har klättrat från 35 kronor till 140 kronor under de senaste fem åren. Enbart under fjolåret nådde uppgången mäktiga 78 procent och bolaget har skramlat ihop till ett sammanlagt börsvärde på strax över 5 miljarder kronor. Vinstutvecklingen har hängt med i nästan samma takt.

Det av finansmannen Gustaf Douglas kontrollerade bolaget surfar sedan några år på flera gynnsamma trender. ­Bolaget har med sällsynt lyckosam ­tajming prickat skiftet i belysningsteknik från lysrörs- och halogenarmatur till snålare så kallad led-belysning, vars uppfinnare som bekant kunde ta emot Nobelpriset härförleden.

Teknikskiftet har gått snabbt. Sedan två år tillbaka har bolaget helt avslutat teknikutvecklingen av armaturer till äldre typer av ljuskällor. Under fjärde kvartalet förra året var nära hälften av bolagets försäljning led-armaturer. Motsvarande siffra för två respektive ett år sedan var lägre än 10 procent respektive 20 procent. Enligt vd vid bolaget Johan Hjertonsson är försäljningen av armaturer till äldre ljuskällor helt utraderad före 2018.

Fagerhult drar också nytta av den goda byggkonjunkturen i Nordeuropa, bland annat i Sverige, där slutkunderna har visat sig beredda att betala mer för led-ljus än för traditionell belysning. Förändringarna har hejats på av ”gröna” regelverk och byggnormer, vilket fått till följd att kunderna inte bara låter montera in ny armatur i nya hus utan byter också ut äldre armatur i större omfattning än vad branschen räknat med.

Fördelarna för kunderna är inte bara mer en energieffektiv belysning utan också en brinntid på sammanlagt 50 000–100 000 timmar, 6–12 år, vilket betyder att ljuskällorna inte ­behöver bytas lika ofta.

En tredje trend som gynnar bolaget är inriktningen mot automatiserade och ”smarta” styrsystem med kapacitet att samordna belysning till att bli än mer energieffektiv, en utveckling som betyder ständigt nya affärsmöjligheter för bolaget.

Slutligen gynnas bolaget av en splittrad struktur i branschen där Fagerhult, trots sin relativa litenhet med 3,5 miljarder i försäljning, är tredje största bolag i Europa efter nederländska Philips, med en försäljning på 200 miljarder kronor och österrikiska Zumtobel, med bland annat varumärket Thorn, med en årlig försäljning kring 10 miljarder kronor. Branschsplittringen har fått till följd att svenskarna har kunnat köpa mindre bolag runt om i Europa till en billig penning. Och så sent som för ett år sedan tog Fagerhult nästa steg i konsolideringsdansen med förvärvet av en turkisk nybyggd ljus- och belysningsfabrik. Förvärvet är bolagets enskilt största affär fram till nu och innebär att bolaget får tillgång till en fabrik i ett låglöneland samtidigt som marknaden breddas till Mellanösternområdet.

Bolaget är välskött, växer dubbelt så snabbt som marknaden och har aldrig redovisat förluster i rörelsen, inte ens under de svåra finansiella åren efter 2001 och 2008. Värderingen har trots detta med alla normala mått mätt på senare tid gått från hög till ansträngd. Varje väntad vinstkrona i år värderas till 17 gånger pengarna (p/e 17), enligt Affärsvärldens prognoser. Det betyder att väldigt mycket redan i inprisat i aktiekursen. Minsta lilla missräkning, exempelvis nu när fjärde kvartalet ska summeras och jämföras med den starka avslutningen 2013, kan få aktien på fall.

Rimligen väntar gynnsammare köptillfällen längre fram. Vänta och köp på nivåer under 120 kronor. Det var kring den nivån som en insider senast köpte aktier för ett halvår sedan. Då var det styrelseledamoten Fredrik Palmstierna som ökade sitt innehav.