En prick i protokollet

Bilbesiktningsbolaget Opus blev något av en börsfavorit efter introduktionen 2006. Kursen klättrade från nivåer kring 1 krona per aktie till som mest cirka 15 kronor förra våren. Detta samtidigt som Opus gjorde en rad förvärv. Allt under ledning av grundaren, storägaren och vd:n Magnus Greko. Allra bäst gick det år 2013. Då rusade aktien från 2,57 kronor till 14,65 kronor, en uppgång med nära 500 procent. Men sedan i höstas har kursen nästan halverats till under åtta kronor och det sammantagna börsvärdet är nu nere i nära 2 miljarder kronor.

***

Hösten 2013 aviserade opus sitt största förvärv dittills, köpet av det amerikanska bilbesiktningsföretaget Envirotest. Över en natt blev koncernen dubbelt så stor. Det amerikanska bolaget beskrevs som ett ledande bilprovnings- och teknikföretag i Nordamerika. Köpeskillingen 83 miljoner dollar motsvarade då 540 miljoner kronor och betalades delvis genom en nyemission till existerande aktieägare på 153 miljoner kronor.

Opus aktiekurs klättrade med 40 procent på en vecka sedan investerare och analytiker dragit slutsatsen att Opus fick köpa sin amerikanska kollega extremt billigt. Resultatet (ebitda) i det amerikanska nyförvärvet uppgick under 2012 till 26 miljoner dollar, alltså ungefär en tredjedel av köpesumman. Att få hela köpeskillingen återbetald på tre-fyra år är attraktivt i vilken bransch som helst, och särskilt aptitligt i en så pass stabil verksamhet som bilprovning. Kontrakten i USA upphandlas typiskt sett på fem eller sju år och ibland ännu längre perioder där intäkter och kostnader till stora delar är kända i förväg.

Förvärvet av Envirotest beskrevs förstås i positiva termer i det prospekt där nyemissionen presenterades. Bland annat framgick det att amerikanerna sysslade med långsiktiga bilprovningsprogram i delstaterna Colorado, Maryland, Indiana, Ohio och Tennessee samt i British Columbia i Kanada.

”Genom förvärvet blir Opus marknadsledande på bilprovningsmarknaden i USA”, hette det bland annat.

En av de viktigaste bitarna, kanske den viktigaste, i det amerikanska bolagets portfölj var ett avtal med delstaten Colorado. Hela Opus köp av Envirotest var villkorat av att bolaget vann den pågående upphandling som Colorado just då genomförde.

Coloradomarknaden, där Envirotest då gjorde i storleksordningen 1,2 miljoner avgaskontroller per år och drog in över 220 miljoner kronor, skulle stå för ungefär 15 procent av den sammanslagna koncernens intäkter och en ännu större andel av vinsten.

Därför väckte det uppmärksamhet när Opusledningen i slutet av 2014 i kontakter med enskilda aktieanalytiker lät förstå att den viktigaste delstaten skulle tappa i betydelse framöver. Colorados politiska ledning hade nämligen gjort bedömningen att moderna bilar håller så pass hög kvalitet att tidpunkten för den första årliga avgaskontrollen flyttas fram från bilens fjärde år till det sjunde året. Och förändringen träder i kraft redan nu i år. Beskedet innebär 212 000 färre årliga kontroller i Colorado, enligt Opus egna uppskattningar.

Regeländringen sänker bolagets intäkter med närmare 40 miljoner kronor, enligt de senaste uppskattningarna från Opus. När uppgiften först delgavs utvalda analytiker var bedömningen ett något större intäktsbortfall.

I en analys daterad den 2 december drog Swedbank ned sin prognos för 2015 års rörelseresultat (ebitda) i Opus med 70 miljoner kronor till 310 miljoner, främst på grund av Colorado-ändringarna. Och så här skrev Erik Penser Banks analytiker i en prognos daterad 12 december, efter ett samtal från Opus-ledningen.

”Vi sänker våra EBIT-prognoser för Opus Group med 24 procent för 2015. /…/Först och främst sker en förändring av kontraktet i Colorado som vi inte tidigare kände till.”

Till följd av detta drog analytikern ner sin prognos över rörelseresultatet före räntebetalningar (ebit) från 231 miljoner kronor till 175 miljoner kronor för innevarande år.

Opus aktiekurs föll med cirka 20 procent under den första veckan i december när informationen sipprade ut och de nya prognoserna nådde marknaden. Kursen har sedan dess fortsatt att falla.

***

I slutet av november 2013 publicerade Opus som brukligt ett prospekt för nyemissionen som genomfördes för att finansiera förvärvet av Envirotest. Det inkluderar bland annat information om alla möjliga och omöjliga risker med att teckna sig för aktier i emissionen. Men i dokumentet nämns inte med ett ord att Colorado var på väg att ändra sina regler, trots att Opus ledning kände till saken. Ledningen gjorde nämligen bedömningen att försäljningsminskningen var så liten i förhållande till hela koncernen att den inte var kurspåverkande.

”Förändringen av antal besiktigade fordon i Colorado när man går från fyra till sju år har varit känt i branschen och publik information sedan upphandlingen av det nya kontraktet inleddes under 2013, kanske även förekommit i artiklar från 2012”, skriver vd Magnus Greko och bolagets ansvarige för investerarrelationer, Peter Stenström, i ett gemensamt mejl när Affärsvärlden frågar om saken. De ville då inte besvara Affärsvärldens frågor muntligen.

Artiklarna om de nya reglerna som de hänvisar till publicerades i lokaltidningen Denver Post, som relativt få svenska investerare torde ta del av.

Att informationen om förändringarna ändå undanhölls potentiella investerare i prospektet och att dessa i stället förmodades känna till saken genom alternativa informationskanaler förklarar ledningen med att konsekvenserna då var okända.

”Opus var inte delaktiga i kontraktsförhandlingarna vilka sköttes av den tidigare ledningen i Envirotest”, heter det i mejlet.

Enligt börsreglerna är det upp till varje enskilt bolag att bedöma om information är kurspåverkande eller inte. Men om ett bolag anser att information inte är kurspåverkande och det senare visar sig vara en felaktig bedömning så kan hanteringen bli föremål för börsens disciplinnämnd, enligt Carl Norell, talesperson för Stockholmsbörsen. Norell, som uttalar sig generellt, inte specifikt om Opus, säger också att det åligger bolaget att publicera ny information samtidigt till alla. Det duger inte att sprida den till ett litet fåtal.

– Information som borde vara kurspåverkande ska ut på hela marknaden samtidigt i form av ett pressmeddelande, säger Norell.

Günther Mårder, sparekonom på Nordnet och tidigare vd för Aktiespararna, är kritisk mot hur Opus har skött sin informationsgivning.

– Oavsett vad som ligger bakom så är det en felinformering och disciplinnämnden borde vara på ärendet, säger han.

***

Opus vd magnus greko ville till en början bara besvara Affärsvärldens frågor skriftligen, via mejl. Men senare ändrar han sig och säger på telefon att han inte ångrar något i informationsgivningen eftersom den fallande volymen i Colorado var känd i marknaden. Och han spekulerar i att de analytiker som hade missat regeländringen kanske inte hade lagt ned tillräckligt med tid på att studera Opus.

– Analytikerna gör sitt jobb och bolaget gör sitt jobb. Vi kan inte göra deras jobb. Sedan hur mycket tid som analytikerna spenderar, det är upp till dem. Där är det en fråga om kvaliteten på analytikernas arbete, kan man säga.

Även Danske Bank följer Opus och den ansvarige analytikern drog förra veckan ner sin vinstprognos med 21 procent för 2015. Han passade samtidigt på att såga Opus kommunikation:

”När man betänker att Colorado är det största programmet i Envirotest och att Opus gjorde en aktieemission i samband med förvärvet och senare genomförde en obligationsemission, så ifrågasätter vi varför den här informationen inte har kommunicerats tidigare. Vårt förtroende för ledningens kommunikation med marknaden har fått sig en törn”, skrev analytikern som nära nog halverade sin riktkursen.

– Ja, han verkar ha surnat till lite. Det är naturligtvis tråkigt när en analytiker ändrar sig så mycket som att sänka riktkursen från 16 till 9 kronor. Då kan man undra om det bara är vårt fel att det svänger så mycket. Vi har 30 kontrakt och besiktigar 31,5 miljoner bilar om året, och det ändrar sig då och då i dessa kontrakt, säger Magnus Greko.

***

Samtidigt som opus har behållit den negativa informationen för sig själv har fyra insiderpersoner sålt stora aktieposter. Mest sålde USA-chefen Lothar Geilen som i mars och juni förra gjorde sig av med 4,5 miljoner aktier till ett uppskattat värde av 57 miljoner kronor, baserat på försäljningsdagarnas slutkurser. Om aktierna hade sålts på dagens nivåer hade de bara inbringat ungefär hälften, 31 miljoner kronor.

Styrelseledamoten Göran Nordlund sålde i januari i fjol 3 miljoner aktier till ett värde av cirka 42 miljoner kronor. Hade han sålt i dag hade han fått 22 miljoner. Också vd Magnus Greko tryckte på säljknappen innan bolaget började informera analytikerna om neddragningen i USA. I augusti sålde han 100 000 aktier för uppskattningsvis 1,3 miljoner kronor.

En fjärde insynsperson sålde också 100 000 aktier under sommaren 2014. Tillsammans har insynspersonerna räddat i storleksordningen 45–50 miljoner kronor undan kursfallet. Men att bolagets största kund planerade att minska volymerna med 20 procent ska inte ses som insiderinformation, enligt Magnus Greko.

– De hade ingen insiderinformation vid det här tillfället. Då hade bolaget informerat dem om den saken, säger Greko.

Magnus Greko har senare köpt tillbaka 100 000 aktier under december.

– Göran Nordlund sålde i januari en post, större delen av sitt innehav, eftersom han ville ändra sin portfölj så att den får högre direktavkastning. Lother Geilen hade köpt en fastighet som han skulle finansiera. Och sedan hade han en skatt att betala så det var också av privatekonomiska skäl, säger Greko.