EUROPAS FÖRSVARSINDUSTRI: ÖSTEUROPA – Slagfältet

För de amerikanska försvarsgiganterna är Östeuropa okändterräng. Å andra sidan är de vana vid att armbåga sig fram iregeringskvarter runt om i världen och med lock och pock få ävende mest bångstyriga politiker att köpa amerikanskt. Till hjälphar de ett nätverk av handelskammare, ambassader och banker somsamverkar för att främja amerikansk export. Då och då händer detatt en osedvanligt burdus ambassadör eller försvarsattachéhamnar i blåsväder när han allt för öppet sätter press på sittgästland. Men effektivt är det amerikanska systemet utan tvekan.Det är en tradition som vi saknar i Sverige, medger man frånsvensk sida. Men vi börjar så småningom komma under skinnet påbeslutsfattarna i Prag och Budapest. Det betyder i klartext attäven Saab, som marknadsför JAS39/Gripen tillsammans med BritishAerospace (BAe), lobbar intensivt i parlamentskorridorer ochbland industriledare i de före detta kommuniststaterna. Öst- ochCentraleuropa är för närvarande en av de få tillväxtmarknaderför den militära flygindustrin. Både i Europa och USA drasanslagen kraftigt ned i takt med att försvarsmakterna bantas ochanpassas till att hantera internationella krisinsatser i ställetför supermaktskrig mot Sovjet.

Inför NATO-utvidgningen planerar de blivande medlemmarna Polen,Tjeckien och Ungern att modernisera framför allt sina flygvapen.Nödvändigast är detta i Tjeckien där de gamla ryska MIG-planenär färdiga för skroten om några år. Skall flygvapnet ha någraplan i luften efter år 2002 måste det alltså köpas nytt snabbtsom ögat.

I Tjeckien rör det sig om endera 24 eller 36 nya stridsflygplan.I Polen som har Öst- och Centraleuropas största försvarsmaktskall 80-130 plan ersättas. Och i Ungern är affären – istorleksordningen 30 plan – värd runt en miljard dollar. Med ileken är Saab/BAe med Gripen, franska Mirage 2000 ochamerikanska F16 och F18. Amerikanerna lockar med frikostigamotköpsavtal och löften om investeringar. Så sent som för tvåveckor sedan tillkännagav Boeing en satsning på 30 miljonerdollar i den tjeckiska flygtillverkaren Aero Vodochody medanLockheed har gett polsk försvarsindustri en order påtillverkning av landningsställ till F16. På samma sätt harsvensk industri, dvs företag tillhörande Wallenbergsfären ochdärmed knutna till Saab, hittills satsat mer än en miljardkronor i Ungern för att bana väg för en JAS-order. Deamerikanska tillverkarna drar sig inte för att betona att USA ärnyckeln till NATO:s östutvidgning. Från svensk sida räknar mandock med att argumentet kommer att falla senast någon gång nästavår när den amerikanska kongressen väntas ha ratificerat avtaletom NATO-utvidgningen. Då kommer i stället det europeiskaargumentet att väga tyngre.

Detta argument bygger i sin tur på att före dettakommunistländer som förhandlar om EU-medlemskap inte har råd attsäga nej till europeiska stridsflygplan och till fördelarna aven industriell försvarssamverkan med Europa. Med andra ord: dekommer knappast att kunna förbigå JAS eller Mirage. I annat fall,så lyder budskapet som inte uttalas högt men tydligt uppfattas iöst, kan medlemsförhandlingarna med Bryssel bli onödigt kärva.

Aktörerna i det militärindustriella spelet

USA: Konsolidering

Sedan början av 1980-talet har USA:s försvarsindustrikonsoliderats i snabb takt. Resultatet har blivit tre kolosser.Inom dagens största försvarsföretag, Lockheed Martin, finns intemindre än åtta företag som så sent som 1990 var stora nog attplatsa på Fortunes 500-lista (Lockheed, Martin Marietta, GeneralElectrics Aerospacedivision, Loral, General Dynamics, Northrop,Westingshouses försvarsrörelse samt Grumman).

I nummer två Boeing (som är allra störst inräknatcivilflygplanen) finns numera också Rockwells militärflyg ochhela McDonnel Douglas. Trean Rayethon har köpt på sig Hughes(från GM), E-systems och Texas Instruments försvarsverksamhet.Femton försvars- och flygföretag har blivit tre! För att kunnaöverleva måste dessa jättar operera globalt. Europasvapenhandlare möter således i fortsättningen tre amerikanskasupertanks på alla utlandsmarknader.

Storbritannien: Har försökt

Britterna har en rad stora börsnoterade företag medförsvarstillverkning, varav de största är BAe, GEC, BTR (HawkerSiddeley) och Vickers (Rolls Royce). Flera försök attstrukturrationalisera har gjorts men det faktum attelektrojätten GEC har samriskprojekt med flera av sina utländskakonkurrenter (amerikanska GE, tyska Siemens och franska Alcatel)har låst spelet. Samprojekten kom till i ett läge då GEC hotadesav ett fientligt uppköp.

Häromåret fick GEC ny chef, George Simpson med förflutet i BAe.Grundtipset är att han hittar ett sätt att lösa upp de olikabojorna som förhindrar framväxten av en stor brittisk spelare idet försvarsindustriella läggspelet.

Frankrike: Staten dirigerar

I Frankrike har den socialistiska regeringen valt väg för denförsta etappen. Den militära delen av Thomson slås samman medtele- och eljätten Alcatels verksamhet inom militärelektronikoch satelliter. I paketet ingår också militärelektronik frånDassault och satelliterna från Aérospatiale. Dessa bådaflygplanstillverkare är numera också sammanslagna i ettdelstatligt bolag, som blir ungefär jämnstort med de båda storabritterna..Lagardere-Matra, som tävlade med Alcatel om denstatliga godbiten Thomson-CSF, blir utanför. Men bolaget harsedan tidigare samprojekt med brittiska GEC samt diskuterar medtyska Dasa.Till bilden av franskt försvar hör ocksåvarvsmyndigheten Direction des Construction Navales (som nyligensjösatt det atomdrivna och dyra hangarfartyget Charles deGaulle) samt Giat med kända pansarvagnar.

Tyskland och Italien: Relativt små spelare

Tyskland och Italien kan i ekonomisk styrka mäta sig medStorbritannien och Frankrike, men inte militärindustriellt. ITyskland finns en stor del av vapenindustrin samlad inomstorföretagen Daimler Benz (Dasa), Siemens och Mannesmann. IItalien finns det mesta inom Finmeccanica, underkoncern till detstatliga holdingbolaget IRI. Alenia Difesa är ettFinmeccanicabolag som i somras gjorde upp med brittiska GEC omtre olika samriskbolag som tillsammans innefattar områdenamissiler, marinsystem, radar, flygutrustning, vapen ochmilitärfordon. Systerbolaget Alenia Aerospazio har däremot desenaste dagarna bundit upp sig med brittiska BAe.

Sverige: Europa eller USA?

Lilla Sverige har tidvis tagit hem stora exportorder. Celsius(med Bofors och Kockum), Saab, Volvo Flygmotor och Ericsson ärstörst. Hägglunds är numera sålt. Saab flygplansdivision harsäljallians med BAe för militärplanen, och andra samarbeten påcivilsidan. Volvo Flygmotor har traditionellt tillverkat motorerpå utländsk licens. Det är inte självklart att de svenskaföretagen har mest att vinna på europeiska lösningar. För demkan det vara tekniskt intressantare att bli en del i ettamerikanskt nätverk än ett europeiskt. Men valet mellan etteuropeiskt eller amerikanskt politiskt getingbo är förståsvanskligt att göra.