Ex-vd:n lägger bud på krisföretaget

Skånska tandimplantatbolaget Dentware Scandinavia, noterat på Aktietorget, drabbades tidigare i höstas av ekonomisk kris. För snart fyra veckor sedan avgick Dentwares vd Jerry Wiener och nyligen ställde också två av de tre kvarvarande styrelseledamöterna sina platser till förfogande. Som siste man i styrelsen återstår nu Stefan Jacobsson, som är ordförande.

Överväger du också att ställa din plats i styrelsen till förfogande?

– Nej, jag har inga planer på att ställa min plats till förfogande, skriver Stefan Jacobsson i mejl till Affärsvärlden.

För inte så länge sedan verkade det som om ekonomin var god i företaget. Vad gick snett?

– Det handlar om att säkra finansiering för att kunna implementera den affärsplan som ska ta bolaget framåt. Styrelsen har arbetat med finansieringsfrågan under hela 2016, och frågan intensifierades ytterligare i april då det stod klart vilka kostnader den nya affärsplanen kräver, skriver Jacobsson till Affärsvärlden.

– Det har tagit lite längre tid än vi förväntat oss att anskaffa det kapital som krävs, men vi är väldigt glada att vi nu har ett förslag för stämman att ta ställning till.

Förslaget, som enligt planerna skall behandlas vid en extra bolagsstämma på måndag i nästa vecka, innebär att bolaget genomför en riktad nyemission till förre vd:n Jerry Wiener, som hoppade av sitt jobb i september. Wiener ska, enligt emissionsplanen, betala 10 miljoner kronor till Dentware. Han gör samtidigt ett borgensåtagande om 20 miljoner kronor vilket betyder att tillgångssidan i balansräkningen ökar med 30 miljoner kronor. Bolaget i sin helhet värderas i dag till 23 miljoner kronor på Aktietorget.

Utspädningen för de befintliga aktieägarna blir kraftig och ex-vd:n Jerry Wiener får efter den riktade emissionen hälften av aktierna i bolaget.

– Jerry slutade eftersom det i september började föras diskussioner med Jerrys investmentbolag om att investmentbolaget kan bli huvudägare i Dentware. Vår bedömning var, och är fortfarande, att det inte är lämpligt att Jerry är vd samtidigt som dessa diskussioner förs. Detta är vi också helt överens om. 

När tog krisen sin början?

– Arbetet intensifierades med att finansiera affärsplanen i april, då den slutgiltiga affärsplanen antogs av styrelsen. Sedan har styrelsen arbetat med finansieringsfrågan. Vi har hela tiden gjort affärsmässiga bedömningar och i och med att de tre största aktieägarna meddelade att de inte var beredda att delta i en företrädesemission, skulle ett sådant förfarande bli oförsvarligt dyr vilket direkt hade drabbat aktieägarna.

Gjordes det någon kontrollbalansräkning?

– Nej. Det har inte funnits någon anledning till det.

Dentware har sina rötter i de implantat som läkaren och professorn Per-Ingvar Brånemark utvecklade, tandimplantat som skruvas fast med titanskruvar i käkbenet. På Dentwares hemsida framhåller bolaget tydligt Brånemarks namn. Bolaget skriver på hemsidan bland annat att produkterna är ”inspirerade” av Per- Ingvar Brånemark, som avled i december 2014.

”Brånemark är förmodligen det mest kända namnet i dentalmarknaden över hela världen”, skriver Dentware på hemsidan. Brånemark-produkter hör annars hemma i ett helt annat företag, i det ursprungligen svenska bolaget Nobel Biocare, grundat av Per-Ingvar Brånemark. Nobel Biocare avnoterades år 2008 från Stockholmsbörsen och flyttade till Schweiz.

– Dentware saluför inga produkter under varumärket Brånemark. Däremot äger Dentwarekoncernen bolaget och firmanamnet Brånemark Integration AB, säger Jacobsson.

Varför slog Brånemark Integration sig samman med Dentware för ett år sedan?

– Dentware och Brånemark kompletterar varandra väldigt bra och genom förvärvet kan Dentwarekoncernen erbjuda full service inom dentalimplantat. Det var ett logiskt förvärv som ger påtagliga synergieffekter.

I informationen från Dentware häromveckan framgick att två styrelseledamöter ställde sina platser till förfogande, bland dem Rickard Brånemark, son till Per-Ingvar Brånemark och precis som sin far läkare. Enligt Stefan Jacobsson ska dock beskedet att duon ställer sina platser till förfogande inte tolkas som att de avgår.

– Varken Rickard Brånemark eller Christophe Hocquet har avgått. Vi är fortfarande tre ledamöter i styrelsen. De har meddelat att de ställer sina platser till förfogande vilket är en väsentlig skillnad. Det blir en fråga för stämman att avgöra hur styrelsen kommer se ut.

Hur ser du på framtiden i bolaget? Ska det vara fortsatt Aktietorgsnoterat framöver?

– Vi kan inte lämna några prognoser utan just nu har vi allt fokus på den extra bolagsstämma den 31 oktober. Fram till dess gäller det vi kommunicerat i samband med kallelsen till den. Det finns inga planer på avnotering.

En del aktieägare är kritiska mot er räddningsplan eftersom Jerry Wiener får kontrollen över bolaget för, som en del verkar tycka, ”bara” 10 miljoner kronor. Hur ser du på den kritiken?

– Jag har förståelse för att det finns en viss besvikelse över bolagets finansiella ställning. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att bolaget inte ”bara” får in 10 miljoner kronor, utan den nya aktieägaren kommer att ställa upp med borgensåtaganden på 20 miljoner kronor som kommer vara avgörande för att återfå produktionskapacitet med mera.