Få lyckas

Det är hårda tider för läkemedelsbranschen. I fjol, när det slogs börsrekord, tillhörde läkemedelsaktierna förlorarna. Flera tappade 20-30 procent av sitt börsvärde. Bara några få hamnade på plus. Förklaringen är att myndigheterna i många länder oroas över de ökade kostnaderna för olika läkemedel. Reformer är på gång, vilket väntas lägga press på bolagens vinster. Till detta kommer att flera läkemedelsföretag förlorar patent på sina storsäljare de närmaste åren.

En fusion är defensiv

De officiella skälen för sammanslagningarna är nästan alltid att det rör sig om offensiva satsningar för att nå storskalefördelar inom forskning och marknadsföring, samtidigt som man kan göra kostnadsbesparingar genom att lägga ned överlappande verksamheter. Alla säger att fusioner är offensiva och sker utifrån en styrkeposition, när sanningen är att en fusion nästan alltid är defensiv och till för att bevara maktpositioner.

En läkemedelschef vill ogärna att ett större företag ska bli köpare och föredrar en fusion med en lika stor partner så att makten åtminstone kan delas. Ibland spelar successionen en viktig roll. En chef har suttit länge och vill dra sig tillbaka. Styrelsen har svårt att hitta ett bra namn. En fusion kan då bli lösningen. Erfarenheterna av sammanslagningar är ganska nedslående. Mycket tid och resurser går åt för att överbrygga kulturella motsättningar. Framgångarna låter vänta på sig. Genomgående tappar fusionerade bolag marknadsandelar samtidigt som kursen utvecklas sämre än i bolag som förmår växa av egen kraft. Det försöker man så småningom kompensera med nya förvärv eller fusioner. Pharmacia & Upjohn är ett typexempel. Om affären med Monsanto kommer till stånd, blir det den fjärde stora fusion som Pharmacia gjort på tio år. För Monsanto är det andra försöket på kort tid att hitta en partner.

Tredje försöket

Andra exempel är American Home Products som gjorde ett stort förvärv i mitten på 1990-talet (American Cynamid) och på senare tid försökt få ihop det med både Smithkline Beecham och Monsanto utan att lyckas. Nu görs ett nytt försök med Warner-Lambert. Och sannolikheten för att det också ska misslyckas är ganska stor eftersom Pfizer, som är finansiellt starkt, lagt ett motbud och gått till domstol för att få överenskommelsen mellan American Home Products och Warner-Lambert upphävd.

Smithkline Beecham är precis som namnet antyder ett resultat av en sammanslagning (1989). Efter misslyckandet med American Home Products gjordes ett försök med Glaxo Wellcome härom året. Men det sprack också, eftersom ledningarna inte kunde enas om toppositionerna i det nya bolaget. Forfarande går rykten att ett nytt försök skulle vara på gång. Men det fortutsätter nog att en eller båda cheferna först lämnar.

Inget lyft för Astra-Zeneca

Det är lättare att räkna upp misslyckade fusionsförsök under senare år än de som lyckats få till det. Astra-Zeneca är en av få stora fusioner som blivit av, trots hård kritik från flera håll. De stora ägarna sade dock ja, och sammanslagningen har så här långt löpt friktionsfritt, åtminstone har inget negativt kommit ut till offentligheten. Någon kursmässig framgång har dock det nya bolaget inte blivit. Huvudskälet är att fusionen inte ändrade på det som var både Astra och Zenecas problem: nära förestående patentutgångar för de största produkterna. Den oron finns kvar och fortsätter att pressa aktiekursen. Det blev till slut också en fusion mellan Hoechst och Rhône Poulenc (till nya Aventis ). Men det tog ett år innan alla godkännanden var klara så att fusionsarbetet kunde komma igång.

Trots alla motgånger visar inte fusionvågen några tecken på att avta. Alla hoppas uppenbarligen kunna tillhöra den minoritet av sammanslagningar som kan betraktas som framgångsrika. Flera undersökningar har visat att det kanske bara rör sig om 20-30 procent. Det gäller både om man mäter ökningen av aktieägarnas värde gentemot index eller marknadsandelarnas utveckling. En studie av alla stora läkemedelsfusioner under de senaste decennierna har visat att samtliga ihopslagna bolag (utom Bristol-Myers Squibb, bildat 1989) har en lägre marknadsandel nu än vad de tillsammans hade före samgåendet. Bara företag som växer av egen kraft har ökat sina marknadsandelar.

Den som vill lyckas med sina aktieplaceringar i läkemedelssektorn bör därför vara försiktig med bolag som växer genom förvärv eller fusioner. Bäst avkastning ger organisk tillväxt. I fjol gick Amgen, som hela tiden vuxit av egen kraft, bäst av de amerikanska läkemedelsaktierna. Kursen mer än fördubblades. Sämst gick American Home Products, minus 30 procent, som nu gör tredje försöket att få till stånd en fusion.