Farliga snabbväxare

Affärsvärlden har tidigare skrivit att placerare bör se upp medÖsteuropafonder (se PP 8/97). Risken är att fondsparare görsamma misstag som med Asienfonder för några år sedan, köper påtoppen.

Asienfonder har ända sedan hösten 1993 varit den typ avutlandsfond som svenska folket placerar mest pengar i. Mestextrem var situationen i december 1993. Då stod Asienfondernaför 28 procent av kapitalet i de svenska fondföretagensutlandsfonder. Och trots att värdeutvecklingen de senaste treåren har varit en besvikelse har fondspararna inte misströstat.Andelen har minskat till 21 procent, men fortfarande finns övertio miljarder kronor i Asienfonderna (se tabell 1 på nästa sida).

En detaljerad genomgång av hur pengarna fördelar sig mellan desvenska fondföretagens 21 Asienfonder finns i förra veckans Tema500 fonder i Affärsvärlden. Där finns också uppgifter om hurmycket fondförmögenheten ändrats de senaste två och fyra åren.Även andra fondtyper har vuxit extremt i storlek de senaste åren.Störst är förändringen för Nordenfonder. För fyra år sedan hadede svenska fondföretagen 16 Nordenfonder, men de innehölltillsammans bara 283 miljoner kronor. Vid årsskiftet hadekapitalet vuxit till drygt åtta miljarder.

Troligen har många fondsparare som för första gången investerarutanför Sverige valt att börja med våra nordiska grannländer.Kanske spelar det också in att många svenska fondföretag lyckatsbra jämfört med index med sina Nordenfonder.

En annan delförklaring är att fondförmögenheten både påverkas avinsättningar och av värdeutvecklingen på innehaven. De nordiskabörserna har haft större värdeökningar än de flesta andra börserde senaste fyra åren, i snitt +139 procent. Förutom attinnehaven därmed ökat ovanligt mycket i värde, är det mångafondsparare som väljer fonder med bra historisk utveckling.

En annan förklaring är att Nordbanken bytte inriktning på singamla Aktiesparfond och i mars 1994 slog ihop den med sinNordenfond. Det tillförde drygt två miljarder kronor. Men ävenmed hänsyn till detta har Nordenfonderna tjugofaldigat sinsamlade fondförmögenhet på fyra år.

En fondtyp som vuxit nästan lika snabbt är småbolagsfonder sominvesterar i Sverige. På fyra år har det förvaltade kapitaletökat från 295 miljoner kronor till nästan sex miljarder. Störstär fortfarande S-E-Bankens Småbolagsfond, som ökat från 216miljoner till drygt tre miljarder kronor. Fortfarande dominerardock de normala Sverigefonderna helt, de innehöll vid årsskiftetöver 120 miljarder kronor.

Den näst största fondtypen är numera 1/3-fonderna (blandfondersom investerar jämt fördelat mellan svenska aktier, utländskaaktier och räntebärande). De har ökat från 1,7 miljarder kronortill 18 miljarder kronor på fyra år.

Att en fondtyp ökar volymen kraftigt är dock inte alls bra förkunderna. Enkel matematik visar att det blir svårare förförvaltaren att lyckas bra och detta styrks nu alltså av USA–statistik från Morningstar som visar att de mest populärafonderna nästan alltid får stryk av de minst populära (seinledningsartikeln).