Färre jobb slår mot försäljning

September var en dålig månad för Kapp-Ahl. Ur flera aspekter. Aktien föll 20 procent. Men värre är att antalet varsel i Sverige nästan trefaldigades jämfört med för ett år sedan. Och i oktober har trenden accentuerats. Kapp-Ahls kunder, varav merparten är kvinnor mellan 30 och 50 år som modemässigt föredrar att bara vara lagom, bryr sig inte så värst mycket om att börsen rasar. Inte heller räntan är särskilt viktig för kunderna, som generellt sett inte är högt belånade. Jobben, däremot, är avgörande. Om de känner sig oroliga för sin egen eller makens inkomst får höstkappan duga ett år till. En ökad arbetslöshet, ja det räcker med varsel, har haft en tydlig effekt på Kapp-Ahls försäljning historiskt sett.

Försäljningen hade dessutom börjat falla redan innan varselvågen var ett faktum. Under fjärde kvartalet, juni till augusti i Kapp-Ahls fall, minskade försäljningen med 3 procent för jämförbara butiker. Det är oroväckande.

Och även om Kapp-Ahls kunder inte är särskilt högt belånade, är Kapp-Ahl det. Nettoskulden på 2 miljarder beror bland annat på den extra dusör som aktieägarna fick, totalt 11 kronor per aktie, sedan budet på Lindex strandat. En skuld på 2,3 gånger rörelseresultatet (ebitda) är visserligen ingen katastrof, särskilt inte som Kapp-Ahl har långa löptider och hyggliga villkor hos bankerna. Och goda kassflöden. Men i dessa tider är skulder inget som placerarna uppskattar . Det gör bolaget mer sårbart.

Kapp-Ahl räknar med att kunna bibehålla en bruttomarginal kring 62 procent, trots en starkare dollar och ökade produktionskostnader. Men då måste försäljningen öka med 2-3 procent i jämförbara butiker, vilket är en utmaning under nuvarande omständigheter. Hoppet får sättas till nya butiker. Och det saknas inte expansionsplaner. Över 30 butiker ska öppnas under innevarande räkenskapsår, varav hälften under första kvartalet och resten främst under tredje kvartalet. Det innebär, allt annat lika, en ökning av försäljningen med 7 procent på årsbasis. Kapp-Ahl, som i dag finns i Sverige, Norge, Finland och Polen, överväger också att gå in på en femte marknad. Möjligen kan det bli Tjeckien eller Slovakien, men beslutet kan dröja. För att få lönsamhet i en ny satsning vill bolaget kunna öppna 6-8 butiker i snabb följd. Hittills är inga kontrakt undertecknade utanför de marknader där bolaget är etablerat.

Samtidigt ska den polska verksamheten byggas ut med minst tio nya butiker under året, så att man inom två till tre år har minst 50 butiker i Polen. Christian Jansson, vd och storägare, ser framför sig att Polen om 10-15 år har samma betydelse som Tyskland i dag har för H&M.

Men bolaget behöver investera i de befintliga butikerna också. I år går cirka 120 miljoner åt till att fräscha upp de gamla butikerna, lika mycket som de nya butikerna ska kosta. För Kapp-Ahl, som har högre lönsamhet i en nyöppnad butik i Eslöv än i storstadsbutikerna, gäller det att inte tappa greppet någonstans. Totalt innebär det att investeringar i nya och gamla butiker ökar med uppskattningsvis 15 procent i år.

Den för klädbolagen så viktiga lagernivån ligger kring 13,5 procent av omsättningen. Det är en bra bit högre än H&M:s knappa 10 procent.

Sammantaget är det mycket som talar emot Kapp-Ahl just nu. Osäkerheten i konjunkturen, framför allt när det gäller jobben, är det viktigaste. Högre inköpskostnader, negativa valutaeffekter och den höga skuldsättningen ligger också i den negativa vågskålen. Bolaget är med p/e-tal kring 5 mycket lågt värderat, men osäkerheten i intjäningen är stor. På pluskontot är den mycket höga direktavkastningen, i skrivande stund 16 procent och som dessutom betalas ut lagom till jul.

Hur försäljningen gick under varseltäta september vill Christian Jansson inte säga något om.

– Vi är nöjda. Men det är vi alltid, är hans kryptiska kommentar.

Men det är inte vi. Vi sänker vår rekommendation till vänta.