Fetma farligare än fågelvirus
När aids upptäcktes i början av 1980-talet underskattades allvaret eftersom smittorisken och sjukdomens potentiella spridning inte var känd. Idag vet vi att aids är en farsot i fattiga länder, det dödar tiotusentals människor och hotar framåtskridandet i södra Afrika.
Ändå tyder det mesta på att fågelinfluensan kommer att få ett förlopp som liknar luftvägssjukdomen SARS eller galna-ko-sjukan, snarare än aids. I båda fallen stannade dödstalen vid några hundra och det blev aldrig någon världsomfattande så kallad pandemi som Spanska sjukan efter första världskriget. Trots att människan är rörligare än någonsin tidigare, sprids smitta inte så lätt. Och det ska mycket till för att överföra sjukdomar i stor skala från djur till människor.
Min gissning är att sjukdomslarm som det här kommer att uppstå då och då även framöver. En förklaring till det är globaliseringen, som gör att hundratals miljoner människor flyttar till städerna och får råd att äta mer energirik mat. Och den maten produceras i industriella processer, med allt vad det innebär av hygienproblem och smittorisker. Det är inget nytt fenomen. Redan i slutet av 1800-talet väckte författaren Upton Sinclair uppseende med reportageromanen “Vildmarken”, som skildrade rovdriften i Chicagos slakterier och köttkonserveringsfabriker. USA:s politiker reagerade med stränga lagar och genom att etablera livsmedels- och läkemedelsverket Food & Drug Administration.
Ändå går det fortfarande snett ibland. Intresset för hälsa har gjort att allt fler konsumenter vill äta färsk fisk. Det har gjort laxodling till en storindustri, framför allt i Nordsjön. En del norska företag har frestats att hålla för många fiskar i bassängerna, vilket lett till att vissa partier blivit dåliga. Idag är de problemen i stort sett borta, tack vare strängare tillsyn.
Ett likartat uppsving i efterfrågan har Asiens fjäderfäfarmer upplevt det senaste decenniet. I städerna håller de traditionella nudelstånden på att trängas undan av internationella snabbmatskedjor, med menyer baserade på kött och kyckling. Här äts en snabbt ökande andel av de asiatiska måltiderna. Även hemma äter man mindre ris och grönsaker och mer kött och snabbmat. Folk har råd med proteinrik mat, och den maten produceras tyvärr inte alltid i bra miljöer.
Dålig livsmedelshygien är en förklaring till fågelinfluensan. Att det är på det viset är beklagligt. Men det är förmodligen oundvikligt i tider av snabb ekonomisk utveckling – en utveckling som ingen vill vara utan. De asiatiska länderna lär sig läxan och inför nu strängare kontroll.
Dessutom: om man ändå diskuterar kostvanorna i länder som Kina, Vietnam och Indonesien så finns ett långt allvarligare hälsohot än fågelinfluensan. Asiaterna blir nämligen feta i rask takt. BBC rapporterar att hela 90 miljoner kineser definieras som överviktiga. Vällevnadssjukdomar blir allt vanligare. Enligt WHO led år 2002 över 30 miljoner människor i Sydostasien av diabetes och den siffran ökar snabbt.
Det är ett värre problem än fågelinfluensan.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.