Inrikesflyget har svårt att lyfta – bristande konkurrens bromsar

Priset för att flyga inrikes har skenat efter pandemin. Många flyglinjer i Sverige saknar helt konkurrens, och då priserna sätts därefter väljer allt fler bort flyget för andra transportmedel.
"Det skulle kunna leda till att linjer läggs ner", säger Anna Ullström på myndigheten Trafikanalys.
ARLANDA FLYGPLATS
SAS har ökat sin andel av den svenska inrikesmarknaden sedan pandemin. Foto: Anders Wiklund/TT

Marknaden för inrikesflyg i Sverige blir allt mindre konkurrensutsatt. Det visar en ny rapport från myndigheten Trafikanalys.

I dag har SAS en övertygande majoritet av marknadsandelarna för inrikesflyg. Enligt rapporten leder den bristande konkurrensen till höga biljettpriser som gör att flyget tappar mark mot andra transportmedel. I förlängningen finns risk att flyglinjer och flygplatser läggs ner.

Största linjerna saknar konkurrens

SAS har 58% av marknaden för inrikesflyg. Sedan 2019 har bolaget ökat sitt övertag på marknaden med nästan 10 procentenheter. Andra flygbolag som har varit aktiva på den svenska inrikesmarknaden är bland annat Norwegian och BRA. Bolag som båda tappat marknadsandelar till SAS.

Från och med i år flyger BRA dessutom på uppdrag av SAS. Avtalet mellan bolagen är värt 6 miljarder och sträcker sig 7 år framåt i tiden.

Anna Ullström
Anna Ullström, chef på myndigheten Trafikanalys. Foto: Pressbild

Den bristande konkurrensen leder till flera negativa konsekvenser för flygets tillgänglighet. Det säger Anna Ullström, chef på myndigheten för Trafikanalys.

“Med bara en aktör som flyger på en sträcka blir det ett begränsat utbud och priserna blir högre”, säger hon.

En majoritet av flyglinjerna med flest passagerare har ingen konkurrens alls idag. Varken destinationskonkurrens i form av alternativa, närliggande flygplatser, eller konkurrens från andra bolag.

Prisökningen sticker ut

Det finns även en risk att fastna i en nedåtgående spiral, där den låga tillgängligheten leder till att människor väljer bort flyget som transportmedel för inrikesresor.

“Det skulle kunna leda till att linjer läggs ner, och att det blir en ännu mer minskad tillgänglighet på flyg”, säger Anna Ullström.

I jämförelse med andra transportmedel har priset på flygbiljetter ökat kraftigt i relation till KPI.

Flyglinjer som Arlanda-Malmö och Arlanda-Göteborg har tappat 60%, respektive 49% jämfört med innan pandemin. För båda sträckorna finns tåglinjer som alternativ.

Tågtrafiken är nästan uppe på samma nivåer som före pandemiåren, medan inrikesflygen fortfarande ligger 39% under nivån från 2019.

Det är först på sträckor över 45 mil som flyget blir mer attraktivt än tåg.

I rapporten används utrikesmarknaden, som präglas av större konkurrens, som jämförelse. Där har återhämtningen gått betydligt bättre, och 2024 uppgick antalet passagerare till 85% av 2019 års nivå.

10 största inrikeslinjerna, 2024 Antal passagerare 2024 Antal passagerare 2019 Förändring
Arlanda – Luleå 902 338 1 045 792 -14%
Arlanda – Umeå 551 992 702 311 -21%
Arlanda – Göteborg 395 847 782 324 -49%
Arlanda – Skellefteå 282 505 264 628 7%
Bromma – Malmö 242 620 465 207 -48%
Arlanda – Malmö 224 686 557 467 -60%
Arlanda – Kiruna 215 543 247 783 -13%
Arlanda – Östersund 199 916 336 302 -41%
Bromma – Visby 172 794 224 741 -23%
Bromma – Ängelholm 115 351 Utanför topplistan

Källa: Transportstyrelsen

Av de tio största inrikeslinjerna 2024 är det bara Skellefteå som har en positiv utveckling när det gäller antal passagerare.

Slopad flygskatt kan öka konkurrensen

Den 1 juli i år tog regeringen bort flygskatten.

Beslutet har väckt kritik från bland annat Naturvårdsverket. De menar att det är ett kliv i fel riktigt för klimatet och att det kommer leda till att utsläppen ökar.

Anledningen till varför skatten tas bort är för att bland annat stimulera den svenska flygmarknadens konkurrenskraft.

Enligt Anna Ullström kan den minskade kostnaden för flygbolagen göra det attraktivt för fler flygbolag att flyga i Sverige.

När lågprisflygbolaget Ryanair valde att lägga ned sin inrikesverksamhet i Sverige var det bland annat med hänvisning till flygskatten.

Läs mer

Air France-KLM blir största ägare i SAS: ”Stark signal”

SAS i historisk miljardsatsning – köper 55 nya flygplan

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.