Fondbolag lovar berätta mer

På samma gång som vi som fondsparare överlåter ansvaret för våra pengar till en fondförvaltare, slipper vi också besväret att fatta placeringsbeslut. Ändå skulle många vilja veta mer om förvaltarens arbete, om hur fondbolaget sköter sig som ägare och om hur och varför innehaven i portföljen förändras över tiden.

65 procent bryr sig

30 procent av fondspararna bryr sig inte om ägardimensionen, medan 65 procent av de tillfrågade fondspararna anser att det är bra att fondbolaget tar tillvara deras intressen på bolagsstämman. Detta framgår av en undersökning av konsultfirman Prospera och Fondbolagens Förening. 58 procent av de tillfrågade tycker det är viktigt eller mycket viktigt att fondbolaget är en aktiv ägare i de bolag som fondbolaget investerar i. 35 procent vill ha information om hur fondbolaget röstat på stämmor, medan 60 procent inte har något behov av sådan information.

Fondbolagen lovar att de ska sträva efter en högre grad av öppenhet. Fondspararna, media och andra intresserade kommer att få mer insyn i hur fondförvaltarna utövar sin makt som ägare. Det ska inte bara gälla när fondbolaget opponerat sig mot styrelsen, utan också när man valt att sälja innehav och lämnat portföljföretaget. Informationen kan ges via fondbolagets hemsida på internet, eller via pressmeddelanden till media. För de mindre förvaltarna finns inga hinder för månadsrapportering av innehaven. Däremot är det svårare för de stora bankernas fondbolag att släppa till.

Även små stegvisa historiska förändringar skulle kunna ge information som lätt kan tolkas i olika riktningar. De stora bolagen inte kan rikta om portföljen över en natt.

“Ökad öppenhet får inte bli kontraproduktivt. Vi kan inte driva kursen åt fel håll som stor aktör på liten marknad. Det är inte till fondandelsägarnas bästa”, säger Anders Ek, VD i Robur.

För det är fondandelsägarnas bästa, uttryckt som bästa möjliga avkastning, som bolagen ska ha för ögonen. Den ambitionen slås fast i “Fondbolagen och ägarfrågor”, ett ramdokument som har tagits fram av Fondbolagens Förening för att visa vilket utrymme som finns för fondbolagen att agera i ägarfrågor. Även framöver kommer dock varje bolag att fatta sina egna beslut.

Institutionella ägare brukar kritiseras för att vara passiva som ägare och därtill dåliga på att kommunicera sin strategi till omvärlden.

Till viss del kan fondbolagen skylla på lagen. Exempelvis kan förvaltaren inte ha en styrelsepost i ett bolag där man har stora innehav.

Uttag och insättningar i fonderna görs löpande i dagsnoterade fonder och styrelserepresentation skulle leda till insiderproblematik. Det är också skälet till att fondbolagen inte deltar direkt i styrelser, utan nöjer sig med att utnämna styrelseledamöter. Det finns två sätt att utöva makt, genom “voice” respektive “exit”. Antingen gör ägaren sin stämma hörd, exempelvis på bolagsstämman, eller också röstar denne med fötterna.

“Man ska inte underskatta betydelsen av exit. Att sälja ett innehav kan vara en nog så bra markering att man inte är nöjd med en företagslednings sätt att hantera en fråga. Men vi kan utveckla andra sätt att arbeta “, säger Pia Nilsson, VD i Fondbolagens Förening. Hon betonar vikten av en tydlig ägarroll, exempelvis vid nominering av styrelseledamöter, incitamentsprogram, återköp av aktier och strukturaffärer i portföljföretagen.

Omvärlden kan utvärdera om fondbolagen gör sitt jobb och tjänar pengar åt spararna genom mer och öppnare information, extern representation i fondbolags styrelser, revision och tillsyn.

Skatten problemet

Även om det finns en vilja att ge andelsägarna ett större inflytande, kommer fondandelsägarstämmorna inte tillbaka. Det var bara någon promille av spararna som besökte dem, och dessa personer var inte representativa för kollektivet.

Gratisätarnas tid är förbi.