För generöst, Sonera!

Snälla! Gå till jobbet varje dag fram till dess att affären med Telia är genomförd! Du får din grundlön och en miljon extra i bonus. Den uppmaningen tycks många finländska telechefer i Sonera ha nappat på. Men kritiken mot upplägget har inte varit nådig:

– Det måste finnas en rimlighet och bonusen måste vara väl avvägd i förhållande till de insatser som personen gör, säger Sverker Martin Löf, styrelseordförande i både SCA och Skanska, samt styrelseledamot i Ericsson.

Bonusdebatten har blossat upp på nytt efter Affärsvärldens avslöjanden, först om rekordersättningarna i finansbranschen och därefter om Telia och Sonera där toppcheferna enligt ett avtal får dela på 105 miljoner kronor om fusionen lyckas. Bonusbetalningarna utgör bara några i raden av kritiserade bonusupplägg under de senaste åren.

I Skandia fick vd Lars- Eric Peterson 75 miljoner i bonus för knappt tre års arbete och i skogsbolaget Assidomän fick 28 chefer dela på en så kallad strukturbonus, där det enda villkoret som skulle uppfyllas var att nyckelpersonerna stannade kvar i bolaget och skötte sina jobb.

Mårtensson vill se långsiktighet

Man måste bedöma en företagsledning över en längre tid. I en bank går det exempelvis att höja resultatet mycket kraftigt ett enskilt år genom kreativ bokföring, konstaterar Handelsbanksordföranden Arne Mårtensson i en kommentar:

– En styrelse som sjösätter ett bonusprogram med ett års horisont ber i princip om att företagsledningen ska hålla på med kreativ bokföring. Löneincitamentet verkar då i fel riktning, säger Arne Mårtensson.

Han tycker att en vd snarare ska ha en hög lön. I Handelsbanken finns inga bonusavtal till bankens ledning, däremot fick Arne Mårtensson en bonus på tio miljoner i efterhand när han slutade som vd i fjol.

Sverker Martin-Löf tycker också att funnits flera avarter på bonusersättningar till företagsledningar under senare år.

– Det har varit väldigt mycket lustigheter beträffande bonusavtalen, exempelvis när de är kopplade till en aktiekurs utveckling eller till vissa enskilda affärer, och inte till bolagets resultat, säger han.

Sverker Martin-Löf tycker generellt att det är fel att koppla ett bonusutfall till en enskild affär.

– Vi har gjort hundratals affärer och för det kan man inte få något extra. Gör ett bolag en affär så ska de anställda göra ett bra jobb. Bonusen ska baseras på årets resultat, inte på en enstaka affär, säger han.

Hennes & Mauritz är en av börsens riktiga framgångssagor under senare år. Detta trots att bolaget fram till ifjol inte hade någon bonus till ledningen.

Det nya programmet som omfattar mellan 15 och 20 personer är baserat på utdelningen och kan som mest hamna på 500 000 kronor per år och anställd, bortsett från vd Rolf Eriksen som kan få som mest 1,5 miljoner kronor, en siffra som är måttligare än i andra börsbolag.

“Märkliga Ericsson”

Att, som bland annat Ericsson gjort, knyta bonusen till olika parametrar år efter år, exempelvis kassaflöde eller orderingång, tycker Hennes & Mauritz IR-chef Carl-Henrik Enhörning är märkligt.

– Man måste bestämma sig för ett mål och kan inte hoppa runt. Omvärldens respekt kan då försvinna. Ska man ha en bonus måste man koppla den till att ett bolag går bra, säger han.

Hans de Geer, professor i företagsetik på Handelshögskolan i Stockholm, tycker att det är mycket viktigt att det finns en tydlig koppling mellan ett företags resultat och bonusen.

– Annars riskerar man en förtroendekris där många tycker att bolagets chefer skor sig på aktieägarnas bekostnad. Grundinställningen måste vara försiktighet gentemot bonusar. I fallet Skandia är det svårt att motivera bonus till cheferna när kursen går ner så markant som den gjort under ganska lång tid. Det skickar fel signaler, säger Hans de Geer.

Att koppla bonusen till enskilda företagsaffärer är också tveksamt, eftersom det inte är säkert att det gynnar bolaget.

– Det finns statistik som visar att två av tre fusioner misslyckas, säger han.