Ekonom: 300 000 ukrainare kan komma att söka skydd i Sverige

Fyra veckor efter att Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina har fler än tre miljoner ukrainare flytt landet. Migrationsverket har tagit fram tre scenarier över den förväntade flyktingsituationen i Sverige under våren. Enligt huvudscenariot kan 76 000 personer komma att söka skydd i Sverige under perioden mars till juni. Det lägre scenariot är 27 000 personer och det högre 212 000 personer.

Generaldirektör Mikael Ribbenvik har betonat att beräkningarna ”präglas av en mycket stor osäkerhet”. Samtidigt talar migrationsminister Anders Ygeman (S) nu om att det kan handla om 200-300 000 asylsökande. Det säger han till SVT-programmet 30 minuter som sänds ikväll.

Även det spannet kan dock vara i underkant, menar nu flera ekonomer som gjort egna beräkningar. Mikael Elinder, som är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, uppskattar att 300 000 ukrainare kan komma till Sverige.

”Vår prognos visar nästan 50% mer än den högsta prognosen från Migrationsverket. Rimligt eller alarmistiskt, kan man då fråga sig. FN har beräknat att fyra miljoner kan tvingas fly Ukraina. Där är vi i princip redan – och då har nästan inga män lämnat landet, så jag tror inte vår siffra är i underkant”, säger Mikael Elinder till Affärsvärlden.

Rapporten är en så kallad policy brief, författad av Elinder tillsammans med ekonomkollegorna Oscar Erixson och Olle Hammar för Delmi, Delegationen för migrationsstudier.

Har Migrationsverket underskattat flyktingströmmarna? 

”De var ute med sina scenarier väldigt tidigt, och det är oerhört svårt att göra sådana uppskattningar. Vi har också tillgång till ett annat material, som Migrationsverket inte har.”

För beräkningarna har forskargruppen har använt sig av enkätundersökningar från Gallup World Poll, GWP, som gjorts på ett representativt urval av vuxna ukrainare mellan 2007 och 2021.

”Vad som inte talats så mycket om är hur svårt det var att leva i Ukraina redan innan krigsutbrottet. Enkätundersökningarna visar att en fjärdedel av Ukrainas befolkning ville flytta till ett annat land permanent om möjligt. Ukraina är ett väldigt fattigt land, och lägg därtill kriget, och den fruktansvärda situation som nu råder”, säger Mikael Elinder och fortsätter:

”Ungefär 12 miljoner ukrainare ville flytta redan innan, och vi uppskattar att det är rimligt att anta att det ungefär lika många som nu kommer ta steget.”

Sverige är ett snittland

Mikael Elinder säger att några länder utmärker sig som väldigt populära bland ukrainare i enkäterna. Enligt beräkningarna kan mer än fyra miljoner söka sig till Tyskland, och två miljoner till Polen. Tjeckien, som har en befolkning i nivå med Sveriges är också kraftigt överrepresenterad med 800 000, enligt beräkningarna.

Tyskland har redan lyft frågan om en omfördelning även till länder utanför EU. Utrikesministern Annalena Baerbock talade nyligen om behovet av en ”solidarisk luftbro”, där flyktingar som kommer till Europa även fördelas över Atlanten.

Elinder tror också att det finns stor risk för konflikter om fördelningen uppfattas som orättvis.

”Polen mäktar inte med, utan att gå ekonomiskt på knäna. Och Tyskland kommer nog inte vilja ta emot fyra miljoner flyktingar, om Frankrike tar emot några hundratusen.”

Även om en sådan omfördelning skulle bli av, betyder det dock inte att Sverige kan räkna med färre asylsökande, menar Mikael Elinder.

”Sverige är ett snittland enligt våra beräkningar. 300 000 är så att säga våran fair-share i befolkningsstorlek, och vad politiker och myndigheter behöver förbereda sig på.”

Hur bedömer du risken att ni överskattar flyktingströmmarna?

”Alla modeller baseras på kraftiga antaganden. Det är jättesvårt att säga, men om 26% tidigare ville flytta om de hade möjlighet då trösklarna var väldigt höga, så har vi nu tagit bort trösklarna, samtidigt som betydligt fler nog vill lämna landet nu”, säger Elinder som menar att det blivit allt vanligare att använda just enkätdata för att förutse migrationsflöden.

”Sen beror det väldigt mycket på hur kriget utvecklar sig, om männen lämnar och vilka politiska beslut som tas i, och utanför Europa. Om man betraktar att massflyktsdirektivet har aktiverats är Europa, ur ett flyktingperspektiv, väldigt attraktivt just nu.”