Förvaltarevolutionen

En apa kunde ha gjort det bättre. Handelsminister Leif Pagrotskys svidande kritik mot Sverigefondernas förvaltare, deras kompetens och avgifter, visste var den tog. Fondförvaltarna rasade medan den nystartade 7:e AP-fonden, lyftes fram som ett prisvärt alternativ.

Men trots att 7:e AP-fonden fick bättre publicitet än vad ett soffliggaralternativ normalt får, delar inte dess ledning åsikten att apor jobbar bättre än fondförvaltare.

I fredags klargjorde Peter Norman, VD för 7:e AP-fonden, att icke-väljarnas pengar i Premiesparfonden inte ska placeras i indexfonder för evigt. Enligt Peter Norman bestäms avkastningen i en portfölj till 90-95 procent av fördelningen mellan olika tillgångsslag, medan resten styrs av enskilda aktiers utveckling.

Så snart 7:e AP-fondens system för att utvärdera förvaltare är klart ska därför indexfonderna bytas ut mot aktivt förvaltade fonder för att ge en bättre avkastning.

Så småningom ska 7:e AP-fonden bygga upp en egen analys- och förvaltarkompetens på svenska och europeiska värdepapper.

Under tiden fortsätter Sverigeförvaltarna att skaka galler i sina burar, bespottade av bedömare som Aktiespararna och ministrar. Instängda som de är, med gällande fondlag som handfängsel.

Enligt lagen får förvaltaren, med syfte att sprida riskerna tillräckligt, placera högst tio procent av förmögenheten i en aktie oavsett hur stor andel bolaget utgör av index. Under fjolårets tjurrusning i Ericssonaktien, som utgör mer än 30 procent av Affärsvärldens generalindex, kunde förvaltarna bara sälja av i takt med att innehavet slår i taket.

Dessutom har flera fonder vuxit sig för stora för många bolag på Stockholmsbörsen. Enligt lagen får en fond endast äga fem procent av aktiekapitalet i ett bolag, men så mycket vill förvaltarna knappast äga eftersom det påverkar likviditeten i aktien.

Kollektiv glöms bort

Det gör att många Sverigeförvaltare har misslyckats jämfört med Affärsvärldens generalindex. Numera finns ett Förvaltarindex som tar hänsyn till 10-procentsregeln, som ger en mer schysst jämförelse när förvaltare ska utvärderas. För en enskild sparare som ska välja mellan aktier och fonder är däremot det vanliga Generalindex att föredra.

Som vanligt är det småspararkollektivet som glöms bort i sådana här sammanhang. En handelsminister med över 10 miljoner kronor i portföljen kan knappast jämföras med en småsparare som stoppar in några hundralappar varje månad. Det är en viktig poäng att den procentuella förvaltningsavgiften gör det möjligt att även placera ett litet sparkapital på börsen till låga kostnader i kronor och ören.

Skördar frukter

Fonderna är och förblir riktiga kalasprodukter för alla fattiglappar, som numera får skörda en del av frukterna från världens kapitalmarknader.

Fonderna ger riskspridning från första hundralappen. För en egen global aktieportfölj krävs ett par hundratusen för att få samma riskspridning och kostnad.

Handelsministerns reklamkupp för 7:e AP-fonden har satt fyr på den i börshaussen falnade avgiftsdebatten. 7:e AP-fondens Premiesparfond kommer på grund av sin storlek och att rabatterna går direkt tillbaka till andelsägarna att ha en avgift på runt 0,2 procent. Onekligen leder det till prispress, men fondbyten fria från reavinstskatt skulle vara minst lika effektivt.