Från Diderot till Wikipedia

Från början var tanken att han skulle bli präst. I alla fall om pappan hade fått råda. Nu blev det inte så. Den unge Denis Diderot lämnade 1728 sin hemstad Langres i nordöstra Frankrike utan saknad och reste till Paris för att studera filosofi.

Detta var under början av vad som kom att kallas upplysningstiden – alltså den period då kyrkans och kungens makt började ifrågasättas, krav restes på religionsfrihet, yttrandefrihet och sociala reformer. Snart umgicks Diderot med tidens radikala intellektuella: Rousseau, Voltaire och d’Alembert. Han angrep kristendomen, argumenterade för republikanska idéer och skrev så förargelseväckande moderna romaner att han 1749 dömdes till att tillbringa tre månader i Château de Vincennes fängelsehålor.

Tillsammans med matematikern och filosofen Jean le Rond d’Alembert skrev och redigerade han under åren 1747–1765 monumentalverket ”Encyclopédie”, ett uppslagsverk som skulle omfatta den samlade kunskapen om vetenskap, konst och kultur.

Diderots ”Encyclopédie” blev stilbildande, och under 1800-talet och 1900-talets första del ville alla större bokförlag i världen kunna ståta med sin egen encyklopedi i Diderots anda. I Sverige blev Nordisk Familjebok från 1904–1926, kallad Uggleupplagan, en storsäljare.

Men tiden gick, och det blev allt dyrare att hyra experter för att skriva artiklar över tiotusentals upplagsord. Det lönade sig inte längre för svenska bokförlag att satsa på ambitiösa uppslagsverk.

Nationalencyklopedin

Därför beslöt riksdagen att staten skulle ge ett garantilån för produktionen av en svensk nationalencyklopedi. Efter ­upphandling gick jobbet till förlaget Bra Böcker. 1985 kom det första bandet, hela verket var klart 1992. Totalt såldes 180 000 exemplar.

Men varför måste en encyklopedi bestå av tryckta böcker? I digital form kan ju artiklarna lätt uppdateras för att hålla dem à jour med utvecklingen och rätta eventuella fel och brister. Så tänkte den amerikanske entreprenören Jimmy Wales. År 2000 skapade han webbportalen Bomis och började bygga upp en webbaserad reklamfinansierad encyklopedi kallad Nupedia, med artiklar granskade av experter.

Men vid närmare eftertanke var det kanske onödigt att hyra dyra experter för att skriva och granska encyklopedins artiklar? Varför inte låta användarna själva göra jobbet?

Wikipedia

Sagt och gjort. Den 15 januari 2001 lanserade Wales, tillsammans med dataexperten Larry Sanger, Wikipedia, ett webbaserat uppslagsverk drivet av en ideell stiftelse och finansierat genom privata donationer. Wikipedia skulle vara öppet för alla, ekonomiskt, politiskt och religiöst obundet och reklamfritt. Användarna skulle själva kunna lägga in text och bilder och redigera artiklarna.

Wikipedia blev omedelbart en succé. Efter ett halvår innehöll verket 8 000 artiklar i skilda ämnen, och tre månader senare 20 000 artiklar på engelska och dessutom nystartade nationella sajter med uppslagsord på 18 olika språk. Nupedia las ner, men som uppslagsord finns det kvar i Wikipedia.

I augusti 2009 innehöll engelska Wiki­pedia tre miljoner uppslagsord, och Wikipedia var en av de tio mest besökta sajterna på internet.

Korrekthet

Wikipedias öppenhet medförde snart problem. Med jämna mellanrum utsattes artiklarna för verbal vandalism och regelrätt sabotage. Wikipedia fick dåligt rykte. Eftersom artiklarna inte granskas av experter före publicering kan man inte lita på att de är korrekta, hävdade kritikerna. Att skolelever ofta förbjuds att använda Wikipedia som källa när de skriver uppsatser och specialarbeten handlar dock kanske mer om att de inte ska komma undan enkelt genom att bara klippa ut och klistra in text.

När det gäller naturvetenskapliga artiklar råder det ingen brist på korrekthet och saklighet, men politiska och religiösa artiklar och biografier över kända personer utsätts ofta för illasinnade manipulationer. Därför måste Wikipedias redaktörer ständigt vara på alerten och städa upp i artiklarna.

Ett exempel är en artikel om John Seigenthaler, legendarisk tidigare chefredaktör för tidningen USA Today, som i en bluff­artikel på Wikipedia år 2006 påstods ha varit misstänkt för morden på J F Kennedy och Robert Kennedy. Efter att ha kollat med FBI tog Jimmy Wales själv bort påståendet, men bara några dagar senare hade en anonym redaktör lagt tillbaka det igen. Så höll det hela på en tid tills den ansvarige kunde identifieras och portas från vidare manipulerande.

– Wikipedia är ett uselt och ansvarslöst sökverktyg, dundrade Siegenthaler. Han fick medhåll från många håll, inte minst från Wikipedias medgrundare Larry Sanger.

Jimmy Wales hade gett sin tidigare kompanjon sparken redan 2002. Larry Sanger hade (inte helt förvånande) surnat till, och 2006 startade han en egen webbencyklopedi med namnet Citizendium där uppslagsordens artiklar faktagranskades av expertgrupper. Från ­Wikipedia hävdades det dock att Sangers expertgranskningar gjordes av folk med falska meriter, och att ockulta områden som homeopati ­behandlades som seriös vetenskap. Citizendium fick aldrig någon spridning, och har somnat in.

Språklig svaghet

En svaghet med Wikipedia är att artiklar som skrivits av amatörer och ändrats av många redaktörer ofta får ett uruselt språk. Här är man långt från Diderots flödande prosa.

Å andra sidan har Wikipedia sin styrka i de många länkarna och källhänvisningarna. Det går också att lätt gå från en sida på svenska Wikipedia till engelska, franska eller något annat av de totalt 186 språken som finns för vissa ord.

”Varför hyra dyra experter för att skriva och granska encyklopedins artiklar? Varför inte låta användarna själva göra jobbet?”