Girighet, makt och heta böcker

Inom skönlitteraturen framställs finansvärlden och dess anställda oftast som något obegripligt, hotande eller rent ut sagt skurkaktigt. Föga förvånande, enligt Klas Eklund, välkänd ekonom och författare till flertalet välkända böcker inom ekonomi.

– Skönlitterära författare sysslar ofta med existentiella frågor och förbryllas av eller ser ner på det som de ser som krass penninghantering eller kapitalackumulation, säger han.

Det bästa exemplet i svensk skön­litteratur är, enligt Eklund, Birger Sjöbergs Kvartetten som sprängdes. Den handlar om hur aktiespekulation i en liten svensk stad blir till en feber som drar med sig invånarna. Spekulation blir den nya religionen och romanen beskriver vad girighet gör med vanliga människor. Trots att den är mer än 90 år gammal är den ett bra exempel på en litterär samtidskrönika om bubbel­psykologin, lika giltig i dag som då, säger Klas Eklund.

Journalistiska skildringar och dokumentära böcker är en annan del av finanslitteraturen. Här lyfter Klas Eklund fram Michael Lewis, som bland annat skrivit Liar’s Poker (Bluffpoker i svensk översättning), om obligationsmarknadens tidiga år på Salomon Brothers, och Boomerang om de hämningslösa utsvävningarna före 2008 som ledde till den senaste finanskrisen. Eklund nämner också Lewis The Big Short, som handlar om de individer som vågade gå emot strömmen åren före finanskrisen och i stället spekulerade i en krasch.

– Även här finns insikter om gruppsykologi, hur stark massans tro kan bli, och hur svårt det är att orka stå emot, säger Klas Eklund.

Michael Lewis står högt i kurs även hos ekonomijournalisten Gunnar Lindstedt, som bland annat skrivit Svindlande affärer, en bok om Trustor-härvan som han fick Stora Journalistpriset för. En annan författare som Lindstedt gärna läser är Barbara Ehrenreich, som skrivit Nickel and Dimed där hon beskriver hur låglönebranschen fungerar i USA.

– Hon kombinerar bra och konkreta exempel med generella diskussioner. Så har jag också lagt upp mitt eget skrivande, säger Gunnar Lindstedt.

En annan av Lindstedts favoriter är ­Gillian Tett, krönikör i Financial Times. Hon har bland andra skrivit Fool’s Gold, också om finanskrisen.

Att det ofta är ekonomijournalister som står som avsändare till böckerna om finansvärlden tycker han inte är något kons­tigt. Det är en komplicerad värld att sätta sig in i som utomstående.

– Som journalist kan jag ställa dumma frågor och ringa in väsentligheterna. Om man ska skriva en bok bör man ha inställningen att alla ska kunna förstå, säger Gunnar Lindstedt.

Att tränga in i företagen och avslöja deras hemligheter och skandaler har blivit tuffare de senaste åren, enligt Gunnar Lindstedt. Allt fler företag anställer professionella pr-ansvariga, som täpper till håligheter utåt.

– Det är hela tiden en kamp att ta reda på sanningen, säger Gunnar Lindstedt.

Trots det finns det oändligt mycket mer spännande att skriva om, tycker han. Maktkamper, personliga konflikter och psykologin som gör att vissa personer får en oerhört stark position i näringslivet, som de både kan nå enorma framgångar med, eller missbruka för egen vinning.

– Många toppchefer anses vara känslomässigt stängda, det skulle vara intressant att rota i. Är det ett gäng galningar som driver världen just nu, säger Gunnar Lindstedt.

Inom finanslitteraturen finns också debattböcker som driver en särskild tes som sedan beläggs med teori och empiri. Här lyfter Klas Eklund fram Nicholas Sterns Sternrapporten, som skrevs på uppdrag av den brittiska finansministern, som ett portalverk.

– Det är det senaste årtiondets i särklass viktigaste verk i den genren, säger Eklund.

Sternrapporten handlar om den globala uppvärmningen och dess ekonomiska följder. Den fick ett stort genomslag för att den använder etablerad ekonomisk teori för att sätta siffror på en fråga som fram till dess varit svår att förstå och konkretisera.

– Här kan man se hur finansiell analys får stor samhällelig betydelse, säger Eklund.

Av: Petra Malm