Goodwillbubblan: Vilka följer efter Stora?

Med ett penndrag förvandlade finsk-svenska skogsbolaget Stora Enso i förra veckan tillgångar på 10 miljarder kronor till luft.

Bakgrunden är att köpet av det högt värderade amerikanska bolaget Consolidated Paper blivit en black om foten. Nedskrivningen motiverades med att den amerikanska marknaden är fortsatt dålig.

Men det fanns troligen också ett annat skäl, de nya reglerna i USA kring hanteringen av goodwill.

Start på trend

Stora Ensos drastiska åtgärd kan vara början på en trend för bolag på Stockholmsbörsen. Det finns gott om företag som har en hög andel goodwill, i några fall till och med högre än hela det egna kapitalet. Om en investering inte ger det kassaflöde eller den avkastning som företaget räknat med blir det bråttom. Goodwill uppstår när ett förvärvat bolags marknadspris överstiger det synliga substansvärdet. Då uppstår immateriella tillgångar – så kallad goodwill.

Tidigare i år sammanställde Affärsvärlden balansräkningarna för cirka 200 av börsens största bolag under åren 1998 till 2001. Genomgången visade att sammansättningen förändrats markant de senaste tre åren. Den sammanlagda goodwillposten har totalt vuxit med 136 procent under perioden.

Även det egna kapitalet har ökat snabbt, 36 procent, men inte alls i samma takt som goodwillen. I förhållande till det egna kapitalet har andelen goodwill växt från 22 till 37 procent. Det är en ordentlig ökning.

Två starka skäl talar för att ytterligare nedskrivningar väntar:

1) Förtroendet för börsen i allmänhet och för resultat – och balansräkningar i synnerhet är kört i botten. Placerarna är vettskrämda och tål inte fler överraskningar. Bäst att ta fram obehagliga nyheter med en gång, resonerar säkert en del bolag. Fokuseringen på revisorernas roll blir också alltmer påtaglig. I USA pekas de ut som banditer. Pressen ökar på de svenska kollegorna att agera innan även de smittas av misstroendet.

2) Amerikanska goodwillregler är på väg till Sverige. De bolag som är noterade på någon av de amerikanska börserna följer redan de nya reglerna – bland andra ABB, Autoliv och just Stora Enso. Enligt amerikanska redovisningsregler skriver man inte av goodwill alls, i stället värderas varje tillgång individuellt minst en gång om året.

Från den 1 januari i år gäller de nya reglerna fullt ut.

Stora svängningar

När goodwilltillgången visar att den inte motsvarar det bokförda värdet måste den skrivas ned, till exempel om avkastningen på ett förvärv inte är tillräckligt bra. Det riskerar att leda till stora svängningar i bolagens resultat. Samtidigt ökar det sannolikheten för att de redovisade tillgångarna är korrekta.

Risken är stor att flera svenska bolag tvingas till nedskrivningar när de nya reglerna kommer hit, vilket många räknar med. Ett av många bolag som kommer att få svårt att försvara sina immateriella tillgångar är Atlas Copco. Bolagets omsättning har växt snabbare än resultatet vilket lett till allt sämre lönsamhet. Huvuddelen av Atlas Copcos goodwill uppkom vid köpet av de amerikanska uthyrningsföretagen Rental Service Corporation och Prime Service samt av verktygstillverkaren Milwaukee i mitten på 90-talet. Bolagen går nu betydligt sämre än när de köptes.

Men Atlas Copco är på intet sätt ensamt om att ha en hög goodwill i förhållande till det egna kapitalet (se tabell intill). Gambro är ett annat företag som också haft problem med sina förvärv i USA.

Störst goodwillberg finns i Assa Abloy och Securitas, som hittills levt högt på sina lönsamma företagsköp.

Kommer surt efter

Så länge de förvärvade bolagen ger en bra avkastning är det inget stort problem. Det sura kommer i stället när lönsamheten viker.

Att företag övervärderar tillgångar i balansräkningen är ingen ny företeelse. I slutet av 1980-talet var det mer regel än undantag att fastighetsbolag i sin redovisning listade övervärden i fastigheter, ackompanjerade av intyg från värderingsfirmor. När fastighetskraschen kom i början av 1990-talet visade det sig ju att övervärdena bestod av luft. I vår egen tid har vi förstås alla IT-konsulter som ansett sig ha stora övervärden i form av så kallat strukturkapital, det vill säga processer, varumärken och intellektuellt kapital.

Börsens ballonger

Alla siffror i miljarder kr utom * =MUSD