Google snurrar upp vindkraften

De båda jämnstora vindkraftbolagen Eolus Vind och Arise noterades ungefär samtidigt för fem år sedan. Först ut var Hässleholmsbaserade Eolus som i november 2009, efter en emission där aktierna såldes för 35 kronor, placerades på börsens småbolagslista First North. Beskedet att Eolus Vind noterades på börsens huvudlista från 2 februari är därför något av en ickehändelse.

Arise, med tidigare Volvochefen Pehr G Gyllenhammar som galjonsfigur i ordföranderollen fram till i fjol, landade på börsen i mars 2010 till teckningskursen 55 kronor.

En tredje aktör i samma bransch, OX2 (som vid den tiden hette O2 Vind) försökte i samma veva ta sig in på börsen men misslyckades – aktierna gick inte att sälja och är kvar på privata händer.

En fjärde spelare i samma storleksklass, Rabbalshede kraft, lät inleda handel på småbolagslistan Alternativa aktiemarknaden förra året.

Det onoterade OX2 är det bolag som till sin karaktär mest liknar Eolus. De två förstnämnda bolagen påminner också mycket om varandra, men likheterna till trots har resultat- och kursutvecklingen för vindkonkurrenterna varit helt olika.

Efter fem år har den som köpte aktier i det tidigare Gyllenhammar-rattade bolaget tappat 73 procent av kapitalet. Arise har redovisat förluster vartannat år och aktien har noterat ständigt nya bottennivåer under sin börstid. Nedgången under de senaste tre månaderna är på sju procent. Inga utdelningar har gått till aktieägarna.

Eolus har däremot idel vinster i bagaget. Aktien hovrar, om utdelningarna på totalt 5,50 kronor under åren räknas med, därmed strax ovanför emissionskursen och har under de senaste tre månaderna klättrat 22 procent. De två senaste åren har utdelningarna legat på 1,50 kronor, vilket innebär en direktavkastning på goda 4,5 procent. Ledningen i Eolus, efter vindens gud Aiolos i den grekiska gudasagan, har uppenbarligen gjort någonting rätt.

I första hand beror skillnaden i framgång på att vinduon har exploaterat två olika nischer inom samma bransch. Lite förenklat går det att hävda att Eolus sedan starten för 25 år sedan stadigt har hållit fast vid sin affärsidé – att bygga vindkraftverk på uppdrag av andra för att sedan sälja dem till de kommuner, företag, kooperativ eller enskilda som vill äga egna kraftverk. Bolaget har för närvarande cirka 25 kraftverk i egen bok – de flesta är till salu.

Arises ursprungliga affärsidé är en annan. Bolaget kallar sig för ett integrerat vindkraftbolag som projekterar, bygger och senare äger och driver kraftverken. Bolaget hade i höstas 113 verk i drift i egen regi.

Fördelarna med att bygga och äga kraftverk på egen hand är självklara i tider av stadigt stigande elpriser, något som var fallet fram till för tre år sedan. Under sådana tider ger produktionen högre avkastning per producerad kilowattimme samtidigt som kraftverken väger tyngre och blir mer värda i balansräkningen.

Riskerna med att bygga kraftverk i egen bok blir uppenbara först under tider som de nuvarande, när elpriserna fallit under lång tid – något som delvis beror på att världsmarknadspriserna på kol, gas och olja har fallit under det senaste året. Resultatet har inte kunnat gömmas undan och nu faller värdet på kraftverken samtidigt som intäkterna per producerad kilowattimme sjunker. Under en del perioder förra våren fick vindkraftsägare till och med negativ ersättning när dessa tvingades betala för att bli av med elektricitet.

I takt med att de ekonomiska problemen blivit allt mer uppenbara för Arise ledning har bolaget dragit i nödbromsen. Sedan förra året har därför bolaget modifierat sina affärsplaner och planerar inte längre några egna byggprojekt. I stället har Halmstadbolaget sneglat på grannen i Skåne och också svängt över mot Eolus melodi – att bygga på uppdrag åt andra. För aktien tycks detta nödstopp tyvärr inte ha haft någon effekt – kursen har det senaste året backat över 30 procent.

Eolus historia, bolaget har inga förlustår i bagaget, tyder på att bolaget med sin taktik lyckas bemästra upp- och nedgångar i konjunkturen och elpriset. En indikation på hur väl bolaget lyckats i sin bygg-och-säljtaktik kom i mitten av januari när bolaget berättade om sin största affär hittills: produktionen från 29 svenska kraftverk under de kommande tio åren säljs till staden Zürich energibolag Ewz samt till en tysk riskkapitalist.

Prislappen slutade på 900 miljoner kronor, vilket betyder att Eolus i år når upp till en sammanlagd omsättning på cirka 1,6 miljarder kronor eller kanske ännu högre.

Slutkunden berörs inte av affären annat än indirekt. Det amerikanska energislukande Googles serverhall i det gamla Stora Enso-bruket i Hamina i Finland, köpte den miljövänliga elen i ett avtal som undertecknades för ett år sedan. Google ger med sitt namn tyngd åt affären så att schweizarna vågar investera.

-Genom att kombinera anläggningarna med ett långt serviceavtal med Vestas till fast pris och ett långt avtal där Eolus tillhandahåller drifttjänster, så har vi tagit bort många av de risker som normalt är förknippade med en vindkraftsinvestering. Därmed har vi skapat ett av marknadens allra mest attraktiva investeringsobjekt för investerare som söker stabila kassaflöden över lång tid, säger Per Witalisson, vd vid Eolus.

Hur ser ni på köparen?

-Staden Zürich energibolag är en väldigt intressant partner för oss eftersom de har stora ambitioner att investera mycket i förnyelsebar energi under de kommande åren för att ersätta bland annat kärnkraftsproduktion som ska läggas ned i Schweiz.

Några nya liknande stora paket är dock inte att räkna med under det kommande året . Orsaken är att projekteringen på den svenska marknaden går på lågvarv på grund av de låga elpriserna. Oaktat detta har bolaget enligt ledningen ett kontinuerligt flöde av större och mindre projekt för försäljning.

För medan Arise har haft utdelningsförbud på börsen i fem år så kan Eolus aktieägare däremot med stor sannolikhet se fram mot en extrautdelning i höst. Reavinsten på schweizeraffären kan uppskattas till cirka 100 miljoner kronor, vilket betyder att det finns utrymme för cirka 3 kronor i extrautdelning per aktie under innevarande brutna räkenskapsår. Den totala utdelningen kan därmed bli 4,5 kronor eller 13-14 procents direktavkastning.

Per Witalisson duckar på frågan om aktieägarna kan räkna med extrautdelning nästa vinter:

-Det är en viktig fråga för ledning och styrelse att fortlöpande utvärdera kapitalbehov och kapitalstruktur för att uppnå största möjliga aktieägarvärde över tiden, säger han.

Men även utan extrautdelning är Eolusaktien attraktiv.

Visst räknar branschen med lägre byggnation och färre projekt under det kommande halvåret, men på sikt lär vindkraftutbyggnaden skjuta fart igen. Politiker i Sverige och övriga nordiska länder där Eolus verkar har förbundit sig att minska koldioxidutsläppen.

Affärsvärlden tror på fallande försäljning under nästa verksamhetsår, 2015/2016, men att beställningarna sedan skjuter fart igen. Med p/e-tal på mellan 7 och 8 för de kommande två åren är totalavkastningen framöver rimligen på plus. Lägg också till det faktum att bolaget inte har gjort förluster på 25 år och per 2 februari flyttade från First North till Stockholmsbörsens stora lista och riskerna framstår som låga.

Sedan vi senast rekommenderade aktien (2012) ligger kursen kvar på samma nivåer som tidigare, men vi bedömer nu som då att aktien är fortsatt köpvärd på fundamentala orsaker och upprepar köp. Riktkurs 42 kronor.

nullnull