Greenspans utmaning

Det är alltid svårt att göra ränteprognoser, men för närvarande är riktningen tydlig. Den är på väg ner. Det som kommer att bestämma hur mycket är framför allt hur den amerikanska konjunkturen utvecklas. Frågan är om den amerikanske centralbankschefen Alan Greenspan klarar att styra den amerikanska ekonomin mot långsiktigt hållbar tillväxt, en så kallad mjuklandning.

Just när konjunkturen viker är det dock som svårast att ha en säker uppfattning om den framtida utvecklingen. Affärsvärlden har därför försökt sammanfatta den amerikanska konjunkturbilden genom att presentera tre olika scenarier och hur sannolika de ter sig i dagsläget.

Greenspan räddar festen

Scenario 1: 50 procents sannolikhet Det scenario som de flesta analytiker verkar ha tagit fasta på kan enkelt sammanfattas med att Alan Greenspan återigen räddar festen. Enligt detta scenario väntas den ekonomiska utvecklingen under första halvåret i år pendla mellan svag och mycket svag. De mest pessimistiska bedömarna går till och med så långt att de tror att USA kommer att visa tecken på recession. Federal Reserve kommer att möta detta genom aggressiva räntesänkningar fram till sommaren. Nästa sänkning väntas redan i samband med det ordinarie penningpolitiska mötet (FOMC-mötet) i slutet av januari.

Bedömningarna om hur mycket styrräntan kommer att sänkas fram till sommaren pendlar mellan 0,75 och 1,5 procentenheter. Därefter antas Federal Reserve avvakta den ekonomiska utvecklingen innan ytterligare ränteförändringar blir aktuella.

Enligt den gängse penningpolitiska teorin dröjer det mer än ett år innan ränteförändringarna fått fullt genomslag i den reala ekonomin. De flesta räknar dock med att processen den här gången ska gå snabbare. Tre faktorer som väntas bidra till detta är att en räntesänkning får direkt effekt i form av stigande aktiekurser, att oljepriset har sjunkit de senaste månaderna och att dollarn dessutom har försvagats. I princip en direkt spegelbild av utvecklingen i höstas, som bidrog till att den amerikanska ekonomin försvagades så snabbt.

Dessutom finns det en kanin i hatten i form av det stora skattesänkningspaket som den nytillträdde presidenten Georg W Bush har utlovat. Visserligen kan det bli svårt för honom att få igenom det i en djupt splittrad kongress, men om ekonomin försvagas ytterligare så kommer det att bli allt svårare för demokraterna att rösta emot förlaget.

Det nya är också att skattelättnaderna ska göras retroaktiva och gälla från 1 januari i år. Sammantaget skulle detta betyda att den amerikanska ekonomin återvänder till en hållbar tillväxt kring tre procent redan under andra halvåret i år. Därmed skulle resursutnyttjandet i den amerikanska ekonomin inte sjunka speciellt mycket, och Federal Reserves policy åter vändas mot inflationsbekämpning. I så fall är det troligt att räntorna åter stiger.

Svårare att vända

Scenario 2: 40 procents sannolikhet En annan möjlig utveckling är att det vi ser är mer av en klassisk konjunkturnedgång som kommer att visa sig betydligt svårare att vända. När Federal Reserve sänkte räntorna 1998 var det för att hantera finansiell turbulens i bakvattnet av problemen i Asien och Ryssland. Det var i huvudsak den starka konjunkturutvecklingen i USA som räddade världskonjunkturen.

Den här gången är det ett högt oljepris, en stark dollar och de sex räntehöjningarna under 2000 som av allt att döma tagit en rejäl tugga av det amerikanska tillväxtundret. Många räknar med att det framför allt är hushållen som ska bidra till att hålla uppe tillväxten. Men om aktiemarknaden fortsätter att utvecklas svagt, eller om finansiell turbulens uppstår exempelvis i bakvattnet av energikrisen i Kalifornien, så kan det mycket väl visa sig att de amerikanska konsumenterna väljer att hålla i plånboken.

I det fallet kommer Federal Reserve med all säkerhet att tvingas föra en betydligt lättare penningpolitik. I den senaste lågkonjunkturen 1989-1992 sänktes räntan från 9,75 till 3,0 procent under en treårsperiod. Så det är inte alls omöjligt att den amerikanska styrräntan kommer att landa på liknande nivåer, om det visar sig att konjunkturen inte tar fart.

Tänkbart men inte sannolikt

Scenario 3: 10 procents sannolikhet En betydligt mindre sannolik, men för den skull inte helt otänkbar utveckling är att det inte kommer att bli så mycket till räntesänkningar. Faktum är att en pressad arbetsmarknad gör att lönekostnaderna fortsätter att stiga.

Oljepriserna kan bita sig kvar på höga nivåer om OPEC lyckas enas kring produktionsbegränsningar och en svagare dollar ökar importkostnaderna som i slutändan spiller över i högre priser. I värsta fall kan det bli så att Federal Reserve får en ren stagflationsekonomi att hantera, med låg tillväxt samtidigt som inflationen ökar.

Om Alan Greenspan fortfarande ska lystra till begreppet inflationsbekämpare tvingas han då att bibehålla höga räntor – en förödande utveckling för både konjunktur och börs. Låt oss hoppas att det inte blir verklighet.