Gruvlig hetta under jord

Den inramade löpsedeln hänger kvar på väggen i det snart utrymda och rätt ödsliga gruvkontoret mitt i centrala Stockholm. Det kaxiga budskapet “Vi skall bli större än Boliden” som ordförande Lukas Lundin kläckte ur sig till Dagens Industri för drygt ett år sedan skriker ut i rummet och berättar för staben vad som väntas av dem.

– Fast det ska ske med lönsamhet förstås. Vi vill inte bli störst för sakens skull, skyndar sig Lundin Minings informationschef Catarina Ihre att lägga till rätta chefens ord.

Men faktum är att i dag är familjen Lundin på god väg att lyckas. Det O-listenoterade Lundin Mining, som för två och ett halvt år sedan inte hade några gruvor alls i produktion, har sedan dess köpt på sig tre stycken och genomdriver nu en fusion som, om den går enligt planerna, skapar ett bolag som nästan når upp till det anrika svenska gruvföretagets storlek. Nya Lundin Mining har ett börsvärde på 22 miljarder kronor mot Bolidens 35 miljarder.

– Nu siktar vi på att bli ett fem-miljarder-dollar-företag (35 miljarder kronor), försäkrar Colin K Benner som om han mycket väl förstår löpsedelns budskap.

Colin K Benner är kanadensaren som ska bli vd i det nya bolaget när sammanslagningen med Eurozinc, som driver en koppargruva i Portugal, Neves-Corvo, blir klar i slutet av oktober. Vice vd blir Lundin Minings nuvarande chef, Karl-Axel Waplan.

Sammanslagningen mellan de två bolagen är kulmen på en våg av väldiga gruvsammanslagningar som pågått på den internationella arenan under sommaren. Just nu i dagarna avgörs till exempel striden om vem som övertar den kanadensiska gruvjätten Inco, som uppvaktas av inte mindre än tre budgivare. Hetaste kandidaten till att ta hem spelet är brasilianska Companhia Vale do Rio Doce (CVRD) som bjuder drygt 100 miljarder kronor. Kontant. Tidigare i sommar slukades kanadensiska Falconbridge i ett bud värt 115 miljarder kronor. Också kontant.

Det handlar om att äta eller ätas, kommenterar Colin K Benner, som förklarar den senaste tidens stora strukturaffärer med framför allt de höga metallpriserna som har gjort bolagen enormt kassastinna.

Pengarna bränner i fickan på gruvbolagen alltså. Och gruvor som inte delar ut överskottskapitalet till sina aktieägare eller återköper aktier har bara en väg att skydda sig från att köpas upp – genom att göra strukturaffärer. Här hemma är “risken” för uppköp mest uppenbar för Bolidengruppen som helt saknar starka ägare. Tvärtom kontrolleras företaget av ansiktslöst kapital där största ägare, en brittisk fond, Landsdowne Partners Ltd, har tre fyra procent, enligt SIS Ägarservice. Analytiker som räknar ett uppköp av Boliden är därför legio i dessa dagar.

Men Lundin Mining/Eurozinc gör den planerade storaffären genom att Lundin Mining, det mindre av bolagen, betalar Eurozincs aktieägare med nytryckta aktier. Lundinfamiljen får 11 procent, en corner, i det nya bolaget men det betyder samtidigt att pengarna ligger kvar på kistbottnen och öppnar för nya affärer framöver. Taktiken från nya Lundin Mining är att fortsatt ägna sig åt en “aggressiv tillväxtstrategi”, vilket i klartext betyder nya strukturaffärer inom det närmaste året.

– Vi räknar med att vi kan låna en miljard dollar extra tack vare att vi slår samman våra kassaflöden och skapar en större finansiell styrka, säger Colin K Benner som beskriver just storleken på bolaget som en konkurrensfördel.

– Nya gruvprojekt kostar inte längre miljoner utan miljarder (dollar) så vill vi skaffa kvalitetsprojekt måste vi tänka i termer av miljardinvesteringar. Och för att ens tänka på det måste man ha ett tillräckligt stort kassaflöde och det når vi bara genom storlek, säger Colin K Benner.

De stora uppköpen kan också skapa knapphetsprissättning på just gruvaktier.

– Vi tror att vi ska få en omvärdering av aktien jämfört med i dag, säger Colin K Benner och pekar på att de fonder som har satsat kapital i branschen nu i praktiken har färre bolag att satsa pengarna i.

– Det är en massa pengar som frigörs och som ska sippra ner i näringskedjan när fonderna måste uppfylla sina begränsningar om att de inte kan satsa mer än en viss andel i enskilda bolag eller vissa enskilda metaller.

Hur stora kan ni bli?
– Vi kan lika gärna säga att vi siktar på att bli ett 50-miljarder-dollar-företag men låt oss inte tappa verklighetsförankring, säger han.

Kanske har Colin K Benner hämtat inspiration från världens kanske mest aggressiva gruvuppköpare just nu, nämligen vd:n för det schweizisk-brittiska Xsantra, Mick Davies. Bolaget fanns knappt för fem år sedan och består av ett hopplock av gruvor runt om i världen. Och bara dagarna efter att han nu i augusti slutförde köpet av Falconbridge och gjorde företaget till världens femte största gruvbolag ventilerade han i Financial Times nya uppköpsplaner:

– Vi har ständigt nya projekt på gång. Vi kör flera parallella spår.

Colin K Benner och Karl-Axel Waplan låter som ett eko av Xstrata-chefen:

– Det finns 15 eller 20 konkreta projekt där ute och vi tittar på ett eller två av dem just nu. Vilka är känt i gruvbranschen men vi kan inte berätta offentligt vad vi tittar på. I första hand är vi inte på jakt efter färdiga gruvor utan efter projekt som är på gång att öppnas, säger Waplan.

Parallellspåren beskrivs kanske bäst av att Eurozincs storägare, den Denverbaserade Resource Capital Funds och Lundinsfären, har haft kontakt med varandra under längre tid än ett år. Under den tiden har Lundin Mining köpt en bly- och zinkgruva i Irland.

Att det ska bli en budstrid om något eller något av de två fusionsparterna utesluter inte de två, men att till exempel Boliden, som köper hälften av kopparproduktionen från Eurozincs portugisiska gruva i ett tioårsavtal, skulle ha varit intresserad av att lägga ett bud dementerar Colin K Benner.

– Det har inte kommit något bud eller förslag från Boliden och generellt kan jag säga att vi ser det inte som sannolikt att det kommer ett alternativt bud, säger han.

Branschens snabba expansion drivs i första hand av de höga metallpriserna. Och den som lyssnar på gruvbranschen hör inget som tyder på avmattning. Colin K Benner är för sin del övertygad om att expansionen i Kina, Indien och andra utvecklingsländer kommer att hålla i sig framöver. Efterfrågan på metaller lär därmed fortsätta att öka:

– Vi tror väldigt mycket på höga metallpriser och vi räknar med att toppnivåerna från i maj kommer att överträffas.

Bedömare som följer gruvindustrin pekar särskilt ut zinkmarknaden som en bristbransch. Låga priser under tio år fram till för två år sedan gjorde investeringar och förstudier omöjliga att räkna hem. Zinkgruvor världen över kämpade för att överleva. Nu är bilden den omvända – efterfrågan på zinkkoncentrat blir om två tre år större än utbudet. Från 2009 tros zinkproduktionen i världen minska.

Vad är pristaket?
– När alternativen blir billigare. Det krävs antagligen substantiellt mycket högre priser innan efterfrågan minskar, säger Colin K Benner och tar som exempel det zinkvärde som ingår i den galvaniserade plåten i en bil.

– Det handlar om 50 till 70 dollar (350-500 kronor) och det är inte dyrt, särskilt om du jämför med det skydd (mot rost) som zinken erbjuder.

Så dubbla priser är inte omöjliga?
– Nej. Inte om du ser det på det sättet.

För kopparpriserna resonerar han på ungefär samma sätt och drar ett exempel där han menar att värdet av de koppartrådar som dras in i nya hus är försvinnande litet jämfört med vad huset som helhet kostar.BUDKRIG VÄRT 230 MILJARDER Equatorial Minings * Chilenska Antofagasta lägger bud värt 3 miljarder kronor på australiska Equatorial Minings 39 procent i koppargruvan El Tesero. Tidigare i sommar bjöd Quadra Mining, Kanada, 2,5 miljarder kronor. Falconbridge * Brittisk-schweiziska Xstrata, stort inom koppar, zink och kol, bjuder 115 miljarder kronor kontant för den gamla Boliden-bekantingen Falconbridge, en kanadensisk koppar- och nickelproducent. Tidigare i sommar har kanadensiska Inco bjudit under i ett aktie- och kontantbud. Också kopparföretaget Phelps Dodge, USA, fick lägga sig platt i kriget om Falconbridge. Pioneer Metals och Nova Gold * Nordamerikanska guldjätten Barrick Gold är inblandad i ett flerfrontskrig och har bjudit 9 respektive 12 miljarder kronor för Pioneer Metals och Nova Gold med gruvor i Kanada och Alaska. Budstrid pågår om bägge bolagen. Inco * Kanadensiska Inco är föremål för en budstrid mellan tre bolag. Högst just nu ligger brasilianska Companhia Vale do Rio Doce (CVRD) som bjuder drygt 100 miljarder kronor kontant i vad Inco-styrelsen beskriver som ett fientligt bud. De andra köplystna är Phelps Dodge, USA, och Teck Cominco, Kanada. CVRD värderas till över 300 miljarder kronor på börsen och har ett marknadsvärde och ett kassaflöde som är mer än dubbelt så högt som sina nordamerikanska konkurrenter. Anglo American * Inte ens världens största gruvbolag går säkert. Rykten gör gällande att Xstrata överväger att lägga bud på sydafrikanska-brittiska Anglo American, en affär värd 550-600 miljarder kronor, så snart bolagets pågående omstrukturering är klar. Bolaget ska sälja ut guldgruveverksamheten och pappersrörelsen Mondi.