Här är skräpstatus ett vinnarrecept
High yield-fonder investerar i högavkastande företagsobligationer som företag ger ut för att finansiera sin verksamhet. För att platsa i fonderna ska bolagens kreditbetyg vara under BBB, alltså under det som kallar investmentgrade. De ska med andra ord ha skräpstatus. Först då blir spreaden, skillnaden mellan den riskfria räntan och räntan på företagsobligationen, tillräckligt intressant för den här typen av fonder.
På den amerikanska förvaltarjätten Fidelity har high yield-fonder vuxit kraftigt de senaste tio åren. I USA är sparformen inte ovanlig och i Europa gjorde fonderna entré vid införandet av euron.
Den europeiska high yield-marknaden uppgår till närmare 90 miljarder euro. Kunderna är främst institutionella investerare. Men även för privatpersoner med ambitioner att aktivt förvalta sin portfölj kan high yield vara ett komplement som ökar avkastningsmöjligheten till en lägre risk.
Det anser i alla fall Ian Spreadbury, portföljförvaltare på det amerikanska fondbolaget Fidelitys europeiska high yield-fond. Fonden startade 2000 och har nu tillgångar värda strax under 1,5 miljarder euro. High yield är en tillgång som ligger mellan statsobligationer, där risk och avkastning är låg, och aktier med högre risk men också möjlighet till högre avkastning. Korrelationen är låg med både statsobligationer och svenska aktier. Därför passar den här typen av fonder även i portföljer som redan innehåller både aktier och räntepapper, menar Ian Spreadbury.
Han investerar i obligationer från företag i en mängd olika branscher.
– Det handlar typiskt om företag som är ganska högt belånade, säger Ian Spreadbury.
Men är folk inte för skrämda av subprimeoron för att våga investera i det här? Det finns ett utbildningsbehov, det erkänner Ian Spreadbury. Några subprimeobligationer har aldrig funnits i hans fond.
– En av anledningarna till att subprime blev ett problem var att för många litade på kreditvärderingsinstituten. Glöm inte att 80 procent av subprimeinvesteringarna har skett via obligationer med högsta kreditbetyg, AAA. Men det visade sig att det inte var AAA-risk. Jag anser att kreditvärderingsinstituten gjorde ett ganska dåligt jobb. Vi analyserar själva grundligt allt vi investerar i. Jag tittade på subprime men kände mig inte trygg med värderingen, säger han.
En annan orsak till att det inte fanns subprime i portföljen är att det är amerikanska investeringar och Ian Spreadbury förvaltar en europeisk fond. Han har visserligen mandat att gå utanför Europa med högst en tredjedel av investerat kapital, men valt att i stort sett stå utanför USA.
För att få högre avkastning har Ian Spreadbury valt att delvis investera utanför de traditionella europeiska sektorerna. I Europa har fonden lyckats bra med norska oljeriggobligationer, obligationer som finansierar byggen av oljeriggar.
– De är i viss utsträckning beroende av oljepriset men det är en sådan knapphet på oljeriggar. Vi är övertygade om att sektorn fortsätter att vara stark, och fortsätter gärna att investera i den, säger Ian Spreadbury.
Tillväxtmarknader som Ryssland och östra Europa är också intressanta. Ryska banker, mobiltelefonbolag och mediebolag hör till Ian Spreadburys favoriter. Han har också spetsat fonden med bland annat indonesiska och australiska kolgruvor. I spåren av kreditoroligheterna har också spreadarna ökat, vilket gett vissa möjligheter att skapa värde i de mer traditionella europeiska investeringarna.
Till sin hjälp har han kreditanalytiker, som nagelfar bolagens balansräkningar innan investeringen. Bolaget ska antingen redan ha stabila finanser eller möjlighet att förbättra dessa för att det ska vara intressant. Parametrar som vinsttillväxt och aktieåterköp, som ofta gillas av aktiemarknaden, behöver inte vara positiva ur en kreditanalytikers synvinkel. Med hjälp av kvantanalytiker bedöms risken i fondens sammansättning och ett gäng jurister kontrollerar de ganska komplicerade obligationsdokumenten.
Ändå finns det givetvis risker. Även om konkursnivån (defaultrate) har varit låg under de senaste, goda åren räknar Ian Spreadbury med att den stiger något framöver.
– En avmattning i konjunkturen leder onekligen till en viss ökning av konkurserna. Men det finns en stark korrelation mellan spread och konkurser. Spreaden har redan stigit tillräckligt för att kompensera för den ökade konkursrisken, säger Ian Spreadbury, som inte räknar med några konkurser bland de handplockade bolagen i fonden.
Han tror heller inte att det blir en recession i USA.
– För de första har centralbankerna gott om krut för att sänka räntorna. För det andra lär starka tillväxtmarknader hindra en recession. Vi kommer att se en långsammare tillväxt i USA, och möjligen i viss utsträckning i Europa, men inte tillräckligt för att hota high yield som ett tillgångsslag, säger han.
Hur har det gått då? Fonden har de senaste fem åren avkastat drygt 70 procent. Hittills i år är den upp 4,7 procent. Ian Spreadbury räknar inte med någon försämring av utvecklingen.
– Jag tror att vi får hygglig avkastning framöver. Det blir inget spektakulärt, men hyggligt. Basscenariot är en 6-7 procent i årlig avkastning, säger han och poängterar att det är med en risk som är lägre än risken med aktier.
—
Lägre risk än aktiefonder
High yield-fonder investerar huvudsakligen i företagsobligationer. Den typ av högavkastande räntepapper som fonden investerar i har låg eller ingen kreditrating av kreditvärderingsinstituten.
High yield-fonderna är räntefonder med högre risk än fonder som investerar i statspapper men risken är lägre än i aktiefonder.
Som med alla räntefonder gäller att när räntorna sjunker, stiger värdet på fondens
innehav och därmed andelsvärdet. När räntorna stiger, sjunker värdet på fondens innehav.
Fondsajten Morningstar har närmare 75 high yield-fonder på sin hemsida. Förvaltningsavgiften varierar mellan 0,5 procent och 2,65 procent.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.