Laddar

Hoten mot branscherna

SÄKERHET: Bushs tuffa lagar kan stoppa Securitas
Efter den 11 september drev president Bush igenom ett lagförslag om att förstatliga flygplatsövervakningen. Drabbade privata bolag var bland andra Securitasägda Globe Aviation Services. I november i fjol tilläts privata aktörer med amerikanska ägare på nytt ta över kontrollerna. Oklarheter om huruvida utländska bolag tillåts vara med samt allt för oklara ansvarsvillkor har fått Securitas att avvakta.

När det gäller flygplatskontroller i USA har den svenska säkerhetsjätten all anledning att vara försiktig. Globe utförde säkerhetskontrollerna vid en av flygplatserna från vilken ett av de kapade planen lyfte den 11 september. Efter det har Securitas och Globe stämts inför amerikansk domstol.

HANDEL: Sälj på egen risk
n Återkommande rån- och inbrott mot juvelerare, ur- och elektronikbutiker har fått ödesdigra konsekvenser för butiksägare i Sverige. Affärer som upprepade gånger utsätts för rån riskerar enligt branschorganisationen Svensk Handel att bli utan försäkringsskydd eller få kraftigt höjda premier.

– Det här ett stort problem. I förlängningen kommer det att leda till att butiker i mindre bevakade lägen måste flytta. Andra orkar inte ta de ekonomiska riskerna och lägger ned, säger Cecilia Giertta, presschef på Svensk Handel.

TELEKOM: Mobiljättarna får ingen strålförsäkring
n Huruvida strålning från mobiltelefoner och master är skadlig har till och från diskuterats. Men även om säkra bevis för hälsorisker saknas tycks försäkringsbolagen utgå från det värsta.

I fjol rapportade Süddeutsche Zeitung att flera tyska försäkringsbolag slutat försäkra mobiltelefontillverkare mot skador som kan uppstå genom elektromagnetisk strålning. Försäkringsjätten Allianz säger sig inte vilja ta några icke kalkylerbara risker. Teckningsförbud för elektromagnetisk strålning gäller även hos Trygg Hansa. Konkurrenten If vill inte svara på frågan.
I klartext hamnar riskerna därmed hos tillverkarna. Har då Ericsson någon försäkring mot strålningsskador?

– Nej, vi har inte ens övervägt detta, säger Åse Lindskog, presschef på Ericsson.

FLYG: Höjda premier efter 11 september slår hårt
Terrorattackerna den 11 september blev inte bara passagerarmässigt en katastrof för flygbolagen. Med bara sju dagars varsel blev företagen av med sitt försäkringsskydd för skador mot tredje man som orsakas av terrorattacker. Då ett fullgott försäkringsskydd är ett internationellt krav fanns det risk för att flygtrafiken skulle stoppas. När det gäller SAS gick dock svenska staten i sista stund in med en garantiförsäkring för krigs- och terrorrisker.

– Utan garantier hade vi tvingasts ställa in våra flygningar, säger Lennart Svantemark, chef för SAS luftfartspolitiska avdelning.

I dag har de privata försäkringsbolagen åter börjat försäkra skador mot tredje man. Men premierna har för SAS del ökat från tidigare 3,5 miljoner dollar till 50 miljoner dollar om året. För de stora flygplanen täcker försäkringen skador på upp till 750 miljoner dollar. För de mindre planen är siffran 500 miljoner dollar. Under hösten 2004 konfronterades SAS åter med strängare försäkringsvillkor. Risker från så kallade smutsiga bomber (kemiska vapen) skulle inte längre täckas. SAS lyckades till slut få en försäkring. Men branschen oroas över att frågan ska komma upp på nytt.

BYGG: Vill undvika dålig publicitet till varje pris Knappt någon bransch är så starkt förknippad med risker som byggindustrin. Skanska driver för närvarande 12 000 projekt över hela världen. Exponeringen mot projektrisker som förseningar, miljö- och arbetsskador är således enorm.

Riskarbetet i bolaget skärptes på allvar efter miljöskandalen i Hallandsåsen 1997. Sedan dess gör företaget allt för att undvika etiska risker som kan ge negativ publicitet. Ett exempel är nedläggningen av affärsområdet Skanska International år 2003. Området var inriktat på infrastrukturprojekt i bland annat u-länder. Orsak till beslutet var dålig lönsamhet men även risk för korruption i framför allt Afrika. Mutkultur gör att bolaget även ratar offentliga upphandlingar i Latinamerika.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.