Huvudkontoret- en personlig fråga

Storbolagens huvudkontor har blivit en privatfråga. Var de ligger beror mest på var ledningen vill sitta. 1990-talets hot om utflyttning är i dag helt borta.

I slutet av 1990-talet var det stor oro för alla svenska företag som skulle flytta sina huvudkontor till London. I dag är det lugnt.

Nu när Alf Göransson blivit vd för Securitas flyttar bolaget hem sitt huvudkontor från London till Stockholm utan dramatik.

Huvudkontoren har blivit personliga. Var de finns beror till stor del på var ledningen vill sitta.

– Vår vd, Alf Göransson, är bosatt i Stockholm och vill bo kvar i Stockholmsområdet. Det blir också mer kostnadseffektivt. I dag jobbar folk på båda ställena. Det är inte heller kostnadseffektivt att ha svenskar bosatta i London rent skattemässigt, säger Securitas informationsdirektör Gisela Lindstrand.

Securitas legala hemvist har dock hela tiden varit Sverige.

Även Stora Enso har tagit personliga hänsyn när koncernledningen placerats i London, trots att den legala hemvisten är Helsingfors.

– Vi har många personer i vår koncernledning som inte är från Finland och de kan inte sitta i Finland då, säger Helene Öjert, svensk informationsdirektör hos Stora Enso. Hon påpekar dessutom att London är en bra knutpunkt för att resa till och från andra länder.

Anne-Christine Strandell, analytiker på Institutet för tillväxtpolitiska studier, en statlig myndighet, har gjort flera undersökningar om var de företag i Sverige som har högst omsättning har sina huvudkontor.

– Var ledningen sitter beror på vilka som sitter i ledningen, det är personligt och beror på hur de vill jobba, säger hon.

Inte ens när mediestormarna kring Londonflyttarna var som störst 1997-2000 var flyttrenden särskilt stark, enligt Anne-Christine Strandell.

– Det har hela tiden varit väldigt få svenska företag det handlat om. Oftast har det rört sig om att ett antal personer i ledningen suttit på ett annat ställe, främst Storbritannien, säger hon.

– I den senaste undersökningen 2004 hade hälften av de undersökta företagen huvudkontor utomlands, men det var i huvudsak utlandsägda företag. Svenska företag hade det i betydligt mindre omfattning, säger hon.

Cirka 300 företag svarade på undersökningen.

I medierna var dock flyttarna en stor sak, speciellt när Ericsson verkade flytta ut. Det var Handelsbanksfärens starke man Tom Hedelius, tillika Ericssons vice ordförande, som 1997 aviserade att han skulle undersöka om det gick att flytta ut huvudkontoren i de bolag där han satt i styrelsen. Det tolkades som Ericsson, Aga och SCA. Anledningen var då politisk. Tom Hedelius motsatte sig kärnkraftsavvecklingen och värnskatten, retade sig på att bolagen inte fick köpa tillbaka egna aktier och att Sverige inte var med i EMU.

Men Ericsson flyttade egentligen aldrig till London. Varken bolagets engelska ledning, som höll till i Sussex, eller den svenska ledningen, som fanns i Stockholm, flyttade in i de flotta lokalerna i London 1999.

– Vi flyttade aldrig vårt huvudkontor. Vi hade vissa huvudkontorsfunktioner i London. Vår personaldirektör Britt Reigo, en del av informationsavdelningen och vissa finansfunktioner satt där, säger Ericssons presschef Åse Lindskog.

Men även de funktionerna flyttade hem 2003.

– Det var mycket enklare och billigare att sitta samlade, säger Åse Lindskog.

Även Autoliv tillhörde de bolag som aviserade en flytt till London, 1997, men den blev aldrig av.

– När vi fusionerades med Morton Automotive Safety Products, ASP, skulle vi få en amerikansk verksamhetschef och även flera amerikaner i ledningen, säger Autolivs informationsdirektör Mats Ödman.

Men när sammanslagningen var klar fanns inga amerikaner kvar i ledningen.

– Då det blev en helt svensk företagsledning tyckte vi att det var dumt att flytta huvudkontoret. Det var ju ändå ganska mycket som skulle göras i samband med sammanslagningen, säger Mats Ödman.

Mats Ödman påpekar också att Autoliv sedan dess fått amerikaner att flytta till Stockholm.

Kontorsvarujätten Esselte tillhörde dock de bolag som faktiskt flyttade till London. Dåvarande vd:n Jan Kvarnström drev igenom flytten år 1999. Han argumenterade för att det var lättare att resa från London och att Esselte behövde sitta närmare finansmarknaden.

År 2002 köpte dock det amerikanska riskkapitalbolaget J.W. Childs Esselte, avnoterade det från börsen och flyttade huvudkontoret till Stamford, Connecticut. Men där sitter endast ett tiotal personer. Den europeiska ledningen sitter där det passar den bäst – helt i linje med dagens trend.

– Vår högste europeiske chef sitter i Warszawa för att han är polack. Vi har även lite annat folk i Warszawa, en person i Belgien, lite folk i London, lite i Stockholm. Vår företagsledning reser 150-200 dagar om året, så de bor där de bor, där de har sina familjer. Det finns inget stort huvudkontor med pelargångar och exklusiva matsalar, sånt är forna tider, säger Henrik Langdal, vd för Esselte Sverige.

Esselte sätter upp sina ledningsmöten via internettelefonitjänsten Skype, helt gratis.

Tidningsförlaget Metro, vars koncernnamn egentligen är Metro International, är ett svenskägt bolag som sitter i London sedan 1998. Eller rättare sagt är Metro ett Luxemburgbaserat bolag, noterat i Stockholm och med huvudkontor i London. Så komplicerad är dagens värld.

– London är centrum i medieköparnas universum. Det är en bra plattform för den fortsatta utvecklingen av Metro i gratistidningsbranschen globalt, meddelar Chris Spalding, verksamhetschef på Metro International, via en taleskvinna.

Och visst har London många fördelar.

– Det finns bra flygkommunikationer. Det går att resa snabbt och enkelt mellan dotterbolagen i världen. Det kan också finnas personliga skäl för direktörer att bo där, att de trivs där eller att de föredrar att bo där av inkomstskatteskäl, säger Anne-Christine Strandell.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.