Laddar

IMF: De fem krafterna avgör den kortsiktiga ekonomiska utvecklingen

Precis när världen öppnat upp efter den senaste smittovågen i pandemin bromsar den globala ekonomin in. Rysslands invasion av Ukraina trycker ner den ekonomiska tillväxten i världen som förväntas uppgå till 3,6 procent i år enligt den nyligen publicerade vårprognosen från Internationella Valutafonden (IMF). Samtidigt tar inflationen fart i kölvattnet av höga energi- och råvarupriser. Sverige klarar sig hyggligt, men även här förväntas den ekonomiska tillväxten bli lägre och inflationen klart högre än vad som tidigare prognosticerats som en följd av kriget.  
IMF om den globala utvecklingen
Foto: AP Photo/Alexei Alexandrov/TT

Riskanalysprofessorn Nassim Nicholas Taleb har skrivit den bästsäljande boken The Black Swan, som handlar om vad mycket osannolika händelser kan leda till. Taleb har sagt att tre risker för mänskligheten står ut. Sådana som kan göra att man får svårt att sova. De är i prioritetsordning pandemier, krig och när samhällen genomlider djupa finansiella kriser. Nu har vi alla tre i världen. På en och samma gång. Även om pandemin ser ut att börja släppa sitt grepp om våra samhällen orsakar den fortfarande mänskligt lidande och stora produktionsstörningar. Samtidigt pågår ett fullskaligt krig i Ukraina och inflationstakten i världen är den högsta på flera decennier med tvåsiffriga inflationstal i flera länder.

Framtidsspaning var god vänta

Det osäkra läget har gjort att Internationella Valutafondens (IMF) halvårsvisa prognos över världsekonomin skjutits fram. Normalt brukar den släppas i början av april i god tid innan världens finanselit samlas i Washington för IMF:s och Världsbankens årliga möte. Där frågor om ekonomisk tillväxt, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling avhandlas (i år digitalt till följd av pandemin). Men den här gången har IMF:s ekonomer modifierat sina prognoser ända in i kaklet för att få med de senaste händelserna i en turbulent värld. Rapporten släpptes först under mötet den 19 april.

IMF förväntar sig nu att världsekonomin växer med 3,6% i år, efter att vuxit med 6,1% 2021. Det är en nedrevidering med 0,8% sedan i januari. Det är långt under snittet de senaste decennierna. Av alla länder IMF täcker in reviderar man ner tillväxtprognoserna för 143 länder motsvarande 86% av världens BNP. Bara ett fåtal, oljeproducerande länder, ser sina prognoser revideras upp. Bland dessa finns Saudiarabien, Brasilien och Nigeria.

På den digitala presskonferensen, när rapporten presenteras, berättar IMF:s chefekonom Pierre-Olivier Gourinchas att orsaken till nedrevideringen är Rysslands invasion av Ukraina. En ekonomisk chock som satte in precis när effekterna av pandemins senaste smittotopp börjat klinga av och världen öppnat upp.

Mest antas den ekonomiska aktiviteten falla i det direkta krigsområdet. I Ukraina förväntas BNP falla 35% och i Ryssland med 8,5%. Men fallet kan bli dubbelt så stort i Ryssland om ytterligare sanktioner införs. Europa som har ett stort beroende av rysk energi påverkas mer än övriga världen. Men värst kan effekterna bli i fattiga länder i Afrika och Mellanöstern som har ett stort beroende av rysk och ukrainsk spannmål.

IMF pratar om en fragmentering av världsekonomin. Där risken är stor att världen delas upp i olika block som skulle kunna underminera den goda utveckling som varit de senaste decennierna med stabil ekonomisk tillväxt och ökad levnadsstandard i världen.

Kriget saktar ner återhämtningen

IMF ser fem krafter som kommer avgöra den kortsiktiga ekonomiska utvecklingen. Den första är kriget i Ukraina och hur stora konsekvenser det får för världen genom sin påverkan på råvarupriser, handel och finansiella marknader. Den andra är penningpolitiken som nu stramas åt i stora delar av världen till följd av den höga inflationen som leder till minskad riskaptit.

Den tredje faktorn är finanspolitiken och vad som kommer ske när många länder nu börjar strama åt efter att ha haft kranarna öppna för stimulanser under pandemin. Den fjärde är Kinas inbromsning. Den ekonomiska tillväxten har avtagit och landet genomför nu nedstängningar i delar av landet för att mota nya smittutbrott. Slutligen fortsätter pandemin att påverka den globala ekonomiska utvecklingen. IMF pekar på störningar i det globala handelssystemet och arbetskraftsbrist till följd av pandemin, men noterar att pandemitoppen verkar vara nådd. Samtidigt varnar man för nya varianter av viruset och lyfter fram nyttan av fortsatta vaccinationsinsatser över hela världen.

Sammantaget ser IMF större risker på nedåtsidan. Det vill säga att sannolikheten är större för att utvecklingen kan bli sämre i år än att den blir bättre. IMF höjer en varningens finger för den höga skuldsättningen i världen. Bara under världskrigen har skulderna ökat lika snabbt. Dessutom påminner IMF om klimatkrisen, något som är lätt att glömma bort när ett krig pågår mitt i Europa.

Kurvorna i diagrammet ovan visar när olika grupper länder förväntas vara tillbaka till den situation som rådde när IMF gjorde sin prognos över världsekonomin före Coronapandemin 2020. För utvecklade länder skjuts nu tidpunkten fram till 2024/2025. För tillväxtländer och fattiga länder ser IMF inte att det kommer ske alls under prognosperioden. Källa: IMF World Economic Outlook april 2022

Sverige hankar sig fram

I den 199 sidor långa IMF-rapporten nämns inte Sverige i texten alls. Och ganska lite skrivs om USA, vars utveckling annars brukar vara ett huvudtema. I prognosen IMF gör revideras svensk BNP ned med 0,5 procentenheter från förra prognosen i januari till 2,9%. Den stora förändringen är dock att inflationen tar fart. Den förväntas nu uppgå till 4,8% i år, den högsta siffran på flera decennier.

Som man kan se i tabellen nedan där IMF:s prognos jämförs med regeringens och marknadens prognoser förväntar sig IMF en utveckling i år för BNP och inflation som är ganska samstämmig med de andra aktörerna. Men IMF förutspår en mer positiv BNP-utveckling nästa år än vad både marknaden och regeringen tror. Regeringen förutser att inflationen kommer ner till 1,8% 2023, under inflationsmålet, lägre än vad både marknaden och IMF förutspår. Kanske litar regeringen mer på riksbankschefen Stefan Ingves, som i en intervju i Dagens Industri nyligen lovat 10 räntehöjningar om så krävs för att komma ner till inflationsmålet.

Tabell 1: Sverige ser ut att undvika recession

BNP Inflation
2022 2023 2022 2023
IMF 2,9 2,7 4,8 2,2
Marknaden* 3,0 2,1 4,8 2,5
Finansdepartementet** 3,1 1,6 4,6 1,8
*Consensus Forecasts april 2022
**Vårpropositionen 19 april 2022

Som man se i tabellen ovan är samstämmigheten ganska stor i år mellan de olika prognosmakarna. Skillnaderna är lite större 2023 då IMF förutspår både lite högre tillväxt och inflation. Consensus Forecasts är en sammanvägning av ett femtontal konjunkturbedömares prognoser.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.