Industrin sätter fart på Wall Street

När Kinas president Hu Jintao landade i USA häromveckan inledde han sin visit med två viktiga företagsbesök. Det ena, som det rapporterats om flitigt i medierna, var på Microsoft med åtföljande middag hemma hos Bill Gates. Det andra väckte betydligt mindre uppståndelse men var egentligen väl så viktigt. Besök nummer två skedde hos Boeing, där den kinesiska delegationen tog en promenad i monteringshallarna och småpratade med Boeinganställda.

Efter flera tuffa år går Boeing numera mycket bra, inte minst tack vare alla leveranser till kinesiska flygbolag. Bolagets renässans i sig är också en talande symbol för utvecklingen i amerikanskt näringsliv i gemen. Industri är nämligen inne i USA.

De goda tiderna i fabrikerna har satt avtryck på aktiemarknaden. De bolag som gått bäst under de senaste åren har varit industriföretag, inklusive råvaruproducenter. Resultatet har blivit att Dow Jones industriindex, det index som bäst speglar utvecklingen för basnäringarna, nästan är uppe i de nivåer (11?700) som rådde när kursrekorden sattes i början av 2000. Nasdaqbörsen, som är mycket mer inriktad på it, telekom, media och bioteknik, har inte alls gått lika bra.

Annars har USA-börserna inte precis rosat marknaden på senare år. Index har gått upp med några enstaka procent de senaste tre åren. Förvisso har börsuppgången varit lång – den sjätte längsta i den amerikanska finanshistorien enligt publikationen Stock Trader’s Almanac. Men uppgången har alltså varit mycket beskedlig. Börsen har därför helt avhållit sig från att utmana Federal Reserve, den amerikanska centralbanken, som ju höjt styrräntorna successivt sedan 2003. Talesättet ”never fight the Fed” har visat sig hålla streck.

Mot den bakgrunden kan man inte hävda att den amerikanska aktiemarknaden är högt värderad. För en gångs skull är det i dag billigt att köpa in sig i kapitalismens hjärta. P/e-talen ligger strax under de europeiska. Det beror dels på att börsen utvecklats så svagt, dels på multipelexpansion, det vill säga att vinsterna ökat så kraftigt att det mer än väl kompenserat de kursuppgångar som trots allt skett.

Jacob Gemmel, som förvaltar Roburs Amerikafond, skriver i ett kundbrev att aktievärderingarna blivit gynnsammare eftersom både redovisade och prognostiserade vinster i amerikanskt näringsliv ökar i snabbare takt än börskurserna.

Bedömningen från ratingföretaget Standard & Poor’s placeringskommitté i förra veckan är att läget ser fortsatt ljust ut. Analytikerna konstaterar att rörelsevins­terna för de 500 största börsbolagen har stigit med mer än 100 procent sedan första kvartalet 2002, medan börskurserna, exklusive utdelningar, bara gått upp 14 procent. Standard & Poor?s betonar också bredden i den senaste uppgången. Enligt firman har 91 av 130 delbranschindex värderats upp de senaste kvartalen.

Optimismen hänger nära samman med att Feds räntehöjningsprocess nu verkar vara över. Fedchefen Ben Bernanke är ny vid rodret och kommer inte att göra något oväntat. Centralbanken har kommunicerat tydligt att styrräntorna knappast kommer att höjas ytterligare och de ser med andra ord ut att kulminera vid fem procent eller fem och en kvarts procent. Detta avlägsnar ett osäkerhetsmoment från investeringskalkylerna.

En annan osäkerhetsfaktor har varit fastighetsmarknaden, som visat klara bubbeltendenser. Men där verkar åtstramningen av penningpolitiken ha varit precis rätt avvägd och ser ut att ha skapat något som centralbanker ytterst sällan lyckas med, nämligen att mjuklanda en del av ekonomin.

Hur robust är då den amerikanska industrikonjunkturen? Den verkar vara i mycket gott skick. Enligt den oberoende analysfirman Bank Credit Analyst i Montreal är efterfrågan på industriutrustning i USA synnerligen stark. ”Investeringar i kommersiella lokaler fortsätter att öka snabbt, vilket speglar en uthållig byggboom. Bakgrunden är att industriföretag avstått från att investera under lång tid, vilket skapat utbredd brist på kapacitet”, skriver BCA. Firman rekommenderar sina kunder att övervikta amerikanska industriaktier.

Men börsen tenderar ju att fästa mind­re avseende vid dagsformen och i stället prisa in bolagsvinster som ligger en bit framåt i tiden. Hur ser då omvärldsmiljön ut för amerikanska industriföretag på sikt?

Även här är bedömningen positiv. De jättelika underskotten i bytesbalansen respektive statsfinanserna oroar nationalekonomer, men har liten bäring på klimatet i enskilda bolag. USA är hemvist för de flesta av världens mest innovativa och förändringsbenägna företag. De ”köper” globaliseringen med hull och hår och deras konkurrensposition blir knappast sämre av att dollarn enligt de flesta bedömningar går mot en försvagning.

Nyckelfrågan är då om en förväntad god utveckling på den amerikanska aktiemarknaden kan spilla över på till exempel Stockholmsbörsen. Under 1980-och 1990-talen fanns oftast en stark korrelation mellan Wall Street och Stureplan. Men under de senaste åren har Stockholm och flera andra europeiska och asiatiska börser kopplat loss på ett mycket påtagligt sätt.

Gissningen får bli att svenska aktier mycket väl kan komma att gynnas av uppsvinget på de amerikanska finansmarknaderna. Det beror på att när USA-börserna stiger på bred front – i stället för att bara röra sig sidledes som varit fallet de senaste åren – höjer detta temperaturen i hela det globala finansiella systemet.