Ingen tror på räntehöjning

Riskerna för ekonomiska bakslag till följd av spridningen av det nya coronaviruset väntas i stället bli en av de hetaste frågorna på Stefan Ingves presskonferens efter räntebeskedet.

Det dödliga viruset har hittills krävt över 1 000 dödsoffer sedan det första fallet identifierades vid årsskiftet, de flesta i Hubeiprovinsen i Kina.

Expansiv finanspolitik

Det penningpolitiska mötet är samtidigt det första sedan den samlade oppositionen i riksdagen gjort upp om att skjuta till 7,5 miljarder till kommunerna.

– Här har vi fått steg mot en mer expansiv finanspolitik. Det hade varit kul att höra om det här är vad han (riksbankschefen Stefan Ingves) efterlyser när han säger att finanspolitiken måste spela en viktigare roll när konjunkturen mattas av, säger Robert Bergqvist, SEB:s chefsekonom.

Mötet är också det sista inför det att årets lönerörelse går in i ett avgörande skede och många ekonomer kommer därför leta efter signaler till arbetsmarknadens parter mellan raderna i kommunikationen från Riksbanken.

– Riksbanken har flaggat för att löneökningarna bör ligga på omkring 3,5 procent för att vara kompatibelt med inflationsmålet, säger Bergqvist.

Men ett sådant lönelyft skulle i sin tur dock förutsätta ett produktivitetslyft på cirka 1,5 procent, vilket är betydligt högre än vad som väntas, enligt SEB:s chefsekonom.

Enligt Riksbankens penningpolitiska rapport från december i fjol räknar Riksbanken med löneökningar på cirka 2,8 procent i år och drygt 3 procent 2021–2022.

Kronan har backat

Kronan har tappat cirka tio öre mot euron sedan Riksbanken satte punkt för nästan fem års styrränta på minus med en höjning av styrräntan på 0,25 procentenheter den 18 december. Men kronförsvagningen kommer efter ett kurslyft på cirka 50 öre inför räntebeskedet – vilket delvis kan förklaras av de ovanligt tydliga signalerna från Riksbanken att det skulle bli en räntehöjning i december.

Ränteläget i den svenska ekonomin lyfte något efter Riksbankens styrräntehöjning, men har fallit tillbaka nedåt under januari.

För närvarande ligger räntan på den tioåriga svenska statsobligationen nästan på nollstrecket. Den så kallade Stibor-räntan för tremånaders lån mellan banker – ett riktmärke för många låneavtal – ligger samtidigt på 0,17 procent, ned från toppar kring femårshögsta på 0,22 procent i början av året.

Styrräntan väntas ligga still

Riksbanken kommer att lämna styrräntan oförändrad i årets första räntebesked, enligt en enig analytikerkår. Av 36 tillfrågade prognosmakare i en Reutersenkät svarar samtliga att detta är huvudscenariot.

De flesta räknar med att det dröjer nästan två år till nästa ränteförändring, andra tror att det kan dröja ännu längre. En av de tillfrågade tror att Riksbanken kommer att gå tillbaka till minusränta och sänka styrräntan till minus 0,25 procentenheter i höst.

Enligt senast tillgängliga prognoser från Riksbanken väntas svensk ekonomi växa 1,2 procent i år och 1,7 procent 2021. Styrräntan kommer enligt Riksbankens prognos ligga kvar på noll under 2020–2021 för att därefter höjas något.