Ingves: Riktningen framöver mer osäker

Det sade han vid det penningpolitiska mötet den 18 december, enligt protokollet från mötet.

Han konstaterade att när inflationen väl stigit till nivåer kring 2 procent så valde direktionen att agera försiktigt med räntan och avvakta med höjningar för att se om inflationen och inflationsförväntningarna varaktigt utvecklades i linje med målet. Och efter en första räntehöjning i slutet av 2018 höjdes räntan igen i december 2019 ”i och med att förutsättningarna för en inflation nära målet fortsätter att vara goda”

”Men om riktningen på penningpolitiken under senare år varit tydlig, det vill säga att vi sett gradvisa räntehöjningar framför oss, är nu riktningen framöver mer osäker ”, sade Stefan Ingves.

Han sade att om bankens prognoser visar sig vara korrekta ”kommer det sannolikt dröja till slutet av prognosperioden innan nästa höjning av räntan sker”, men tillade att läget är långt ifrån ”som vanligt” eftersom realräntan fortsättningsvis är påtagligt negativ och penningpolitikens möjligheter och effektivitet diskuteras alltmer.

”Framtiden är, som alltid, osäker. Konjunkturen kan utvecklas bättre och den svenska inflationen kan öka snabbare än vad som antas i våra prognoser. I ett sådant scenario ser jag ingen brådska i att höja räntan”, sade riksbankschefen.

”Inflationstakten kan få överstiga målet under en tid, speciellt med tanke på att inflationen historiskt sett oftare legat under målet än över. Det är viktigare att vi inte överskattar vår förmåga till ’fine tuning’, ’tillräckligt nära’ är gott nog”, fortsatte han.

I ett läge där konjunktur- och inflationsutvecklingen blir sämre än vad som beskrevs i rapportutkastet ser Stefan Ingves visserligen ett visst utrymme för penningpolitisk stimulans, ”men läget är inte okomplicerat”.

”Det finns skäl att tro att genomslaget för mer expansiv penningpolitik kan vara trögare än tidigare. En viktig kanal för penningpolitisk stimulans är att stimulera till högre skuldsättning. Men hushållens lånestockar är redan höga, och tillväxttakten i bankernas utlåning till hushållen har sjunkit under senare år, trots mycket låga räntor. Man kan ana en slags mycket välkommen mättnad, vilket i sig är bra”, sade han.

Stefan Ingves påpekade att hans slutsats är att så länge som den ekonomiska utvecklingen inte avviker alltför mycket från vad som beskrivs i den penningpolitiska rapporten så kommer penningpolitiken kunna bidra till att stabilisera utvecklingen, men ”utrymmet för räntesänkningar och statsobligationsköp är inte lika stort som tidigare”, och skulle utvecklingen bli väsentligt sämre än i vårt huvudscenario ”behövs sannolikt en annorlunda policymix i Sverige”.

”I ett sådant scenario, som vi alltså inte alls ser som det mest sannolika, behövs mer innovativa metoder för att få ut köpkraft till hushåll och företag. I ett sådant scenario ligger en kraftig expansion av vår balansräkning närmare till hands än en minusränta mycket längre ner än vad vi sett de senaste fem åren”, sade Stefan Ingves.