Internetparadoxen

Det går naturligtvis inte att objektivt avgöra vilka upptäckteroch uppfinningar på IT-området som är seklets viktigaste. Menatt internet är en av dem borde vara ganska självklart. Ochinternet har en enda uppfinning att tacka för mycket av sinframgång: amerikanska Netscapes internetbläddrare Navigator. MenNavigator har inte gett sitt företag några lysande vinstsiffror- långt därifrån Ändå var det Netscape som lade grunden tillinternets expansion utanför en ganska begränsad skaraentusiaster, när den allra första versionen av Navigatorskickades ut i världen i oktober 1994. Då fanns det visserligenredan en relativt spridd internetbläddrare (kallad Mosaic ochmed en av Netscapes grundare Marc Andreessen som upphovsman),men det var i och med Navigator som det blev någorlundasmärtfritt att använda internet för vardagsbruk.

TILL VÄDERS!Succén kom relativt snabbt för Netscape. Praktiskt taget allanya internetanvändare tog sina första stapplande steg på nätetmed Netscapes produkt, och nästan alla intressanta webb-platserbar Fungerar bäst med Netscape-dekaler. Den finansiella succéntycktes lika given när Netscape ett år senare börsintroducerades.Aktien steg till väders. Alla ville köpa in sig i det bolag somtycktes ha nyckeln till hela denna nya, fascinerande företeelse:internet.

Men Netscapes Navigator var kanske för bra för sitt eget, ochbolagets, bästa. Närmare bestämt var den så bra attmjukvarujätten Microsoft såg den som ett av sina främsta hot.Microsoft började sakta, men säkert, inse att internet inte baravar en leksak, utan ett av de viktigaste användningsområdena fördatorer. Att detta nya jätteområde höll på att hamna heltutanför Microsofts kontroll, i händerna på en kaxig litennystartad firma, tilltalade inte Microsofts VD Bill Gates.Således satsade Microsoft mycket stora resurser på att utvecklaen Netscape-dödare, kallad Internet Explorer. Den blev med tidenlika bra som Netscapes bläddrare och marknadsfördes med hjälp avMicrosofts hela marknadsmaskin. Den var dessutom gratis. Ochinte nog med det: Microsoft försökte också göra det så svårt sommöjligt för datoranvändare att undvika Internet Explorer, t.ex.genom exklusiva avtal med datorleverantörer.

Netscape hade, i sin oskuld, räknat med att det skulle gå attleva på att sälja detta tekniska genombrott för åtminstone någratiotal dollar per användare, och envisades därför att fortsättaatt ta betalt. Följaktligen sjönk Netscapes marknadsandeldramatiskt, framför allt under 1997, medan Microsoft kapade åtsig en allt större del av kakan. Ingen av dem tjänade förståsnågra pengar på sina bläddrare, men Microsoft hade råd med detta.Det hade inte Netscape.

SNYTINGSå i januari i år blev Netscape definitivt tvunget att erkännadet som hade varit uppenbart för många andra ganska länge: detgick inte att tjäna pengar på att sälja internetbläddrare (hurbra de än är). Numera är därför även Navigator (omdöpt tillCommunicator) gratis att ladda ned från Netscapes webb-sidor.David hade därmed åkt på en rejäl snyting från Goliat. Netscapehade visserligen vid det laget hunnit bygga upp två andra benatt stå på: s.k. serverprogram (som hanterar t.ex. internetsidoroch elektronisk post på centrala serverdatorer) och den egnawebb-platsen, som är en av internets allra mest besökta.Problemet var bara att båda dessa två i hög utsträckning byggdepå internetbläddrarens framgång: det var den som var anledningentill att folk köpte serverprogrammen och, inte minst, till attde besökte webb-platsen. Samtidigt räckte Netscapes egnaresurser knappast till för att hålla jämna steg med Microsoftnär det gällde bläddraren.

Därför har Netscape nu tagit ett drastiskt, för att inte sägadesperat, steg: släppt den s.k. källkoden tillinternetbläddraren fri. Källkoden är den text som programmerareskriver för att deras verktyg ska kunna producera användbaraprogram – och är normalt den allra hårdast bevakade av allaaffärshemligheter i programföretag. De flesta sådana skullehellre ge bort halva företaget än avslöja sin viktigaste källkodför någon.

HOPPAS PÅ FRIVILLIGAI förra veckan tog så Netscape det stora steget och publiceradenästan hela källkoden på internet. Netscape hoppas nu att deprogrammeringskunniga entusiaster som gillar Navigator ska göraen hel del av jobbet på nästa version av densamma. Netscape stårför samordning och kvalitetskontroll i detta märkliga projekt,men mycket av själva programmeringen hoppas man att frivilligadatasnillen ska göra.

Är inte detta fullständigt stolligt? Nej, inte nödvändigtvis.Det finns nämligen några riktigt framgångsrika föregångare.

Världens mest använda webb-server, Apache, är en sådan. Apacheär också resultatet av ett gäng entusiastiskafritidsprogrammerares vedermödor, men den används ändå för attleverera uppskattningsvis 45 procent av all världens www-sidor.Entusiasterna har lyckats göra Apache till ett både snabbt ochmycket pålitligt program, som står sig mycket väl i konkurrensenfrån proffsen på t.ex. Microsoft, IBM, Netscape, Sun, etc. Ettannat framgångsrikt frivilligprojekt kallas Linux. Det är etthelt operativsystem, och alltså ett alternativ till t.ex.Windows. Det skapades i början av 1990-talet av en ung man vidnamn Linus Torvalds, som då studerade på universitet iHelsingfors. Sedan dess har han fått hjälp av ett oräkneligtantal likasinnade entusiaster med att förfina systemetordentligt.

Numera är Linux långt ifrån någon leksak. Skaparna av storfilmenTitanic använde det t.ex. för att skapa de isiga vattnen runtomkring det sjunkande jätteskeppet. Nasa använder det förbildhantering i superdatorer.

Men att det finns lyckade exempel behöver inte betyda attNetscape kommer att lyckas. Vare sig Apache eller Linux har haftnågot etablerat företag bakom sig, så risken är uppenbar attbörsnoterade Netscape kan skrämma bort några av de mestrenläriga, och duktiga, förkämparna för fria programvaror. Ettannat problem blir att styra entusiasterna dit Netscape vill; deprogrammerar därför att de tycker att det är roligt – intedärför att någon har sagt åt dem att göra något.

En chans till?

Lyckas experimentet kan Netscape kanske klara av att resa sigefter den första förlusten mot Microsoft. Den senaste uppgångenför internetaktier i USA tyder också på att det finns ett stortvärde i Netscapes välbesökta webbplats; om bara företaget förmåratt dra nytta av den. Misslyckas experimentet kan man nog lugnträkna med att Netscape blir uppköpt; och att ett av de mestintressanta kapitlen i IT-historien därmed blir alltför kort.