Forskaren om sällsynta jordartsmetaller: ”Sverige har ett unikt försprång”

När Europa vill bryta sitt beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller kan Sverige spela en viktig roll. Den nordiska berggrunden erbjuder nämligen särskilt goda förutsättningar. "Vi är definitivt gynnsamt placerade för den här ruschen," säger geologen Karin Högdahl till Afv.
Forskaren om sällsynta jordartsmetaller: ”Sverige har ett unikt försprång” - Kopia av OMXS30 24 juni 2025 Rydell
Karin Högdahl ser stora möjligheter i Sveriges uråldriga berggrund. Foto: Mikael Wallerstedt.

Sällsynta jordartsmetaller är avgörande för en rad högteknologiska produkter – från elbilar och vindkraftverk till försvarssystem och elektronik.

När Kina nyligen införde exportrestriktioner på flera av dessa metaller, anklagade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen landet för att utnyttja sin dominans inom utvinning och förädling av metallerna som ett geopolitiskt maktmedel.

Utvecklingen har ökat trycket på att snabbt bygga upp egen kapacitet i Europa. Flera tunga röster driver nu på för inhemsk utvinning.

Internationella energiorganets chef Fatih Birol efterlyser prisgarantier och ekonomiska incitament för att få fram nya projekt. Liknande uppmaningar kommer från James Watson, generaldirektör för Eurometaux, lobbyorganisationen för Europas metall- och gruvindustri. Han betonar behovet av att stärka den europeiska produktionen.

Det växande intresset för inhemsk utvinning innebär att blickarna i allt högre grad riktas mot Sverige.

Norden sticker ut: “Unikt höga halter”

“Vi har unikt höga halter av sällsynta jordartsmetaller i Sverige”, säger geologen Karin Högdahl till Afv.

Hon berättar att delar av berggrunden i Norden och på Grönland är bland de äldre i världen, formade för flera miljarder år sedan. Den långa geologiska historien, präglad av geologiska processer som vulkanisk aktivitet, har gjort att många av dagens värdefulla metaller återfinns i området.

“Vi på Grönland och i Norden är definitivt gynnsamt placerade för den här ruschen. Jämfört med resten av Europa har vi ett unikt geologiskt försprång”, fortsätter Karin Högdahl.
Sällsynta jordartsmetaller används bland annat i elmotorer och elektronik. Foto: Scania

Norra Kärr särskilt intressant

Hon berättar att Sverige har flera intressanta områden, både vad gäller befintliga fyndigheter, och lovande förutsättningar för nya upptäckter.

“Bland annat Bergslagen, stora delar av Småland, och områden i norra Sverige.”

Ett fynd som redan väckt stor uppmärksamhet är Per Geijer i Kiruna. I mars fick projektet ett snabbspår av EU som del av akten om kritiska råvaror.

I januari gjordes ytterligare en upptäckt i Öbälen utanför Västervik. I närheten finns sedan tidigare kända fyndigheter i Olserum och Djupedal. Karin Högdahl säger att det visar att det finns fler fyndigheter i detta område och att det finns potential att hitta mer.

“Men Europas kanske mest intressanta projekt är Norra Kärr,” fortsätter Karin Högdahl.

Hon lyfter fram tre skäl: Fyndigheten består av tunga sällsynta jordartsmetaller, den mest värdefulla versionen. Metallerna förekommer i särskilt höga koncentrationer, och till skillnad från många andra fynd innehåller de låga halter av radioaktiva mineral.

“Bergarten är låg på uran och torium, vilket gör att du slipper det radioaktiva avfallet som annars gör brytning och vidare hantering särskilt resurskrävande.

Ebba Busch vid LKAB:s fyndighet i Kiruna våren 2023 – platsen för vad som kan bli en av Europas största gruvor för sällsynta jordartsmetaller.
Foto: Jonas Ekströmer/ TT /

Lång väg till självförsörjning

Men trots flera lokala fynd är vägen till europeisk självförsörjning fortsatt lång.

Ett hinder är miljötillstånden. Den 18 juni sade Länsstyrelsen i Jönköpings län nej till en gruvetablering i Norra Kärr. Myndigheten anser bland annat att det saknas tillräcklig information om hur projektet skulle påverka Vätterns natur.

Dessutom ligger mycket av det ekonomiska värdet inte i själva utvinningen, utan i förädlingen. Där saknar både Sverige och EU i dag det tekniska kunnandet.

“Idag sitter Kina nästintill ensamt på den tekniska kompetensen för att förädla varorna, så även om vi utvinner metallerna här kommer vi behöva exportera dem till Kina för att få dem förädlade,” säger Karin Högdahl.

På sikt siktar både EU och Sverige på att bygga upp egen förädlingskapacitet, men vägen dit är både kostsam och lång. LKAB har tidigare uppgett att förädling av sällsynta jordartsmetaller kan nå kommersiell skala först runt mitten av 2030-talet.

Läs mer:

Gruvindustrin kämpar med sällsynta jordartsmetaller: ”Har inte kunskap om tekniken”

”Kinas oslagbara vapen i handelssamtalen med USA och EU”

LKAB om Europas metallutmaning: ”Vi saknar kompetens”

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Annons från Nordic Bridge Fund