Jakten på dem med egen låda

När regeringen för två veckor sedan la fram förslaget på nya 3:12-regler var det många i näringslivet som skakade på huvudet. 3:12-reglerna vänder sig till småföretagare och entreprenörer. Nu hade regeringen kommit fram till att de skulle beskattas hårdare.

Belackarna hävdade att det var skatt på dem som skapar våra framtida jobb.

– Det är välkänt att skatter styr beteenden. Höga skatter på alkohol minskar konsumtionen, höjda klimatskatter minskar klimatpåverkan. Nu föreslås höjda skatter på entreprenörskap, sa Företagarnas vd Günther Mårder till Dagens Industri.

Förslaget påverkar de 295 000 fåmans­bolag som finns i landet och som 2014 sysselsatte nästan 1,3 miljoner människor. Bakom många av företagen står individer som har tagit stora risker. De har hoppat av sina jobb för att investera förvärvade slantar i egna projekt. Och därmed skapat jobb, både åt sig själva och andra. Från och med den 1 januari 2018 ska dessa personer betala mer i skatt.

Men det är inte alltid riskbenägna företagare som nämns när det talas om att ändringar måste till i 3:12-reglerna. Så här sa exempelvis Magdalena Andersson i ett inslag gjort av SVT i maj 2015.

– Jag tycker det är djupt upprörande att de här advokaterna och revisionsbyråerna lägger så mycket tid och kraft på att försöka hitta kryphål i lagstiftningen. De borde använda sin tid och kraft bättre,.

Hon talade alltså om högavlönade advokater och revisorer. Enligt Christer Silverberg, som är justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och som har gjort 3:12-utredningen, utgör partnerbolagen inte en stor del av småföretagen.

– De är en liten andel, några hundra, av 300 000 bolag, säger han.

Men revisionsjättarnas anställda har många gånger fått representera småföretagarna när fåmansföretagsbeskattningen debatteras. De stora förlorarna på det är de verkliga små­företagen.

3:12-reglerna tillkom i samband med skatte­reformen 1991 och reglerar vinstutdelningen i fåmansbolag, alltså bolag med fyra eller färre delägare som kontrollerar över hälften av aktierna. Syftet med regelverket är att förhindra så kallad ”skattemässig inkomstomvandling”, alltså att bolagets ägare plockar ut utdelning i stället för lön och därmed betalar mindre i skatt. Samtidigt ska reglerna vara så gynnsamma att företagen vill återinvestera vinstutdelningen och därigenom kunna anställa fler.

Men när reglerna granskades, bland annat av Svenska Dagbladet år 2010, blev det tydligt att de utnyttjades av helt andra än de som tagit risk och startat företag. SvD granskade de stora revisionsfirmorna, som PWC och Deloitte, men debatten utvidgas senare till att gälla även advokatbyråer och konsultfirmor. Det fick den dåvarande finansministern Anders Borg (M) att reagera. Han ansåg att partnerbolagen hade missbrukat reglerna och lagt upp ”extrema former av skatte­undandragande”. Den sammanlagda vinstutdelningen från landets fåmansbolag hade ökat från 25 miljarder år 2007 till 51 miljarder kronor år 2013, enligt siffror från Skatteverket. Revisionsbyråerna stod för omkring 3,6 miljarder av dem.

– Vi försöker täppa till överutnyttjandet och stärka drivkraften att anställa främst för mindre företag, sa Anders Borg på en presskonferens.

Advokat- och revisions­bolag kunde plocka ut sin lön som utdelning, genom att det i lagstiftningen finns en utvidgad definition av fåmansbolagsbegreppet. I korthet innebär det att det kan finnas långt fler del­ägare än fyra i ett bolag och att dessa i juridisk mening ändå betraktas som en delägare. På det sättet kunde en större konsultbyrå med många delägare, många anställda och en hög lönesumma låta sina delägare lyfta stora belopp i utdelning. Delägarna betalade då betydligt mindre i skatt, eftersom skatten på kapitalinkomst, 20 procent, är avsevärt lägre än tjänsteinkomstskatten, som högst 58 procent. Anders Borg föreslog att ett särskilt kapitalandelskrav skulle införas. Enligt de nya reglerna skulle en delägare i ett bolag vara tvungen att äga minst 4 procent för att få tillämpa löneunderlagsreglerna och ta lågbeskattad utdelning. De nya kraven trädde i kraft i januari 2014. Men Anders Borgs åtgärder fick ingen tydlig effekt på statistiken; det totala utdelningsbeloppet från landets fåmansbolag fortsatte öka. Det gick från 51 miljarder 2013 till 59,5 miljarder kronor år 2014, enligt Skatteverket.

Dessutom avslöjade SVT Nyheter i maj 2015 att det fanns advokat- och revisionsbyråer som kringgick kapitalandelskravet på 4 procent genom att konstruera nya avancerade ägarupplägg. De delade upp bolaget i flera bolag, där samtliga inblandade ägde minst 4 procent – och så kunde de fortsätta lyfta lågbeskattade utdelningar.

Förfarandet väckte kritik, inte minst från finansminister Magdalena Andersson (S).

– Framför allt tycker jag man ska titta sig själv i spegeln och fråga sig: Kan jag som advokat och revisor stå för det här, är det här ett bra sätt att arbeta på? sa hon.

Hon hade redan då tillsatt en ny utredning om 3:12-reglerna. Syftet var att ytterligare begränsa möjligheten till inkomstomvandling. Och det var alltså det förslaget som presenterades för ett par veckor sedan. Det ska träda i kraft i januari 2018 och inbringa 4,8 miljarder i skatteintäkter.

En av utredningens bärande idéer är att skrota kapitalandelskravet på 4 procent, eftersom det skapar incitament ”till skatteplanering i form av uppdelning av företag i mindre enheter”. Reglerna ska i stället skärpas genom att utdelningsskatten höjs från 20 till 25 procent och att nivåerna för det lönebaserade utrymmet sänks och beräknas individuellt för varje delägare. I dag kan en delägare till ett bolag med anställda ta ut 50 procent av den totala lönesumman i utdelning, medan ett fåmansbolag utan anställda kan lyfta en utdelning motsvarande 2,75 inkomstbasbelopp. Nu föreslås i stället nivåerna 10, 25 och 50 procent för fåmansbolag med anställda, samtidigt som summan också minskar för bolag utan anställda:

n En ägare som driver ett bolag utan anställda ska få göra en utdelning på ett belopp motsvarande 1,75 inkomstbasbelopp, inte 2,75 som i nuläget. Det är 101 000 kronor.

n En delägare som betalar ut löner på max 480 000 kronor ska få plocka ut 10 procent av summan i utdelning; en delägare som betalar ut löner mellan 480 000 kronor och 3,6 miljoner får plocka ut 25 procent av summan i utdelning; en delägare som betalar ut löner på över 3,6 miljoner kronor får plocka ut 50 procent av lönesumman i utdelning.

Christer Silfverberg, som är justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och som har gjort 3:12-utredningen denna gång, menar att ovanstående förändringar begränsar inkomstomvandlingen kraftigt.

– Jag tycker inte att man ska fokusera för mycket på partnerbolagen med många del­ägare. De är en liten andel, säger han. Han menar att det är orimligt att bygga en lagstiftning enbart med tanke på dem och säger att det inte varit syftet med utredningen.

– Däremot har jag sett problemen och jag tycker förslagen skapar skatteneutralitet oavsett storlek på organisation och att det inte lönar sig med fler delägare, säger han.

Det råder dock inget tvivel om att debatten om de partnerägda bolagen har spelat roll, både när Anders Borg och Magdalena Andersson har beslutat att göra förändringar i lagen. Förändringar som nu alltså drabbar även de som startat företag från grunden.

Anders Andersson är kritisk till det nya utredningsförslaget och menar att det innebär en dubbel smäll för småföretagare. Å ena sidan höjs utdelningsskatten med 5 procent, å andra sidan sänks nivåerna för vinstutdelning både inom förenklings- och huvud­regeln.

– Som 3:12-reglerna är nu tycker jag att vi ska skrota dem i stället för att fortsätta lappa ihop dem. Småföretagen förstår dem inte, och inte heller politikerna verka förstå konsekvenserna av förändringar i regelverket. Vi måste börja om från början, säger han. Christer Silfverberg håller inte med om att 3:12-regelverket kan tas bort.

– Jag tror att det blir svårt. Då måste vi avskaffa det dualistiska skattesystemet (infördes 1991, red anm) eller väsentligt sänka skatten på arbete och jag ser inte att politikerna har en sådan avsikt. Vi får nog leva med reglerna. Visst kan de förenklas men då till priset att de blir mindre träffsäkra. Mitt uppdrag har dock inte varit att helt förutsättningslöst skapa ett nytt system utan att göra en översyn av de nuvarande reglerna, säger han.

Nu ska förslaget ut på remiss. Och Christer Silfverberg räknar med en och annan sur min.

– Jag tror att många kan tycka att det nu blir en försämring. Som systemet ser ut i dag är det väldigt förmånligt. Förenklat kan man säga att förslaget innebär en återgång till hur reglerna såg ut efter reformen 2006.

– De reglerna som då infördes betraktades som mycket förmånliga för fåmansföretagen. Det måste man ha i minnet även om det blir en försämring jämfört med dagens läge.

Före och efter

Nu: Tio delägare som betalar ut löner på 4 miljoner kronor kan ta ut 50 procent, alltså 2 miljoner kronor i vinstutdelning. De kan ta ut 10 procent av det, 200 000 kronor vardera, som beskattas med 20 procent.

Sen: Lönesumman på 4 miljoner kronor fördelas på samtliga tio delägare, alltså 400 000 kronor vardera. Om det nya förslaget blev verklighet skulle de få ta 10 procent av 400 000 kronor, alltså 40 000 kronor var. Dessa 40 000 kronor beskattas sedan med 25 procent.

3:12-reglerna

För dem som har ett fåmansbolag finns i huvudsak två sätt att lyfta lågbeskattade utdelningar.

Det ena sättet kallas förenklingsregeln. Kortfattat beskrivet betyder det att en entreprenör utan anställda i sitt bolag kan lyfta en utdelning på ett maxbelopp satt till 2,75 inkomstbasbelopp, eller motsvarande ungefär 160 000 kronor. Utdelningen beskattas med 20 procent.

Det andra sättet kallas för huvudregeln. Förenklat innebär det att en ägare till ett fåmansbolag med anställda kan tillämpa löne­underlagsreglerna, som ger möjlighet till en vinstutdelning baserat på det så kal­lade lönebaserade utrymmet. Ägaren kan genom detta tillgodogöra sig en utdelning utifrån en viss del, i dagsläget 50 procent, av den sammanlagda lönesumman i företaget.

Med andra ord: Om en ägare betalar en miljon kronor i löner under ett år betraktas 500 000 kronor som lönebaserat utrymme. Det kan tas i utdelning, som beskattas med 20 procent. För att kvalificera sig för en vinstutdelning baserad på lönesumman måste ägaren dock själv lyfta en vanlig lön som motsvarar sex stycken inkomstbasbelopp, eller 356 000 kronor.