Jämlikhetens mysterium

Alla vet varför barnens glas innehåller lika mycket saft. Det blir en massa tjat och bråk annars. Föräldrar som strävar efter en någorlunda stillsam tillvaro ser till att fördelningen av saft barnen emellan är någorlunda jämlik. Det är inte lika lätt att förklara varför inkomstfördelningen i olika länder är mer eller mindre jämlik. Varför är Sverige mer jämlikt än andra länder?

Diskussionen om svensk ekonomisk politik fokuseras ofta på fördelningspolitiken. Varje regering som förändrar ekonomiska institutioner är uppmärksam på de fördelningsmässiga konsekvenserna av dessa reformer. Vem vinner på den här reformen. Och, framför allt, vem förlorar? Dessa utgör centrum för den massmediala bevakningen av politiken. Och kan påverka utfallet i kommande val. Därför är det viktigt att förstå vad som ger upphov till den relativt jämna inkomstfördelningen i Sverige.

Ojämlikhet har varit ett centralt forskningsområde inom makroekonomi de gångna 15 åren. I början av 1990-talet observerade amerikanska forskare att löneskillnaderna mellan olika grupper av arbetare hade ökat markant sedan mitten av 1970-talet. Mest iögonenfallande var att universitetsutbildade amerikaners löner hade dragit ifrån andras.

Den enklaste modellen av en marknad säger att när utbudet av en vara stiger så sjunker dess pris. Löneutvecklingen i USA sade emellertid något helt annat. Samtidigt som utbudet av akademiker på marknaden ökade, så steg deras löner. Varför?

Flera förklaringar kastades fram. Kanske var det utrikeshandeln som drev denna utveckling? Utvecklingsländer har stora reserver av outbildad arbetskraft. Med tilltagande handel tar man dessa i anspråk. Detta innebär ökad konkurrens för de outbildade, och borde pressa ned deras löner i jämförelse med de universitetsutbildades.

Men handelns andel av den amerikanska ekonomin är mycket liten. Och löneutvecklingen inom de sektorer som importerade mest var inte annorlunda än utvecklingen inom andra sektorer. Frågan kvarstod: Varför?

De flesta som studerat frågan har slutit sig till att den ökande ojämlikheten är en följd av teknisk utveckling. Nya produktionsmetoder har gagnat dem som haft universitetsutbildning i jämförelse med andra.

Ofta talas om en så kallad komplementaritet mellan kapital och utbildning. Det innebär att nya kapitalvaror antas öka efterfrågan på utbildad arbetskraft i relation till annan arbetskraft. Ett exempel: Då ett kontor datoriserades kunde den utbildade arbetskraften lättare redigera text och underhålla stora register. Det minskade efterfrågan på dem som tidigare hanterade sådana arbetsuppgifter.

Löneskillnaden mellan högskoleutbildade och andra var ungefär lika stor i USA och i Sverige år 1970. Men medan den ökade i USA minskade den i Sverige under 1970- och 1980-talen. Sverige anammade emellertid ny teknik på samma sätt som andra länder. Varför sjönk löneskillnaderna i Sverige?

En populär förklaring till den svenska jämlikheten är de höga och progressiva skatterna. Men skatterna förklarar inte att lönerna före skatt pressades samman. En färsk svensk studie av David Domeij och Lars Ljungqvist vid Handelshögskolan i Stockholm fokuserar i stället på den offentliga sektorns utbyggnad som en förklaring till den svenska jämlikheten.

Då den offentliga sektorn expanderade under 1970-talet och början av 1980-talet anställdes mer arbetskraft utan högskoleutbildning än i den privata sektorn. Den offentliga sektorn dränerade på detta sätt ekonomin på outbildad arbetskraft. Det innebar att andelen högskoleutbildade i den privata sektorn ökade snabbare än i den svenska ekonomin som helhet.

Men utbudet av högskoleutbildade på den privata arbetsmarknaden ökade även hastigt i förhållande till USA. Och ett större utbud innebär ett lägre pris. De krafter som verkade i riktning mot ökad ojämlikhet fick därför inte samma genomslag i Sverige som i USA.

Under senare delen av 1980-talet upphörde den offentliga expansionen i Sverige. Den tekniska utvecklingen, som verkade i riktning mot ökad ojämlikhet i USA, fick genomslag också i Sverige. Och löneskillnaderna mellan högskoleutbildade och andra ökade.

Den svenska jämlikheten kan alltså förklaras av den stora offentliga sektorn, som anställt relativt många med lägre utbildning.

Och framtiden? Inkomstskillnaderna mellan olika grupper kommer troligen att öka under de kommande åren. Den tekniska utvecklingen tycks verka i den riktningen. Dessutom kommer allt fler verksamheter att övergå i privat regi. Även detta kan öka löneskillnaden mellan högskoleutbildade och andra. Det är en oväntad effekt av privatiseringar.

Vi får alltså bereda oss på olika saft i glasen framöver. Om det blir kiv eller glädjerop kring samhällsbordet som en följd av det, är dock en helt annan fråga.

MAX ELGER
Forskare i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm och återkommer var fjärde vecka med en krönika i Affärsvärlden.

FOTNOT: David Domeij och Lars Ljungqvist på Handelshögskolan i Stockholm har skrivit “Wage Structure and Public Sector Employment: Sweden versus the United States 1970-2002”, SSE/EFI Working Papers in Economics and Finance No. 638.