”Japanerna är väldigt långsiktiga”

I förra veckan stod det klart att det Lundabaserade kameraövervakningsbolaget Axis största ägare, det japanska kameraföretaget Canon, kommit överens med aktivistfonderna Elliott International och The Liverpool Limited Partnership om att köpa deras aktier. Canon ökar därmed innehavet i Axis till 97,9 procent och kan tvångsinlösa resten av aktierna.

Det var efter att Canon la bud för nästan tre år sedan som hedgefonderna köpte drygt 10 procent av aktierna, en så kallad corner, och blockerade Canons möjligheter att ta över hela bolaget. Hedgefondernas mål var att försöka trycka upp priset, men Canon har i flera år vägrat höja budet.

Nu erbjuder kamerajätten 363,75 kronor per aktie, att jämföra med Canons bud vintern 2015 som var på 340 kronor per aktie. Om positionerna var belånade är oklart, så exakt vilken avkastning Elliott fått går inte att säga, men någon vidare bra affär ser det inte ut att ha blivit. Avkastningen på börsen, exklusive eventuell belåning, ligger på cirka 2 procent per år de senaste tre åren.

– Det är förmodligen långt ifrån vad man har för avkastningskrav på Elliott, säger Martin Gren, en av Axis grundare, som även var en av de största ägarna i bolaget när Canon la bud.

Han är övertygad om att Elliott hade kunnat tjäna mer pengar om de i stället hade varit aktiva ägare.

– När jag träffade deras analytiker tyckte jag att de var grymt skarpa. De borde ha använt den kapaciteten till något bättre. De borde ha investerat i ett tidigare skede och inte bara vara utpressare i en specialsituation, utan en konstruktiv ägare som driver saker framåt, säger han.

Nu väntar en avnotering av Axis, därefter tvångsinlösen, vilket kan ta tid. Förmodligen är den genomförd någon gång under nästa år.

När IFS köptes ut från börsen av Wallenberg-anknutna EQT i november 2015 betalade private equity-bolaget till slut 396,73 kronor per aktie för den andel som Elliott hade köpt. Den amerikanska hedgefonden tjänade en rejäl hacka, eftersom EQT:s ursprungliga bud på IFS låg på 362,50 kronor per aktie. Martin Gren igen:

– När man tillmötesgår en sådan typ av aktör kan det bidra till att de går in i fler liknande situationer. Men nu kommer ett exempel som visar på att det inte lönar sig. Jag tror detta får Elliott att tänka sig för lite extra när de gör något sådant här i Sverige. Nu tävlade en amerikansk hedgefond mot en japan i långsiktighet, och min uppfattning är att då vinner japanerna, för de är väldigt långsiktiga.

Elliott avböjer att kommentera den här artikeln.

Tvångsinlösen

Enligt aktiebolagslagen har en majoritetsägare med över 90 procent av aktierna rätt att lösa in resten av aktierna. I praktiken bestäms priset på aktierna av en skiljenämnd. Den består av en skiljeman som utses av majoritetsägaren, i detta fall Canon. På begäran av bolagets styrelse utser Bolagsverket en god man, som i sin tur utser minoritetsägarnas skiljeman. Dessa två utser därefter ordföranden i skiljenämnden. Vid uppköpsbud tillämpas den så kallade särregeln, som innebär att om budet antagits av minst nio tiondelar av aktieägarna ska lösenbeloppet motsvara det erbjudna priset, om inte särskilda skäl motiverar annat.