Kan inflationsmonstret väckas till liv?
I april steg inflationstakten (det vill säga prisutvecklingen de senaste 12 månaderna) till 3,6 procent i USA. En nivå som ligger betydligt över det acceptabla, även om stigande energipriser förklarar en stor del av uppgången. I förlängningen riskerar den allt snabbare prisutvecklingen att leda till att företagen behöver höja priserna för att bibehålla vinsterna och till kompensationskrav från löntagarna som får se sina realinkomster krympa. Därför är det sannolikt att den amerikanska centralbanken kan komma att tvingas till fortsatta räntehöjningar för att hålla prishöjningarna i schack. Trots att räntan redan höjts 16 gånger den senaste vändan och numera ligger på 5,0 procent.
Nu är den stora frågan om samma mönster kommer att upprepas i Europa och i Sverige?
Det första som måste konstateras är att samma inflationsmönster syns här men på en betydligt lägre nivå. I Euroområdet ligger inflationstakten i dagsläget på 2,4 procent och i Sverige på 1,5 procent. Låga nivåer, men ändå en uppgång jämfört med inflationstakten för ett år sedan. Den här inflationsutvecklingen har föranlett ett flertal centralbankspotentater runt om i Europa att förorda höjda räntor i en snabbare takt än tidigare aviserat, bland annat för att undvika samma utveckling som i USA.
Och det finns en del oroande tecken. Importpriserna till Sverige stiger i snabb takt. Bara mellan mars och april steg de med 2,3 procent och den årliga prisökningen låg på hela 9,6 procent. Ett annat oroande fenomen är att de inhemska företagen blir alltmer benägna att höja priserna. Bland annat har tjänsteföretagen höjt sina priser i början av det här året. Ett trendbrott efter några år med mycket måttliga eller obefintliga prishöjningar. Dessutom stiger anbudspriserna kraftigt inom byggindustrin, och även industriföretagen planerar för kommande prishöjningar. Det här är dock priseffekter som slår igenom på konsumentpriserna först i senare led.
Betydligt allvarligare är att priserna på varor riktade till konsumenterna, som slår igenom direkt på inflationstakten, också tycks vara på väg uppåt. Enligt företagen är mycket av prispressen inom livsmedelshandeln över och priserna på kläder och hemutrustning är på väg uppåt. Det är endast inom elektronikhandeln som priserna fortsätter att sjunka.
Troligen är det den mycket starka hushållsefterfrågan kombinerat med stigande
importpriser som gjort att prispressen inom stora delar av detaljhandeln ser ut att ha avtagit. Samma prismönster kan också ses inom hotell- och restaurangnäringen.
Skulle man bara utgå från de här siffrorna råder det ingen tvekan om att räntorna i Sverige borde höjas relativt snabbt. Men det finns faktorer som verkar återhållande på inflationen.
En sådan faktor är den svenska kronan som stärkts påtagligt den senaste månaden. Det här leder till minskat genomslag från importpriserna framöver. En annan faktor är hyrorna där flera hyresavtal har slutits till oförändrad hyra i år. Slutligen – och viktigast – är att löneökningstakten i Sverige för närvarande är den lägsta på ett decennium.
Men det tycks ändå stå klart att inflationstakten kommer att fortsätta att krypa uppåt, främst beroende på det goda konjunkturläget.
Det här kommer att ge Riksbanken tillräckligt med ammunition för att höja räntorna i den takt ledamöterna finner önskvärt. En förmodat lugn kommande avtalsrörelse talar dock för att ränteuppgången blir långt ifrån lika dramatisk som i USA. Men en styrränta på tre procent, en höjning med en procentenhet från dagens två procent, framåt årsskiftet ligger dock i korten.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.