Kan kavalleriet rycka ut igen?

Thomas Friedman är förmodligen vår tids mest kände kolumnist. Han skriver för New York Times och är upphovsman till det nu fem år gamla mästerverket ”The World is Flat”. Hans senaste bok, ”Hett, platt och trångt” slår an en delvis annan ton. Temat här är inte så mycket globaliseringen, som ju är ett etablerat och odiskutabelt faktum. I stället ligger fokus på hållbar utveckling.

Avstampet tas i den nedslitna amerikanska infrastrukturen, som kontrasterar mot spatiösa flygplatser, blänkande skyskrapor och nya snabbtåg och motorvägar i Asien och delar av Europa. Friedman ser sina landsmän som Familjen Flinta. Invånarna i städer som Singapore och Köpenhamn betraktas däremot som ”Jetsons” som färdas i överljudsfart. Det är lite perspektivlöst. Affärskvarteren i Shanghai och Peking är glänsande just för att de är splitter nya – precis som USA:s flygplatser, motorvägsnät och affärscentra imponerade på besökare när de var nya för 30-40 år sedan. Beskrivningen har dock ett syfte och det ska vi återkomma till.