Kapitalförsäkringar är för dyra
När riksdagen i april 1995 halverade avdragsrätten för pensionsförsäkringar, så minskade så klart försäljningen. Lösningen för banker och försäkringsbolag var att istället övertala kunderna att köpa kapitalförsäkringar (skillnaden förklaras i en faktaruta).
Vid första anblicken kan det tyckas att kapitalförsäkringar har fördelar. Skatten på kapitalförsäkringar är visserligen nästan dubbelt så hög som på pensionsförsäkringar, men om avkastningen på sparandet blir hög är det ändå på kort sikt lägre skatt än på vanligt fondsparande. Just nu är skatten på kapitalförsäkringar 1,75 procent av sparkapitalet per år (27 procent av statslåneräntan förra året), oavsett vad avkastningen blir. Om aktiekurserna stiger kraftigt, då är fördelen stor. Fast om avkastningen blir negativ, så måste skatten ändå betalas.
Höga avgifter
Samtidigt är avgifterna höga. Huvudskälet till att banker och försäkringsbolag vill sälja pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar istället för vanligt fondsparande är alltså helt enkelt att de tjänar mycket mer på dem.
När Affärsvärlden testar och besöker ett SEB-kontor ger en vänlig dam rådet att man bör investera minst 30.000 kronor för att det ska vara rimligt att köpa deras kapitalförsäkring.
Är det en bra affär? Ja, åtminstone för S-E-Banken, som får dubbelt så stora intäkter. Vid normalt sparande i basprodukten SEB Världen, som kostar 1,25 procent per år, ger ett sparande på 30.000 kronor banken en intäkt på 375 kronor per år. Om kunden sparar i exakt samma fond via en kapitalförsäkring kostar det dessutom 180 kronor per år plus 0,65 procent av kapitalet per år, sammanlagt 750 kronor.
Tvärs över gatan hos Föreningssparbanken är de ännu mer sugna på att sälja. Trots att kapitalförsäkringen kostar 120 kronor per år plus 0,75 procent av kapitalet per år, så tycker den vänliga damen här att det är en bra lösning att börja spara 300 kronor per månad. Ändå skulle det innebära att de sammanlagda avgifterna under de första tre åren blir över tolv procent av det genomsnittliga sparkapitalet, för ett sparande där själva aktiefonden kostar 1,4 procent per år.
Hos FS-banken blir intäkten därmed tre gånger större än vid ett vanligt fondsparande. Inte konstigt att damen bakom rådgivningsdisken gärna vill sälja en kapitalförsäkring.
Huvudargumentet för kapitalförsäkringar, åtminstone när kunden är lite äldre, är att utbetalningar är fria från arvsskatt upp till sex basbelopp per mottagare (i år 218.400 kronor). Men självklart finns det stor risk att politikerna om några år ändrar reglerna för arvsskatt.
Dåliga på lång sikt
En stor nackdel med beskattningen av kapitalförsäkringar som sällan nämns är att avkastningen på lång sikt blir lägre när skatten tas varje år. Här har placeringar i Luxemburgfonder en fördel, eftersom all skatt tas ut som reavinstskatt vid spartiden slut. Om spartiden är lång ger reavinstbeskattningen en stor skattekredit, som ger extra avkastning. Dessutom är det rimligt att tro att en borgerlig regering någon gång i framtiden åter kommer att sänka reavinstskatten (precis som 1994).
Om det vore samma avgifter och om man bara ser till ett enskilt år så räcker det med 6 procent avkastning per år för att en kapitalförsäkring ska vara bättre. Men över längre tidsperioder blir kalkylen helt annorlunda.
Jämförelse
Om det inte vore några extra avgifter för kapitalförsäkringar jämfört med vanligt fondsparande i en Luxemburgfond, så skulle jämviktspunkten ur skattesynpunkt om spartiden är 20 år vara 13,4 procent avkastning per år. Om avkastningen blir lägre än 13,4 procent så vore vanligt fondsparande bättre. Frågan är om det är rimligt att räkna med så hög avkastning de närmaste 20 åren. I Sparindikatorn räknar vi bara med åtta procent avkastning per år.
Verkligt förödande blir det dock när vi tar hänsyn till att avgifterna för kapitalförsäkringar är högre. Då flyttas jämviktspunkten långt uppåt. För den som sätter in 30.000 kronor i tio år hos S-E-Banken är jämviktspunkten en avkastning på 15,3 procent per år. Efter 20 år är den absurt höga 44 procent per år! En vanlig Luxemburgfond är alltså alltid bättre, om spartiden är tillräckligt lång.
Det finns egentligen inte något godtagbart skäl att sparande i fonder ska bli så mycket dyrare för att det sker via en kapitalförsäkring. Visst är det rimligt med en fast avgift på 100 eller 200 kronor per år för att täcka kostnaden för att administrera försäkringen. Men det finns inget kostnadsskäl att banken eller försäkringsbolaget dessutom ska ta 0,65 eller 0,75 procent extra av fondsparandet. De tar ju redan ut en rejäl förvaltningsavgift i fonden.
Övriga artiklar om kapitalförsäkringar
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.