Klassiker gör dyr comeback

Lindabs återkomst på börsen efter fem års frånvaro kommer att gå som en dans. I nuvarande milda börsklimat lär utförsäljningen bli lika eftertraktad som fulltecknad, antagligen till det högsta priset i intervallet, 110 kronor. Det betyder ett börsvärde på drygt åtta miljarder kronor, om all utspädning räknas in.

Siffran kan jämföras med det erbjudande som Lindab köptes loss för under 2001, knappt 3,5 miljarder kronor. Lägg sedan till att ägarna plockade ut 1,2 miljarder kronor ur bolaget så sent som i maj i år och tajmingen för säljarna, riskkapitalbolaget Ratos, Skandia Liv och staten genom

6:e AP-fonden, framstår som perfekt. Ratos gör här sin hittills största vinst på en enskild affär. Men det som är bra för säljarna behöver inte vara bra för köparna, de småsparare som står i tur att ta över stafettpinnen.

Först bakgrunden. Exakt 50 år efter att bolaget bildades tar ägarna sikte på börsen igen. Förra gången Lindab var noterat var under åren 1984 till 2001. Då köpte ett konsortium bestående av ledningen och institutioner ut företaget i ett bud som karaktäriserades som snålt och som till och med fick höjas en aning när Aktiespararna och några fonder satte sig på tvären.

Sedan dess har bolaget putsat på affärsidén: att tillverka och sälja material som används för att snabba på och förenkla byggen. Några specialområden är stuprännor, ventilationsutrustning, plåttak och väggplåt, plåtreglar och garage- och industriportar. Verksamheten är indelad i två ungefär lika stora affärsområden, Ventilation och Profile. Ungefär 40 procent av försäljningen sker i Norden, vilket betyder att konjunkturutvecklingen, som driver på byggandet, har gynnat företaget.

Locktonerna är tydliga. I år blir försäljningen cirka 7 miljarder kronor och vinsten i rörelsen når upp till över 800 miljoner kronor, precis över det marginalmål som bolaget har stipulerat som målsättning, 12 procent före avskrivningar och räntor. De senaste 13 åren har bolaget njutit en fantastisk tillväxt på i genomsnitt 8 procent om året för jämförbara delar av företaget. Rörelsemarginalerna har ökat från 6 procent till det dubbla.

Men argumenten för att inte teckna sig för att köpa aktier väger tyngre. Här är sju skäl som du kan pröva mot den bankkamrer som vill sälja på dig aktierna:

* Ta en titt på diagrammet här intill. Vågen, som visar hur marginalen utvecklats i bolaget, närmar sig en topp och bolaget säljs ut under vad som är bolagets bästa år hittills. Chansen att det blir så mycket bättre är inte så stor.

* Bostadsbyggkonjukturen kan stå på näsan inte minst i Sverige sedan regeringen aviserat slopade subventioner för bostadsbyggande. Lindab är mycket byggberoende.

* Bolaget säljs ut relativt hårt skuldsatt med nettoskulder på 2,6 miljarder kronor. Soliditeten vid senaste kvartalsskifte uppgick till 29 procent. Det gynnar vissa nyckeltal, som avkastning på eget kapital, men gör Lindab mer känsligt.

* Räkna in skulderna i börsvärdet och

p/e-talet blir 20 för i år och 18 för nästa år (15 och 14 om skulderna inte räknas med). Det är för högt för att vara anständigt.

* Börsvärdet som andel av försäljningen

(p/s-talet) på 1,15 (1,5 om skulderna räknas med) är högre än för jämförbara vinstrika företag som Fagerhult och Gunnebo Industrier.

* Stålberoendet kan plåga bolaget. Den viktigaste leverantören är Arcelor Mittal, världens största stålföretag. Sammanslagningarna i branschen kan höja stålpriserna ytterligare.

* Expansionsivern mot Östeuropa – ett mode i Börsföretagarsverige – kan mycket väl misslyckas.

Alla dessa reservationer mynnar i ett besked. Den som köper aktier i Lindab ska inte tro på ett snabbt klipp. Aktien är i praktiken fullvärderad på 110-115 kronor.

FOTNOT: Lindab-aktien tecknas hos SEB och Handelsbanken till och med i dag, onsdagen 29 november (30 nov för institutioner). Priset bestäms beroende på intresse och hamnar mellan 93 och 110 kronor per aktie. Första noteringsdag på Stockholmsbörsen är 1 december.