Koden som erövrar världen

Nordiska it-bolaget MySQL gör succé i Silicon Valley. Med färska miljoner på fickan utmanar grundarna bjässarna inom databaser. Nästa steg är en börsnotering.

Mååårten, så kul att se dig. Hur går det? Vi älskar vekligen ert företag och era produkter. De är såååå bra.”

Vrålet från andra sidan rummet fick inte bara den nyanlände gästen till cocktailpartyt att skruva på sig utan också ett antal av de prominenta gästerna från it-gräddan i Kalifornien att förvånat sträcka på halsarna. Vem var det som Googles vd Eric Schmidt, en av it-världen mäktigaste personer, ägnade ett sådant översvallande intresse? En anonym finlandssvensk.

Eller kanske inte så anonym. Han finns med på en av USA:s hetaste listor över kommande supermakthavare inom teknologivärlden. MySQL:s vd Mårten Mickos, som finlandssvensken heter, samsas på Red Herring-grundarens “Fast 20 CEO:s” med namn som Disneys vd Bob Iger, Motorolas Ed Zander, Jeff Bezos på Amazon.com, Googles Schmidt och kronprinsarna på bolag som Sun och Oracle.

Mårten Mickos och de tre grundarna, David Axmark, Allan Larsson och Michael “Monty” Widenius, håller tillsammans på att helt ändra förutsättningarna för databasleverantörerna. Grundarna träffades i en dataaffär i Uppsala på 1980-talet men arbetet med MySQL kom igång i mitten av 1990-talet. Under 2001 blev det framgångsrika men ostrukturerade projektet ett riktigt bolag finansierat av nordiskt riskkapital. I dag är det ett av de hetaste bolagen och samtalsämnena i Silicon Valley. Det kommersiella genombrottet har inte kommit än, men grundarna och Mårten Mickos har kommit en bra bit på vägen. Efter att gratissystemet Linux blivit både accepterat och spritt inom operativsystem för främst servrar men också vanliga pc, är det nu dags för databasbranschen att bli “open source”.

MySQL levererar en liten, flexibel databas som användarna fritt kan disponera och även modifiera efter eget huvud. Det kallas öppen källkod (open source), och skiljer sig från Windows och de flesta and­ra programvaror som bygger på att man köper en licens för en produkt. MySQL ger i stället bort produkten och tar betalt för service och support. Det är bara om kunden vill använda produkten i kommersiella syften som den kostar pengar.

Förra året omsatte bolaget runt 40 miljoner dollar, vilket är småpotatis i sammanhanget. Kraften i produkterna syns bättre i statistiken över användandet och spridningen. Liksom Skype hoppas MySQL tjäna lite pengar på många användare och samtidigt vara med och förändra en bransch.

Varje år laddas programvaran ner runt 20 miljoner gånger och i dagsläget finns runt 8 miljoner aktiva användare, vilket gör MySQL till världens mest spridda databas. Användare är företag runt om i världen men även en del privatpersoner förstås. MySQL fungerar som databas för många websajter och e-företagare men även större traditionella företag har hakat på och börjat upptäcka fördelarna och möjligheten att spara pengar. Antalet betalande kunder är uppåt 7 000 men ökar stadigt. MySQL:s hemsida är en av världens tusen mest besökta.

– Vår största användare är Google och de var också väldigt tidigt ute med att upptäcka MySQL. I dag sitter vi i tusentals av deras servrar världen runt men i penningtermer är de inte vår största kund. De har för mycket kompetens internt för att behöva oss för support i någon större utsträckning, säger Mickos som är en välsedd gäst på Googles huvudkontor.

Google-grundaren Sergey Brin brukar också komma förbi för att lyfta på hatten när MySQL:s finlandssvenska vd är på besök. Även om Google har varit en trogen användare och samtalspartner har det hänt något avgörande inom öppen källkod och i synnerhet databaser det senaste halvåret. Kunderna ökar inte bara i antal utan blir större också. Allt fler företag börjar inse att det går att använda öppen källkod och till exempel MySQL i stället för dagens programvara som ägs, styrs och utvecklas av säljaren.

– Nu öppnar sig även de stora företagen för open source och MySQL är en naturlig och avgörande del i det paket av mjukvara som bygger på öppen källkod, säger Mickos.

MySQL har varit känt länge och utsågs redan för flera år sedan av Affärsvärlden till ett av Sveriges mest kända och värdefulla varumärken internationellt. Sedan i höstas har också amerikansk och internationell press fått upp ögonen för MySQL som en aktör att räkna med inom it-världen. Att MySQL och öppen källkod blivit lite av ett favoritsamtalsämne även bland it-chefer på USA:s största företag har förstås inte gått databasernas bjässar förbi.

Den stora utmaningen är nu att på allvar utmana bolag som Oracle, IBM,

Microsoft och Sybase och lägga rabarber på en del av deras inkomster. Tillsammans kontrollerar de här giganterna runt 80 procent av marknaden som totalt är värd runt 15 miljarder dollar per år. Det här är en bransch som har gjort många förmögna, bland andra en av världens rikaste män, Oracles grundare Larry Ellison. Han och de andra dominanterna försökte länge låtsas om som om MySQL mest var en intressant hobbyverksamhet. Men de har snabbt fått tänka om. Från såväl Oracle som andra stora mjukvarubolag är tongångarna nu helt annorlunda och man har insett att öppen källkod är något man måste satsa på – för att kunderna vill ha det.

Mot den bakgrunden är det inte kons­tigt att Oracle försökte glufsa i sig MySQL förra året. MySQL tyckte inte att framstöten var särskilt seriös eller attraktiv och man gav Larry Ellison nobben. MySQL vill officiellt inte kommentera närmandet mer i detalj, och Mickos säger endast “vi sade nej”. I stället köpte Oracle i början av året två rivaler till MySQL, Sleepy Cat och Innobase. Också IBM och Microsoft har i viss mån öppnat sig för öppen källkod.

I februari gjorde MySQL en tredje finansieringsrunda bland riskkapitalbolag och plockade hem 18 miljoner dollar. Inte för att pengarna var slut. De 19,5 miljoner dollar man tog in 2003 var nästan orörda och sedan mitten på förra året går bolaget med vinst, även på sista raden. Tillväxten fortsätter också att vara kraftig. De senaste åren har den legat på i snitt över 100 procent och i år tror Mickos att omsättningen nästan dubblas till någonstans mellan 75 och 80 miljoner dollar för att sedan fortsätta brant uppåt. Potentialen innebär att nytt kapital finns i överflöd om det skulle behövas. I stället valde MySQL att ta in några industriella riskkapitalbolag i den senaste rundan som ska hjälpa till med expansionen. Där finns bland annat SAP:s och Intels riskkapitalbolag.

Priset i nyemissionen innebar ett värde på runt 1,7 miljarder kronor på bolaget. Det är en bra summa – men sannolikt betydligt mindre än om man hade bjudit ut sig till högstbjudande. En intressant jämförelse är amerikanska Red Hat, som är världens största bolag inom öppen källkod och noterat på Nasdaq. Det omsätter 250 miljoner dollar per år och värderas till 20 gånger försäljningen. Används samma värdering på MySQL landar den på runt sex miljarder kronor.

Grundarna äger fortfarande tillsammans drygt 20 procent efter den senaste emissionen.Det gör dem potentiellt till mångmiljonärer många gånger om när MySQL så småningom går mot en notering på Nasdaq. Redan i dag skulle bolaget kunna noteras och det förekommer flitigt i spekulationer om “heta introduktioner”. Men enligt Mårten Mickos är en notering aktuell tidigast nästa år. Ägarna har råd att vänta om de vill.
En annan variant som det pratas om är en “super-kombination”. Det skulle innebära att man slog ihop flera bolag inom öppen källkod och skapade ett företag med ett brett erbjudande till företagskunder.

I dag har MySQL 300 anställda i xx länder varav 100 arbetar med utveckling. Huvudkontoret delas mellan Uppsala och Cupertino i Silicon Valley, där MySQL ligger granne med Apples huvudkontor. Men för bara sex år sedan fanns bolaget inte ens. Det som nu är MySQL drevs då som ett projekt mellan grundarna och var visserligen både framgångsrikt och lönsamt. Kunderna ville dock ha mer support och mer kvalificerad sådan och det krävde både större organisation och betydande investeringar. Stora företag som Ericsson gillade produkten men saknade en strukturerad samtalspartner.

– Då var vi kanske 10 till 20 personer och det gick bra, vi tjänade pengar men för att komma vidare behövde vi riskkapital, säger David Axmark, en av grundarna som fortfarande jobbar kvar i bolaget som utvecklare. Av de andra grundarna jobbar Widenius kvar som utvecklare i Helsingfors, medan Allan Larsson lämnade företaget år 2001. Ägandet sköter de dock tillsammans via det gemensamma ägarbolaget Open Ocean.

Redan i början av 2001 hade grundarna pengar klara från några nordiska riskkapitalbolag, Scope, Servisen och norska Industrifinans. Men arbetet med att sätta upp en bolagsstruktur och föra över diverse rättigheter som fanns spridda på grundarna tog tid. När processen var klar hade det blivit höst 2001 och värderingarna på små teknologibolag med osäker framtid hade fallit snabbare än temperaturen.

– För oss grundare betydde det förstås en mindre del medan investerarna fick mer, men sådana var tiderna då, säger Axmark.

I dag är läget det omvända. Investmentbankerna trycker på för att få notera bolaget och riskkapitalisterna står i kö. Men grundarna kommer att hålla hårt i sin skapelse.

– Vi vill gärna vara del av ett riktigt stort företag. Det företaget heter MySQL, säger Mickos.

___________________

JÄTTARNA SOM JAGAS AV MYSQL

Oracle
Börsvärde: 546 mdr
Omsättning: 92 mdr
Vinst: 32 mdr
Vd: Larry Ellison
Störst i världen på databaser. Satsar nu tungt också på affärssystem och utmanar SAP som samarbetar med MySQL.

Microsoft
Börsvärde: 1 900 mdr
Omsättning: 310 mdr
Vinst: 129 mdr
Vd: Steve Ballmer
Världens största mjukvaruföretag. Databaser är litet område för Microsoft men open source ett hot man tar på allvar.

IBM
Börsvärde: 1 016 mdr
Omsättning: 711 mdr
Vinst: 95 mdr
VD: Sam Palmisano
Mångsysslare inom it och relativt öppen för open source som ofta används på företagets produkter.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.