Konjunktur: Flera ljuspunkter

Utvecklingen i Brasilien och risken för en kinesisk devalveringinnebär att det är för tidigt att blåsa faran över förvärldsekonomin. Omslaget i den amerikanska ekonomin, somprognosmakarna nu visserligen har fått skjuta upp många gånger,kan bli kraftigare än väntat när det väl kommer. Det finnsfortfarande en uppenbar risk att utvecklingen kan bli sämre änväntat. Men det börjar komma en del ljusglimtar och i bästa fallär industrikonjunkturen nu i botten.Många indikatorer för den europeiska industrikonjunkturen pekarfortfarande nedåt. Men ett tidigt tecken på att den kan vara påväg att vända är att efterfrågan från exportmarknaderna harbörjat vända uppåt. Både i Tyskland och Frankrike tyderkonjunkturbarometrar på starkare orderingång frånexportmarknaderna under de senaste månaderna.Även i USA har exportutsikterna ljusnat något under de senastemånaderna. Order på så kallade varaktiga varor steg också i bådenovember och december. I måndags meddelades att det så kalladeNAPM-indexet, som bygger på en enkät till inköpschefer inomindustrin, steg kraftigt från december till januari.

Blandade signaler

Signalerna om den svenska industrikonjunkturen är blandade.Konjunkturinstitutets barometer för fjärde kvartalet förra åretvisade att industrikonjunkturen försvagades ordentligt fråntredje kvartalet. Nedgången ser ut att ha nått ungefär sammaomfattning som när botten nåddes under svackan 1995-1996. Men ibarometern finns ännu inga som helst tecken på att botten skullevara nådd. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) vände dock orderingångenfrån exportmarknaderna kraftigt uppåt med över tolv procent frånoktober till november. Orderingången kan dock variera kraftigtfrån månad till månad och man kan inte tolka in alltför mycket istatistiken för en enskild månad. Uppgången i november följde påen kraftig nedgång i oktober och det var framför allt order påså kallade teleprodukter som förklarade svängningarna.Föreningssparbankens så kallade inköpschefsindex, som bygger påen enkät till inköpschefer inom tillverkningsindustrin, ingerdock också ett visst hopp om att industrikonjunkturen är på vägatt bottna. I januari steg indexet efter flera månadersoavbruten nedgång. Nivån är fortfarande så låg att det tyder påen fortsatt nedgång, men i långsammare takt än tidigare. Å andrasidan går det knappast att tolka indexet så exakt. Att indexetför orderingången från exportmarknaderna steg var en avorsakerna bakom uppgången.Prognosmakarna tror dock att exporten fortsätter att mattas etttag till. Enligt Merita-Nordbanken (MNB) blir tillväxten påSveriges exportmarknader i år bara hälften så hög som förraårets sju procent. Till skillnad från förra året, när detframför allt var så kallade tillväxtmarknader som försvagades,dämpas tillväxten i år enligt MNB på nästan alla Sverigesstörsta exportmarknader. Tillväxten i Storbritannien, Norge ochDanmark väntas till exempel bara bli ungefär en procent i år.Den svenska exporten väntas öka något mer än den totalamarknadstillväxten med drygt fyra procent. Posten, som ocksåpresenterade en ny prognos i förra veckan kommer till ungefärsamma slutsats och spår en exportökning på fyra och en halvprocent. I den prognosen ligger en försvagning i början av åretoch en vändning uppåt mot slutet.

För pessimistiskt?

Men om de allra senaste signalerna om en bättreindustrikonjunktur visar sig varaktiga kan dessa prognoser varaalltför försiktiga.När det gäller den totala tillväxten är det dock framför alltden privata konsumtionen som är avgörande. Både MNB och Postenräknar med att den fortsätter att öka med knappt två och en halvprocent i år, en aning långsammare än förra året.Risken finns att förra årets försvagning av industrikonjunktureni år sprider sig till resten av ekonomin och också drabbar denprivata konsumtionen. Ett oroande tecken var att SCB i måndagsmeddelade att bilförsäljningen i januari var fyra procent lägreän samma månad förra året. Det var den sämsta försäljningensedan i augusti 1997.

Mera lön att handla för

Men det mesta talar ändå för att den privata konsumtionenfortsätter att öka. Det främsta skälet är att hushållensrealinkomster ökar, om än något mindre än förra året. Räntornaär rekordlåga och allt talar för att de ligger kvar på låganivåer i år också. Sysselsättningen har ju faktiskt också, trotsalla dystra signaler från industrin, fortsatt att öka. Och bådeMNB och Posten tror att sysselsättningen fortsätter att ökasvagt i år.Ska man tro på prognoserna? Sällan har prognosmakarna varit sånoga med att ständigt påpeka hur svårt och osäkert det är attgöra prognoser som under det senaste året. Och enligt denundersökning som Affärsvärlden gjorde för ett drygt halvår sedanlåg det genomsnittliga felet på BNP-prognosen på så mycket somen procentenhet. Och felen i prognoserna för privat konsumtion,export, import och investeringar brukar vara större.Men åtminstone för det senaste året har både Posten och MNBlyckats pricka in utvecklingen mycket bra.Både Merita-Nordbanken (MNB) och Posten spådde för ungefär ettår sedan att tillväxten i den svenska ekonomin skulle bliomkring tre procent under förra året. Den privata konsumtionenskulle växa med två och en halv procent, exporten med sju ochinvesteringarna med mellan fem och sex procent. Och nästan såblev det. Mest fel hade man om investeringarna som ökade nästandubbelt så mycket som väntat med omkring tio procent. Ävenimporten ökade mer än väntat med över tio procent.