KONJUNKTUREN: Köpfesten dröjer

Under den senaste tiden har det kommit en hel del signaler sompekar mot att den privata konsumtionen kan bli lite starkare änväntat i år. Allt sammantaget pekar det mesta dock fortfarandepå en måttlig ökning, kanske 2-3 procent i stället för 1,5-2procent. Om det blir en ny köpfest lär den knappast börja förrännästa år, när hushållen får behålla litet mer av sinalöneökningar.

Lars Jacobsson på Handelns Utredningsinstitut (HUI), menar attdet finns skäl att revidera upp prognoserna för den privatakonsumtionen något, men det handlar ännu så länge bara om någrationdels procentenheter. Enligt den prognos som HUI presenteradei mars skulle den privata konsumtionen öka med 1,5 procent i år.I dag är hans bedömning att det snarare kan bli två procent. Vadär det som talar för att konsumtionen håller på att ta fart?Detaljhandelns försäljning ökade kraftigt i mars. EnligtStatistiska Centralbyrån (SCB) ökade försäljningen (enligtsäsongrensade uppgifter) med drygt två procent från februaritill mars och nådde därmed upp till den högsta nivån sedan ijuni 1992. Om man jämför med i mars förra året blir ökningen såstor som 8,5 procent. HUI:s statistik, som inte alltid stämmermed SCB:s, visade också på en kraftig ökning med 6,5 procent imars. Uppgifterna är dock litet svårtolkade eftersom påskeninföll i mars i år och i april förra året. Man försökervisserligen rensa för kalendereffekter, men det är ändå möjligtatt påskens förläggning har påverkat statistiken.

I april var däremot ökningen enligt HUI mera måttlig: 2,5procent från samma månad förra året.

Även på något längre sikt ser det dock ganska ljust ut. Underjanuari till april var detaljhandelns försäljning tre procenthögre i fasta priser än motsvarande period förra året. Men attnå upp till en ökningstakt på tre procent under året som helhetkan bli svårt.

Första halvåret förra året var nämligen ganska dåligt och underandra halvåret förra året vände försäljningen uppåt. Att kommaupp till en ökningstakt på tre procent under 1997 som helhetkräver därför en avsevärt bättre utveckling under andra halvåreti år. Detaljhandeln motsvarar visserligen bara en tredjedel avden totala privata konsumtionen, men enligt Lars Jacobsson finnsdet ingen särskild anledning att tro att den privatakonsumtionen skulle öka mer eller mindre än detaljhandeln. Atthushållen drar ner sparandet är en annan indikator på atthushållen börjar bli mer spendersamma. Enligt SCB:sfinansräkenskaper minskade hushållens finansiella sparande undersista kvartalet för första gången sedan 1992. Hushållen ökadeockså sin upplåning framför allt hos bostadsinstituten.Finansräkenskaperna är dock extremt osäkra och stämmer ofta intemed annan statistik. Revideringarna i efterhand kan vara mycketstora och förändra bilden helt.

Bara finansräkenskaperna är därför inte så mycket att stödja sigpå för att hitta de underliggande trenderna. Men tillsammans meddetaljhandelsstatistiken, förra årets räntefall och den långaperioden av svag privat konsumtion är det ännu en pusselbit somförstärker bilden av att hushållen har blivit mer spendersamma.