KONJUNKTUREN: Sverige fortsätter uppåt

Den svenska ekonomin fortsatte att stärkas i slutet av förraåret. Statistiska Centralbyråns (SCB) så kallade aktivitetsindex,som är en första indikation på BNP-tillväxten, tyder på attSveriges BNP växte med 0,4 procent säsongrensat under bådeoktober och november. Uppräknat till årstakt, så som denamerikanska statistiken brukar redovisas, låg tillväxten därmedpå ungefär fem procent i oktober och november. Annan statistikbekräftar bilden av att den svenska ekonomin är stark. EnligtKonjunkturinstitutets (KI) kvartalsbarometer för sista kvartaletförra året fortsatte produktion och orderingång att öka.Visserligen litet långsammare än under tredje kvartalet, menökningstalen ligger fortfarande till och med litet högre änunder högkonjunkturen under senare delen av 1980-talet.

Sparbankernas så kallade inköpschefsindex, som sträcker sig tilloch med januari, ger ungefär samma intryck. Industrin fortsätteratt expandera men i något lugnare takt än tidigare. Kanske ärdet så att effekterna av Asienkrisen inte har börjat synas ännu?Det är troligt, men företagen tycks inte vänta sig några störreförändringar i konjunkturläget framöver heller. Enligt KI:sbarometer väntar sig företagen att både produktion ochorderingång skall fortsätta att öka i samma takt under förstakvartalet i år som sista kvartalet förra året. Barometern visarockså att man tänker fortsätta att utöka kapaciteten i sammatakt som under sista kvartalet förra året.

Industriförbundet tycks dock inte dela företagens syn påframtiden och varnar för att industrikonjunkturen kommer attfortsätta att tappa fart under våren och sommaren 1998.Prognosen för den totala BNP-tillväxten 1998 ligger på 1,9procent. Det är betydligt lägre än andra prognosmakare. Detberor möjligen delvis på att många prognoser börjar bli litetgamla. Ännu så länge är det bara Hagströmer & Qviberg (H&Q) ochIndustriförbundet som har presenterat nya prognoser i år. H&Qdrog också ner sin prognos med en halv procentenhet, men var meroptimistiska från början. H&Q:s prognos för tillväxten i årligger på 2,4 procent.

Ändå menar Industriförbundets ekonomer att deras prognos byggerpå ett gynnsamt scenario för Asienkrisens fortsättning. Även meddetta gynnsamma scenario framhåller de att krisen i Asien kommeratt få betydande effekter på svensk ekonomi under en lång period.Och det kan bli mycket värre. Industriförbundets ekonomerframhåller att man inte bör bortse från riskerna för ett rentrecessionsscenario.

Det konstiga är dock att inte ens Industriförbundets egenprognos har förändrats särskilt mycket sedan i september,särskilt inte exporten. I september spådde Industriförbundet attexporten skulle öka med 5,6 procent i år och enligt den nyaprognosen skall den öka med 5,2 procent. Det är en halvering avexporttillväxten från förra året, men det trodde man ju på redantidigare.

Vad är det så som ligger bakom att BNP-tillväxten väntas bli enhalv procentenhet lägre än vad man trodde i september? Denstörsta förändringen i Industriförbundets prognos är attinvesteringarna väntas öka långsammare i år. Prognosen förindustrins investeringar har dragits ner från sex procent iseptember till 2,5 procent i den nya prognosen. Den privatakonsumtionen väntas också öka litet långsammare, med 2,0 rocent.

Mycket talar för att Industriförbundets ekonomer ärpessimistiska i överkant när det gäller exporten. Nu är kronansvagare än på länge, samtidigt som löneökningarna åtminstoneinte ser ut att bli högre än väntat. Enligt Industriförbundetsprognos kommer den svenska konkurrenskraften (mätt som relativenhetsarbetskostnad, RULC) till och med att stärkas med en drygprocent i år och vara oförändrad nästa år.

Dessutom borde sammansättningen i tillväxten i år vara gynnsamför svensk export. Den hittills exportdrivna konjunkturen iEuropa väntas i år driva upp investeringarna och det bör gynnaSverige eftersom vi har en stor andel investeringsvaror iexporten.

Det talar för att svenska företag skulle kunna fortsätta att tamarknadsandelar även i år.

Kanske är Industriförbundets ekonomer på väg att upprepa sammamisstag som förra året. För ett år sedan trodde man att densvenska exporten bara skulle öka med tre procent. Nästan ingenförutsåg att exporten skulle öka med så mycket som drygt tioprocent, men Industriförbundets prognos var ovanligtpessimistisk även då. Nu ligger Industriförbundets exportprognosmera i linje med vad andra bedömare tror, nämligen att exporteni år skall öka ungefär i takt med marknaderna.

Aktivitetsindex är ett mycket enkelt mått som bygger på fyraolika indikatorer: industriproduktion, sysselsättning inom denoffentliga sektorn, detaljhandel och elproduktion. Under höstenhar SCB gjort en del metodförändringar för att indexet skall blimer stabilt. Naturligtvis är det en osäker indikator, även denpreliminära BNP-statistiken är ju uppenbarligen skakig. Menaktivitetsindex är åtminstone en ganska snabb indikator.Nationalräkenskaperna för fjärde kvartalet publiceras inteförrän i mitten av mars.