Konsten att leverera

I Sverige är det fyra bioteknikföretag som står i en klass för sig, om vi räknar kursutvecklingen sedan marknadsnoteringen: Karo Bio, Perbio Science, Biacore och Q-Med. Samtliga har gått betydligt bättre än Generalindex.

Vad har de gemensamt? De var alla väl förberedda för noteringen. De har hållit på ganska länge. De har haft en genomtänkt affärsidé, som inte behövt ändras. De har ledare som håller vad de lovar. Alla utom Karo Bio går med vinst. Viktigast är att de förmått leverera resultat, i form av vinster eller forskningsavtal, som byggt upp förtroendet för bolagen.

I börsmogen ålder

Karo Bio, bildat 1987, väntade i 11 år på att marknadsintroducera sig. Bolaget var inte moget att gå till börsen tidigare på grund av initiala felsatsningar och en ogenomtänkt affärsidé, som gick ut på att bli ett nytt läkemedelsbolag.

Karo Bio bytte affärsidé och har som noterat bolag fått ett allt större förtroende på aktiemarknaden. Affärsidén är att vara en länk mellan den akademiska världen och den internationella läkemedelsindustrin. Basen utgörs av forskning kring så kallade nukleära receptorer som drivs i nära samarbete med bland annat Karolinska Institutet.

Karo Bio väljer, i motsats till många andra små forskningsbolag, att sluta avtal med stora läkemedelsbolag på ett tidigt stadium, innan projekten gått in i kliniska prövningar. De flesta vill göra det senare, när forskningen hunnit en bit på väg så att det går att få bättre betalt av läkemedelsbolagen.

Men Karo Bio vill sy upp bolagen tidigt. Då slipper man det vanliga problemen med NIH, “Not Invented Here”, alltså att projekt som inte fötts inom en organisation lätt åker ut, exempelvis vid ledningsbyte eller strategiförändringar. Det är detta som drabbat bolag som Medivir och Oxigene.

Risk för bakslag

Karo Bio har ingått en rad tunga samarbetsprojekt, inget av dem har hunnit särskilt långt så det finns risk för bakslag framöver när de stora kliniska prövningarna kommer i gång.

Att läkemedelsbolagen i några fall valt att fördjupa samarbetet med Karo Bio visar att de lägger stor vikt vid dess kompetens.

Perbio Science är en avknoppning från Perstorp, som delade ut verksamheten till sina aktieägare hösten 1999. De som behållit sina aktier har all anledning att vara nöjda. Perbio Science brukar säga att det förser “guldgrävarna med spadar”. Under guldruschen på 1800-talet var det ofta bara säljarna av utrustning som tjänade pengar på jakten efter guldet. Så här långt har det varit likadant med biotekniken. Få har blivit rika på sina produkter. Leverantörer av forskningshjälpmedel, som Perbio Science, har däremot haft goda tider.

Anor från 1980-talet

Ursprunget till Perbio Science finns i Perstorps satsning på biotekniken i början på 1980-talet. Efter en del turer med sårprojekt och annat inriktade sig företaget till slut på att framställa reagenser för att analysera DNA, alltså molekylen i cellkärnan som innehåller den genetiska informationen. Bolaget tillverkar också olika näringslösningar som håller celler vid liv i provrör. Perstorp köpte bland annat ett par etablerade företag i USA (Pierce och Hyclone). Större delen av omsättningen, liksom antalet anställda, finns därför i USA.

Att sälja reagenser och cellodlingsprodukter har alltså varit en god affär för Perbio Science. Risknivån är relativt låg, vilket ger måttliga marginaler. Men med ökade FoU-satsningar och förvärv av försäljningsbolag har företaget fått upp sina marginaler och haft en imponerande vinsttillväxt. Perbio Science anses ha bioteknikbranschens bästa företagsledning. Vd Mats Fischier har ännu inte gjort aktiemarknaden besviken.

Mångårigt utvecklingsarbete

Biacore, en avknoppning från Pharmacia, säljer också “spadar till guldgrävare”, nämligen system i form av instrument, sensorchip och reagenser. De används för att analysera interaktionen mellan biomolekyler som proteiner, nukleinsyror och läkemedelssubstanser. På senare år har Biacore satsat hårt på att utveckla system för att göra molekylära bindningsstudier, som undanröjer de mest kännbara flaskhalsarna i dagens läkemedelsforskning.

Det ligger ett mångårigt utvecklingsarbete bakom Biacores produkter. Grunden till företaget är gamla Pharmacias storsatsning 1984 på biosensortekniken. Den första produkten kom till marknaden 1990 och sedan dess har Biacore tagit fram nyare och allt snabbare instrument.

Fjolårets börsvinnare

I fjol blev bolaget börsvinnare med en uppgång på 450 procent. En förklaring var att det hade system på gång inom det heta området proteinanalys (“proteomics”). När kartläggningen av människans arvsmassa snart är avslutad flyttas fokus från analys av generna till analys av proteinerna.

Vinsten har minskat något i år. Det beror på stora marknadsföringsinsatser för att lansera två nya system och betydande satsningar på att snabba på kommersialiseringen av ett helt nytt system (SPR array chip) som beräknas kunna lanseras 2004. Det kommer att möjliggöra 100 000 bindningsanalyser per dag, jämfört med de 100 som görs med dagens storsäljare (Biacore 3000).

Q-Med är ett entreprenörsdrivet bolag, skapat av Bengt Ågerup. Verksamheten bygger på en egenutvecklad teknik att tillverka den kroppsegna substansen hyaluronsyra, som binder vatten och fungerar som kroppens smörjmedel i leder och muskler. När människan åldras minskar produktionen av hyaluronsyra. Huden blir rynkig och leder och muskler stela.

Q-Med har blivit en stor framgång. Som bioteknikföretag är företaget unikt eftersom det gick med vinst redan vid börsintroduktionen. Huvudprodukten är ett medel som fyller ut rynkor och veck i ansiktet och ökar läpparnas volym (Restylane). Den säljer på de flesta marknader, utom USA.

Den stora utmaningen de närmaste åren blir att komma in på USA-marknaden, som utgör minst halva världsmarknaden för Q-Meds produkter. I år har Q-Med fått sin första produkt godkänd i USA, ett medel för att behandla missbildning i urinblåsan hos barn (Deflux). Det är ingen stor produkt, men den borde öppna jättemarknaden för bolagets övriga produkter, som baseras på samma teknik.

I slutet av 2002 räknar Q-Med med att kunna lansera Restylane i USA. Det kan innebära ett försäljningsmässigt lyft.

I dag dominerar estetikområdet helt i Q-Med. På sikt kommer produkter inom två andra områden att växa till sig och sannolikt bli större, nämligen de medicinska områdena uro-gynekologi och ortopedi. På längre sikt finns ett spännande projekt att framodlade stamceller, inkapslade i hyaluronsyra, ska kunna förmås att producera insulin, vilket skulle revolutionera behandlingen av diabetes.