Köpläge?

Affärsvärlden sammanfattar argumenten för och emot ett fortsattprisfall på guld.

Magin och fascinationen kring guld beror till stor del på attmängden raffinerat guld i världen är liten, bara drygt 100.000ton, varav en fjärdedel finns hos centralbanker och tvåtredjedelar i form av smycken. Det kan tyckas mycket, men detmotsvarar bara en kub med sidorna 18 meter, eller ungefär 20gram per människa.

Den årliga gruvproduktionen av nytt raffinerat guld har stadigtstigit under mänsklighetens historia. Men nyproduktionen under1996 var ändå bara drygt 2.300 ton, ett nytillskott på ungefärtvå procent. Mängden guld är alltså i princip fast.Affärsvärldens slutsats är att argumenten för en fortsattprisnedgång är starka. Men guldpriset är ovanligt svårt att spå,betydligt svårare än prisutvecklingen för andra varor ochprodukter. En orsak är att det finns så mycket gammalt guld iförhållande till nyproduktionen. Priset påverkas därför inte avproduktionskostnaden på samma sätt som andra priser, beroende påden stora mängden gammalt guld som kan säljas ut när som helst.Samtidigt kan guldpriset stiga mycket kraftigt eftersom dentotala mängden guld inte påverkas mer än marginellt, även omguldpriset stiger kraftigt.Argumenten för att guldprisetfortsätter ned:

– Viktigast är att centralbankerna kommer att fortsätta sälja.Det har blivit allt mer omodernt att ha guld som säkerhet för ettlands valuta.Den långsiktiga trenden för råvaror är att de blirbilligare i takt med att produktionskostnaderna sjunker. Detgäller även guld, som tack vare ny teknik kan utvinnas till alltlägre kostnad.

– Den totala mängden befintligt raffinerat guld i världen ökarvarje år, i takt med gruvproduktionen. Det gör att nya smycken iallt större utsträckning kan tillverkas med återvunnet guld frångamla smycken.

– Ökad frihet i många länder gör att behovet av guld för attkunna smuggla ut sin förmögenhet har minskat.

– Lägre inflation i de flesta länder gör guld mindre intressantsom försäkring mot plötsligt ökad inflation.

– De uppväxande generationerna lär sig i allt högre grad attplacera i tillgångar som ger avkastning, alltså aktier,obligationer och fastigheter. Guld ger ingen avkastning, tvärtomkostar det att förvara guld på ett säkert sätt.

– Den senaste prisnedgången, samtidig med Asienkrisen, harrimligen inneburit att magin hos guld har fått sig en allvarligtörn. Guld ger inte den trygghet i orostider som det tidigaregav.

Argument för att guldpriset bör vända uppåt:

– Guld är fortfarande en statussymbol i form av smycken. Närlevnadsstandarden stiger i länder som Indien och Kina så är dettroligt att efterfrågan på guld stiger betydligt snabbare än BNP.

– Guld används allt mer i elektroniska komponenter i takt med attdessa blir mindre och prestandakraven ökar. Miniatyriseringengör också att det kostar allt mindre att använda guld iställetför koppar.

– Priset är nu så lågt att många gruvor inte täcker sina rörligakostnader. Nyproduktionen kommer därför att minska, och minskatutbud ger prisuppgång.

FAKTARUTA: Myten falnar

När Alexander den store myntade ädelmetaller – det vill sägagaranterade deras vikt och renhet – fick handeln runt Medelhavetett uppsving. När så spanjorerna erövrade Mellanamerika var detguld de var ute efter. Så sent som på 1920-talet var 58 avvärldens länder med i ett valutasystem byggt på guld. I teorininnebar det att guldet reglerade världshandeln. Där importenväxte, strömmade guldet ut. Där exporten växte, strömmade detin. Ordet växelkurs kommer från dessa dagar, och syftade på deväxlar som i guldets ställe ständigt flyttade på sig.Guldsystemet brakade ihop 1931 under tyngden av tyskarnas storakrigsskulder från första världskriget. Guldmyntfoten, som detkallades, höll på att köra hela världsekonomin i sank. Idag harguldets roll som informationsbärare om pengars värde tagits överav elektroniska signaler. Men än lever myten. Och än är guldetinte helt utslaget. Fortfarande görs affärer i 930 ton guld omdagen på Londonmarknaden, och det pågår faktiskt mer guldsökningän någonsin.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.