Köpläge?

Affärsvärlden sammanfattar argumenten för och emot ett fortsatt prisfall på guld.

Magin och fascinationen kring guld beror till stor del på att mängden raffinerat guld i världen är liten, bara drygt 100.000 ton, varav en fjärdedel finns hos centralbanker och två tredjedelar i form av smycken. Det kan tyckas mycket, men det motsvarar bara en kub med sidorna 18 meter, eller ungefär 20 gram per människa.

Den årliga gruvproduktionen av nytt raffinerat guld har stadigt stigit under mänsklighetens historia. Men nyproduktionen under 1996 var ändå bara drygt 2.300 ton, ett nytillskott på ungefär två procent. Mängden guld är alltså i princip fast.

Affärsvärldens slutsats är att argumenten för en fortsatt prisnedgång är starka. Men guldpriset är ovanligt svårt att spå, betydligt svårare än prisutvecklingen för andra varor och produkter. En orsak är att det finns så mycket »gammalt« guld i förhållande till nyproduktionen. Priset påverkas därför inte av produktionskostnaden på samma sätt som andra priser, beroende på den stora mängden »gammalt« guld som kan säljas ut när som helst. Samtidigt kan guldpriset stiga mycket kraftigt eftersom den totala mängden guld inte påverkas mer än marginellt, även om guldpriset stiger kraftigt.

Argumenten för att guldpriset fortsätter ned:

• Viktigast är att centralbankerna kommer att fortsätta sälja. Det har blivit allt mer omodernt att ha guld som säkerhet för ett lands valuta.

• Den långsiktiga trenden för råvaror är att de blir billigare i takt med att produktionskostnaderna sjunker. Det gäller även guld, som tack vare ny teknik kan utvinnas till allt lägre kostnad.

• Den totala mängden befintligt raffinerat guld i världen ökar varje år, i takt med gruvproduktionen. Det gör att nya smycken i allt större utsträckning kan tillverkas med återvunnet guld från gamla smycken.

• Ökad frihet i många länder gör att behovet av guld för att kunna smuggla ut sin förmögenhet har minskat.

• Lägre inflation i de flesta länder gör guld mindre intressant som försäkring mot plötsligt ökad inflation.

• De uppväxande generationerna lär sig i allt högre grad att placera i tillgångar som ger avkastning, alltså aktier, obligationer och fastigheter. Guld ger ingen avkastning, tvärtom kostar det att förvara guld på ett säkert sätt.

• Den senaste prisnedgången, samtidig med Asienkrisen, har rimligen inneburit att »magin« hos guld har fått sig en allvarlig törn. Guld ger inte den trygghet i orostider som det tidigare gav.

Argument för att guldpriset bör vända uppåt:

• Guld är fortfarande en statussymbol i form av smycken. När levnadsstandarden stiger i länder som Indien och Kina så är det troligt att efterfrågan på guld stiger betydligt snabbare än BNP.

• Guld används allt mer i elektroniska komponenter i takt med att dessa blir mindre och prestandakraven ökar. Miniatyriseringen gör också att det kostar allt mindre att använda guld istället för koppar.

• Priset är nu så lågt att många gruvor inte täcker sina rörliga kostnader. Nyproduktionen kommer därför att minska, och minskat utbud ger prisuppgång.

Övriga artiklar om guld

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.