Krig är dåliga (börs-)nyheter, helt enkelt

EN GÅNG TILL? Det verkar så.

Allt fler investerare räknar med en USA-ledd militär attack mot Irak. Med argumenten att förra anfallet mot Irak 1991 inleddes i januari då klimatförhållandena är som mest gynnsamma har experterna spått att en väpnad aktion då kommer under första kvartalet 2003.

Hur kommer det att slå mot New York- och Stockholmsbörsen? En genväg är att se hur investerarna har reagerat före, under och efter de fyra tidigare större krigen där USA har varit inblandat sedan 1940.

Kuwaitkriget 1990-1991 är det självklara förstahandsvalet att jämföra med. Förutom att det ligger närmast i tiden är krigsplatsen densamma.

Det röda skynket är fortfarande Saddam-regimen. Och det mesta pekar också mot ett förhållandevis kortvarit krig, åtminstone i förhållande till de utdragna, kostsamma och förödande andra världskriget eller krigen i Korea och Vietnam.

Den överraskande starten på kriget då Irak oväntat invaderade Kuwait 2 augusti 1990 saknas denna gång. Det talar emot en upprepning av börsfallen som följde och kurserna rasade med 20 procent på ett par månader.

Denna gång är ett anfall inbakat i kurserna. En premie finns även i dagens oljepris som därför inte lär rusa upp på samma sätt som då när det sprang upp från 23 till 40 dollar per fat.

I oktober 1990 hade placerarna hämtat sig från chocken. Kurserna återhämtade sig successivt och när motanfallet “Operation ökenstorm” kom 17 januari 1991 mottogs det med jubel på aktiemarknaden.

Kurserna klättrade sedan i takt med alliansens framgångar och fallande oljepriser både fram till krigsslutet 3 mars och därefter. Sammantaget steg kurserna i New York med 1 procent under kriget vid persiska viken.

Håller historien är det ungefär vad vi har vänta vid ett nytt krig. För ungefär samma utveckling har börsen haft under de andra USA-krigen. Under perioden då kriget pågår är aktier ett dåligt men långt ifrån ett katastrofalt placeringsalternativ.

Men lönsammare brukar det vara att köpa aktier vid krigsslutet när optimismen bland konsumenter och företag återvänder, köp- och investeringsbeslut plockas fram ur byrålådorna och ekonomins hjul snurrar allt snabbare.

Undantaget är Vietnamkriget 1964-1973. USA inte bara förlorade. De direkta kostnaderna skenade iväg och har uppskattats till 4 500 miljarder kronor i dagens penningvärde. Det var 90 procent högre än vad Pentagon hade uppskattat innan kriget. Än värre var att ekonomin skadesköts.

Den amerikanska regeringens försök att hålla stödet uppe för det allt mer impopulära kriget med ökade utgifter för både vapen och livsmedel antände inflationen. Därmed knäcktes den fantastiska perioden av produktivitetsökningar den amerikanska ekonomin upplevt under 50- och 60-talet.

Vilka är förutsättningarna att ett anfall mot Irak utvecklas till ett nytt Vietnam? Inte så stor, men oroande tecken finns.

Gulfkriget var ett snabbt och relativt billigt krig. Det stigande oljepriset var det mest märkbara. Några dramatiska effekter har inte det. T ex har SEB räknat fram att ett oljepris på 35 dollar under hela 2003 skulle innebära 0,3 procentenheter lägre BNP-nivå och 0,4 procentenheters högre prisnivå i OECD-området.

AGENT ORANGE: Vietnamkrigets effekter på andra generationen…

I en färsk studie – War with Iraq, Consequences, and Alternatives – och som refereras av Business Week har en rad framstående akademiker från MIT och Harvard räknat fram kostnader på allt från 900 miljarder kronor till 17 100. I siffrorna ingår inga vinster om Saddam Hussien störtas från makten eller avväpnas på eventuella massförstörelsevapen.

Men oroande för världsekonomin denna gång är att ett krig skulle komma när den europeiska ekonomin går på knä och Bush-administrationen bär på en ryggsäck med obalanser och en svag konjunktur.

Och samtidigt med stigande kostnader för ett krig så försöker Bush sälja in skattesänkningar. Det låter som ett farligt spel med amerikanska budgetunderskott, fallande dollar och importerad inflation i potten. Skenar både kriget och notan iväg kan kriget bli betydligt obehagligare än de flesta räknat med.

Mätt med dagens kraftiga kursrörelser har de flesta krigshandlingar samma dag bara givit krusningar på några tiondels procent på börsvågorna. Även det 3-procentiga börsfallet måndagen efter att det japanska flygvapnet helt överraskande bombarderat USAs flottbas Pearl Harbor på söndagen 7 december 1941 hade idag hört till vardagen.

Riktligt oroliga blev placerarna när Nordkorea marscherade in i Sydkorea 1950. New York-börsen föll nästan 5 procent. Klang och jubel var det däremot när de allierade inledde “Operation ökenstorm” mot Irak 17 januari 1991.

Så gick New York-börsen och Dow Jones Industriindex under…
Andra världskriget

PEARL HARBOR: En chock.

Japan anföll Pearl Harbor, 7 december 1941: -2,9 procent
Allierade landsteg i Normandie, 6 juni 1944: 0,4 procent
Tyskland kapitulerade, 4 maj 1945: 0,3 procent
USA släppte atombomb över Hiroshima, 6 augusti 1945: 0,1 procent
Japan kapitulerade, 14 augusti 1945: 0,4 procent

Koreakriget
Nordkoreanska folkarmén korsade 38:e breddgraden och marscherade in i Sydkorea, 25 juni 1950: -4,7 procent
Avtal om eldupphör undertecknades, 27 juli 1953: -0,5 procent

Vietnamkriget
Kongressen biföll Tonkinbukt-resolutionen, det närmaste en krigsförklaring USA:s president Lyndon B Johnson kom, 7 augusti 1964: 0,7 procent
Nordvietnameiska styrkor inledde Tet-offensiven, 31 januari 1968: -0,5 procent
President Johnson accepterade fredförhandlingar i Paris, 3 maj 1968: 0,1 procent
President Nixon meddelade att 25 000 soldater ska lämna Sydvietnam, 8 juni 1969: -0,7 procent
Med amerikanskt luftunderstöd angrep sydvietnamiska trupper gerilla i Kambodja, 27 mars1970: -0,8 procent
Parisavtalet skrevs under. Vietnamkriget tog officiellt slut, 27 januari 1973: -0,7 procent
Amerikanska bombningarna i Kambodja avslutades, 14 augusti 1973: -1,4 procent

Kuwaitkriget
Irak ockuperade Kuwait, 2 augusti 1990: -0,01 procent
FN beslutade om vapenembargo, 6 augusti 1990: -3,3 procent
FN beslutade om krigsresolution, 29 november 1990: -0,6 procent
Den väpnade aktionen “Operation ökenstorm” inleds, 17 januari 1991: +4,6 procent
Markkriget inleddes, 24 februari 1991: +/-0 procent
Eldupphör, 28 februari 1991: +0,2 procent
Kriget tar slut, 3 mars 1991: +0,1 procent