Mannen som åt sig igenom hela världen

Sjuttonhundratalet var upplysningens tid. Förnuftet och vetenskapen skulle äntligen triumfera över religion och vidskeplighet. Världen kunde och skulle förklaras i alla sina delar. Kunskap skulle bli bas för samhällsutvecklingen. Vetenskapsakademier grundades i många europeiska länder med syfte att insamla kunskap. Den franske sjöfararen Louis Antoine de Bougainville seglade jorden runt och kartlade okända kuster och övärlden i Stilla havet. Linné skickade ut lärjungar över världen för att samla växter och rapportera om främmande länder (två av dem, Daniel Solander och Anders Sparrman, var för övrigt med på kapten Cooks världsomseglingar). Till botaniska och zoologiska trädgårdar i Europa kom mängder av örter och djur från jordens alla länder för undersökning och katalogisering. Den franske författaren och filosofen Denis Diderot beslutade att skapa ett bokverk som i sig innehöll all världens samlade kunskap – en encyklopedi.

När Napoleon 1798 avseglade med en flotta för att ockupera Egypten var det självklart att han på expeditionen tog med 100 vetenskapsmän. Resultatet av deras arbete skulle bli ”Description de l’Égypte”, ett illustrerat encyklopediskt monumentalverk i tre band.