Mannheimers nota till Riksgälden: 13 miljoner

– Ända fram till Finansinspektionens återkallelse av Carnegies tillstånd närde vi ett hopp att de skulle klara sig själva. Stödlånet skulle inte ges om inte tillstånden återkallades. När Finansinspektionens beslut om återkallels kom så löste vi Riksbankens lån, realiserade panterna och tog över ägandet.

Vad kände du då?

– Som jurist vill man ha mycket kontroll. Vi hade en struktur i en rörig situation. Jag hade en lista så vi visste vad alla skulle göra i olika situationer.

Vad stod på listan?

– Alltifrån att fax skulle skickas till att informera börsen då D.Carnegie var börsnoterat.

Vad var er uppgift?

– Riksgäldens uppgift som stödmyndighet är att värna stabiliteten i oroliga tider på den finansiella marknaden. Vi gjorde bedömningen att Carnegie var systemviktigt och därmed för dyrbart att låta gå.

Vad var svårast?

– Att ställas inför en situation som jag inte varit med om förut, där allt går oerhört snabbt och alla beslut är avgörande.

Ni hade inget ramavtal med någon advokatbyrå utan gick direkt till Mannheimer Swartling. Hur gick det till?

– Vi gjorde en direktupphandling. Kriterierna var att de inte skulle vara jäviga, ha en bred kompetens och kunna jobba med oss i hela processen.

Notan från Mannheimer Swartling hamnade på 13 miljoner kronor. Charlotte Rydin tycks nöjd med sitt val av advokatbyrå.

– Ja, mycket. De var kompetenta och affärsmässiga.

Något du skulle ha gjort annorlunda?

– Nej inte i sjäva förfaranden, men man kan alltid göra saker bättre. När vi är klara med hela processen får vi sätta oss ner och titta på det från ax till limpa.

Fick ni rätt pris på Carnegie?

– Ja.

Fick du lära dig någon ny paragraf?

– Hahaha, nej det fick jag inte. Men vi fick jobba med en mängd olika avtal som låneavtal, pantavtal och försäljningsavtal.

Köparna Altor och Bure företräddes av Linklaters. Hur skötte de sig?

– Bra, såvitt jag kan bedöma.

När det var som värst fick Charlotte Rydin jobba 100-timmarsveckor och medarbetarna fick också slita hårt.

– Jurister brukar inte prioritera ledarskap. Men för mig är det oerhört viktigt att som chef vara tydlig och entusiasmera och engagera medarbetarna.

Charlotte Rydin kom till Riksgälden i december 2005 efter att ha jobbat på Swedbank och Brummer & Partners. Den sista tiden har konjunkturen och myndighetens nya roll som stödmyndighet påverkat hennes arbete.

– Riksgälden lånar mer pengar och ägnar mer tid åt olika stödfrågor. Vi jobbar också med statens garantiprogram, kapitaltillskottsprogrammet och tätare med Finansinspektionen och Riksbanken.