Maskinistmysteriet

Arbetslösheten nådde den lägsta nivån på 16 år förra veckan. AMS rapporterar om skriande brist på förskollärare och CNC-operatörer.

Att det saknas förskollärare är begripligt. Ingen skaffar barn på planekonomisk beställning. Alltså varierar årskullarna rejält i storlek och därmed behovet av förskollärare. För mindre än tio år sedan rådde arbetslöshet i kåren efter att födelsetalen sjunkit från 124 000 barn 1990 till 88 000 år 1999.

I fjol föddes 106 000 nya svenskar. Nu skriker kommuner och förskoleföretag efter lärare.

Att det saknas CNC-operatörer, eller verktygsmaskinoperatörer som de också kallas, när verkstadsindustrin går för överfulla muggar är inte heller konstigt. Det underliga är att det alltid är brist på folk som kan läsa ritningar, programmera och ställa in de datoriserade maskiner som förvandlar ett stycke metall till en vevstake, till exempel. (CNC står för computer numerical control.)

Mellan år 1995 och 2000 utbildades 30 000 personer till CNC-operatörer genom AMS. Ändå rådde brist vid millennieskiftet. Utbildandet fortsätter, men aldrig i tillräcklig omfattning. Bara under första halvåret var 4 000 arbeten utlysta, och vi talar om en yrkeskår på runt 45 000.

Faktum är att det saknades verktygsmaskinare även i värsta lågkonjunkturen; 1992 var jag hos en av de stora trucktillverkarna i Ljungby. När orderböckerna i det närmaste var tomma beslöt företagsledningen att göra en strategisk utbildningsinvestering. I stället för att säga upp de sysslolösa lagerarbetarna fick de, och några utomstående arbetslösa, gå en gedigen kurs för att bli CNC-operatörer, som det annars var så svårt att få tag på. Arbetsförmedlingen var med och betalade det framsynta projektet.

Läget ljusnade lagom tills eleverna fått sina kursbevis. CNC-maskinerna skulle bemannas. Liksom lagret. Och nästan alla nyutbildade gick tillbaka dit, trots att det innebar ett par tusenlappar mindre i bruttolön. Företaget fick hyra in det vanliga frilansgänget från Blekinge, några man som inte för allt smör ville flytta till fast jobb i Småland utan föredrog att kombinera sitt småskogsbruk med inhopp.

Varför nobbade de nyutbildade då verktygsmaskinerna? Ensamt och enahanda, var den vanliga förklaringen.

En snabbtitt på diskussionssidor på nätet visar att det motivet står sig. Signaturen Lastbil kastar ut frågan om CNC-arbete är något att ha, det är ju i alla fall alltid gott om jobb.

“Bli det inte för fan! Tråkigaste jävla jobb man kan ha”, avråder Bobban.

Avva66, med 21 år i yrket och 25 000 kronor i månaden, tycker att ungdomar ska sikta på det yrket. Trots att: “Det finns mardrömsjobb, som att till exempel jobba på ringverkstaden på SKF. Maskinerna sköter sej själv med stångmatning, och operatören ansvarar för flera maskiner. Stressigt som fan, och några större programmeringskunskaper krävs inte.”

Mr Flynn, vars maskin svarvar kulor hos en underleverantör till SKF, rekommenderar Lastbil att slå sig på något annat:

“Jag ställer mig till skaran med CNC-operatörer här inne och varför någon vill utbilda sig till detta yrke är över mitt förstånd. Lönerna kunde ju varit sämre, de är ok men de är ju inga höjdarlöner vi pratar om.”

Två andra, färskare kollegor, upplyser om att de tjänar 20 000 kronor i månaden. En av dem är Kalasmannen, som har en något mer positiv inställning till sitt arbete:

“Själv tycker jag att det är ganska kul om det är lite mindre serier av nånting (då hinner man inte tröttna). Ibland kan det bli tråkigt, men å andra sidan vilket jobb är roligt precis hela tiden?”

Inget alls. Och det som är trist blir lite roligare att gå till om lönen är hög. Men trots den eviga bristen ligger medellönen, 22 400 kronor, mer än 5 000 under LO-elitens. Den utgörs av gruvarbetare och de processoperatörer som tittar på pappersmassevidunderna. Och till de jobben söker sig alltid folk, trots att en del av inkomsten är skifttillägg.

Här vore det läge för IF Metall att kräva rejäla lönehöjningar för CNC-operatörer. Jag ringer och ger facket chansen. Men de duckar. I stället får utbildningsansvarige Josefine Larsson (som för övrigt sitter i gruppen som ska forma socialdemokraternas skolpolitik) tala om den negativa spiralen för alla gymnasiala industriutbildningar, att färre och färre söker.

Men lönen då?

– Det har väl så klart en del inverkan, men de tjänar ju ändå hyfsat jämfört med liknande yrken, säger Josefine Larsson på IF Metall.

Hos arbetsgivarna, Teknikföretagen, konstaterar informationschef Jonas Cohen att det inte borde råda ständig brist.

– Men det är så många olika ingredienser. Det handlar om utbildningarnas rykte, industrins image, om föreställningar var det kan finnas jobb. Och naturligtvis om hur mycket pengar man tjänar.

– Vilken av dessa punkter som är den utslagsgivande nu går inte att avgöra, säger Jonas Cohen och understryker att lönesättningen på yrkesnivå sker i företagen och inte i förbundsförhandlingar.

Det är sant. Men det är också ett faktum att de svenska storföretagen har samarbete om lönesättningen, kartell brukar civilingenjörerna ryta, i syfte att inte konkurrera med pengar. Hålla inflationen nere, om man så vill.

Dagens lösning på det eviga problemet heter raggarresor. Företag och arbetsförmedlare från Sörmland, Östergötland och Småland åker till Tyskland och forna östblocket för att locka folk. Såväl Gnosjö som Högsby har presenterat sig på Emigrantmässan i Utrecht i Holland i samma syfte.

Storföretaget Sandvik har gjort sitt för att öka antalet CNC-operatörer, startat egna gymnasieskolor i Sandviken och Gimo. Och så har de Sveriges populäraste modebloggare (överlägsen vinnare i Aftonbladets omröstning) på lönelistan.

Engla’s Showroom, som bloggen heter, visar i huvudsak skribenten i olika kreationer med tillhörande accessoarer. Men att Anna Harjunpää berättar om hur hon verkligen ville bli och sedan blev CNC-operatör – det gör nog mer nytta för företagen på sikt än hur många mässor som helst.

MALIN SIWE

malin.siwe@affarsvarlden.se

___________________________________________________________

Löneligan i LO

Yrke Lön, kr

1. Gruvarbetare 27 600

Processop. pappersmassa 27 600

3. Processoperatör kemi 26 100

4. Processoperatör papper 25 900

5. Sprängare 25 600

CNC-operatör 22 400

134. Barnskötare 17 700

135. Kioskföreståndare 17 600

136. Städare 17 500

137. Köksbiträde 16 900

138. Kaféföreståndare 16 800

Inkomster för heltidsarbete 2006. Med tillägg, utan övertid. Den svenske snittanställde tjänade 25 000 kronor. Förskolläraren 21 200.

Källa: LO-tidningen, SCB, Medlingsinstitutet.

____________________________________________________________

Efterlysta vecka 41

Yrke Antal platser

Förskollärare 486

CNC-operatörer 252

Läkare 209

Processoperatör massa/papper 3

Gruvarbetare 2

Källa: AMS.