Mikrobryggarnas väg till megamarknaden

Svensken har gått från att dricka en stor stark till att kokettera med encyklopediska kunskaper kring mikrobryggerier.

Slutet av 1800-talet brukar räknas som de små bryggeriernas guldålder. Då fanns nära 500 bryggerier i Sverige.

Snart kom asfalten och bilarna och det blev enklare att transportera öl mellan städer. De små bryggerierna slogs ut och storskalighet blev ledord i Sverige, liksom i många andra länder. I USA fanns i början av 1980-talet bara 45 bryggerier kvar, ­mindre än ett per delstat, och i Sverige totalt fem bryggerier några år senare.

I dag finns 160 mikrobryggerier bara i Sverige och många av dem är dessutom lönsamma. Det största av de små – Hedemorabryggeriet Oppigårds – omsatte 52 miljoner kronor under det senaste räkenskapsåret med ett rörelseresultat på 14 miljoner.

Enligt en undersökning från UC ökar omsättningen för 12 av de 14 största mikro­bryggerierna i Sverige. Till de snabbast växande hör Ocean Brewery i Göteborg, Nils Oscar i Nyköping och Nynäshamns Ångbryggeri.

Hur kunde Sverige på bara några år gå från några få och stora till en explosion av mikrobryggerier?

– Jag tror att både bryggare och öldrickare var trötta på den massproducerade, strömlinjeformade ölen där man använde billig humle och dåliga råvaror, säger journalisten och författaren Jonas Henningsson.

I boken Mikrorebeller, som han producerat tillsammans med fotografen Hasse Lindén, beskriver han utvecklingen som en revolution, där eldsjälar – bryggare – över hela landet krigar mot de stora drakarna.

– Jag tror att de stora bryggerierna är lite stressade. I USA har mikrobryggerierna tagit 10 procent av marknaden, och det är inte osannolikt att vi skulle kunna se en liknande utveckling här, säger Jonas ­Henningsson.

Än så länge står mikrobryggerier bara för 3 procent av ölförsäljningen i Sverige, men eftersom den totala försäljningen inte ökar nämnvärt sker mikrobryggeriernas framfart på de storas bekostnad.

Ett exempel på att de stora försöker haka på trenden är att de startar under­etiketter, som Spendrups Brutal Brewing och Pistonhead med döskallar på flaskor och burkar.

Den danska jätten Carlsberg sam­arbetar med Dugges i Göteborg och med Copper­smith’s i Västerås och är dessutom delägare i Nya Carnegiebryggeriet i Stockholm

– Vi ser inte mikrobryggerierna som ett hot, utan gläds åt att intresset för öl lyfter hela branschen. Carlsberg har arbetat aktivt för att komma ifrån begreppet ”stor stark”. Vi har pratat om smakupplevelse, innehåll och varumärke i stället. Jag tycker egentligen att det ska vara lika onaturligt att beställa en stor stark som att beställa en stor mat, säger Henric Byström, kommunikationschef på Carlsberg Sverige.

Flera parallella trender har banat väg för mikrobryggeriboomen. Inte minst samhällets omfamning av det lokalt producerade och det växande intresset för det ursprungliga hantverket. Att kunna bjuda gästerna på ett öl som har bryggts av grannen, eller i alla fall på orten, ger pluspoäng.

Att det numera är coolt snarare än töntigt att vara nörd, har också bidragit till utvecklingen. Den som vid en bardisk hade förklarat skillnaden mellan överjäst och underjäst ale skulle på 1980-talet troligen ha fått konstiga blickar snarare än beundran.

– Öl är en demokratisk produkt. Vill man köpa ett riktigt exklusivt öl på 75-centi­liters­flaska behöver det inte kosta mer än 100–150 kronor och det har ju de flesta råd med, säger Henric Byström.

Anders Wendler, bryggmästare på Nya Carnegiebryggeriet, är inne på samma spår.

– Du kan sätta dig i nästan vilken bar som helst och börja prata ölsorter med din granne. Det tror jag inte går med vin på samma sätt.

Hans teori till det ökade intresset är en förändrad syn på helgen.

– Vi unnar oss att köpa en god köttbit eller ost även en tisdag. Då blir det naturligt att även köpa med några flaskor hantverksöl hem, säger han.

Att Systembolaget i april 2012 fattade beslut om att ta in lokalt producerat öl till de tre butiker som är belägna närmast mikrobryggeriet, och även införa en service som innebär att kunderna utan extra kostnad kan beställa lokala öl till vilket systembolag som helst i landet, har också varit viktig.

Frågan är om den svenska bryggeri­boomen har kulminerat nu eller om den kommer att fortsätta.

Jonas Henningsson märker att många bryggare väntar på att ölet ska få samma status som vin på restauranger.

– I matchningarna mellan mat och öl tror jag att det finns mycket att göra. Vinförslag till olika maträtter i menyn är självklart. Nästa steg är att fler restauranger börjar med ölförslag eller ölmenyer.

Av: Markus Wilhelmson

Vad är mikrobryggeri?

I dag är antalet bryggerier i Sverige cirka 160 och hos Skatteverket finns runt 100 ansökningar om att få starta nya bryggerier.

Hur stor man får bli innan man har diskvalificerat sig från att kallas mikrobryggeri är inte helt glasklart.

Föreningen Sveriges Oberoende Småbryggerier använder hellre termen småbryggerier än mikrobryggerier, och avser då bryggerier med en produktion som understiger fem miljoner liter öl per år.

Någon officiell begränsning i försäljnings­volym, som man använder sig av i USA, finns inte i Sverige. I stället handlar det om att vara oberoende och – framför allt – att bedriva hantverksmässig ­ölbryggning.

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.