Miljardärerna flockas kring batteriparker – men nu sinar intäkterna: ”Chockade”

På bara några få år har en helt ny miljardindustri växt fram. Det handlar om Svenska Kraftnäts marknad för olika balanstjänster som på kort tid gått från ett värde på några hundra miljoner kronor till 7 miljarder.

De här tjänsterna är förenklat olika energiresurser som hjälper till att upprätthålla frekvensen i elnätet. Om frekvensen rubbas kan nämligen elsystemet skadas allvarligt.

Balansmarknaden har varit drivande för etableringen av batteriparker som växer i rasande fart.

“Snabba pengar”

Enligt en färsk rapport från företaget Checkwatt kommer den installerade batterikapaciteten i Sverige att öka med 400% under 2024, från 440 megawatt till omkring 2 200 megawatt. Samtidigt rasar priserna på hårdvaran när lagringskapaciteten ökar.

“Det har gått att tjäna snabba och mycket pengar de senaste två åren på att ställa ut en batteripark och låta den leverera balanstjänster till Svenska kraftnät”, konstaterar Christian Holtz delägare och analytiker på Merlin & Metis till Affärsvärlden.

Men frågan är om batteriparkernas gulddagar är över för nu rasar priserna på balanstjänster?

”Vi blev chockade över att det har gått så snabbt”, säger Kristofer Fröjd, chef affärsutveckling på nätföretaget Ellevio som investerar stora pengar i energilagring och balanstjänster. Nu senast en halv miljard på två parker som ska bli de största i Sverige, vilket Afv var först med att berätta.

Så vad är det som har hänt? Låt oss gå tillbaka två år i tiden.

“Växer snabbt”

Då insåg studenten John Diklev vart det barkade hän.

Han skrev en examensuppsats på KTH och förstod att efterfrågan på olika balanstjänster skulle stiga och startade företaget Flower.

Företaget utvecklade ett ”virtuellt kraftverk” som via en smart mjukvarulösning kunde koppla ihop olika energiresurser, som till exempel bilbatterier, mot Svenska Kraftnäts balansmarknad.

Miljardärerna satsar

Idag driver John Diklev ett energibolag i snabb expansion. På två år har Flower gått från sex till över hundra anställda med verksamhet i flera europeiska länder och lockat namnkunniga investerare.

Serieentreprenören Stefan Krook, som grundade Glocalnet på 1990-talet och senare Kivra, fick tidigt upp ögonen för bolaget. Han gjorde en första investering i Flower tillsammans med H&M-arvingen Karl-Johan Persson via det gemensamma investmentbolaget 41 an invest för två år sedan.

För några veckor sedan gjorde duon nästa investering. Denna gång tillsammans med Wallenbergsfärens holdingbolag FAM och det europeiska riskkapitalbolaget Northzone. Totalt gick parterna in med 290 Mkr där Northzones andel uppgick till 230 Mkr.

I samband med investeringen tog Northzones investerare Pär-Jörgen Pärson, som var en av de första investerarna i Spotify, plats i Flowers styrelse. Det var Impact Loop först att rapportera om.

“Otrolig drivkraft”

”John har en otrolig drivkraft och jag blev imponerad av hans kunnighet. Jag kanske inte förstod affärsidén direkt, men insåg snart att de här smarta energilösningarna behövs när vi ska elektrifiera samhället”, säger Stefan Krook till Affärsvärlden.

Efter det senaste kapitaltillskottet är Flowers värdering uppe på 1,1 miljarder kronor, enligt Impact Loop.

”Vi växer snabbt. 2023 hade vi över 100 Mkr i intäkter och under 2024 fortsätter tillväxten. Vi köpte till exempel Sveriges största batteripark i våras, fortsätter att ingå nya partnerskap och expanderar i Europa”, säger John Diklev.

Effektivisera elnäten

Axel Holmberg är VD på Ingrid Capacity som är annat ett ungt snabbt växande bolag i energilagringsbranschen.

Bolaget bildades för bara två år sedan och tog snabbt in 1 miljard kronor från Singaporebaserade BW Energy Storage Systems.

Nyligen inledde också Ingrid Capacity ett samarbete med Locus Energy som ägs av SEB Nordic Energy om att bygga 13 nya batteriparker i södra Sverige med en kapacitet om 196 megawattimmar. Enligt SvD handlar det om en miljardinvestering.

Han tror att många batteriparker som byggs idag på sikt framför allt kommer att användas till att effektivisera elnäten.

“I stället för att bara investera i koppar och kablar när vi bygger ut framtidens elnät, så kan batterier placeras ut vid strategiska punkter i elnätet och hjälpa till att lösa upp flaskhalsar. På så sätt får vi ett bättre fungerande och mer kostnadseffektivt elnät”, säger Axel Holmberg.

Priserna rasar

Det är som sagt Svenska Kraftnäts marknad för balanstjänster som drivit utvecklingen men nu faller priserna snabbt.

Svenska Kraftnät skrev nyligen ned värdet på balansmarknaden till 6 miljarder kronor.

Det som står klart är att batteriaktörerna får mindre betalt för att leverera balanstjänster. Priset på en högt efterfrågad tjänst har till exempel fallit från 200 euro/megawatt till 10 euro/megawatt på bara några månader.

“Vi har en batterianläggning i Grums. Den tjänade vi 10 Mkr på i april. I juli låg den intäkten på cirka 1 miljon”, säger Kristofer Fröjd på Ellevio.

Han pekar på utvecklingen i Storbritannien där balansmarknaden stod för 95% av intäkterna för tre år sedan. Idag har de sjunkit till 5%.

“Vinnare och förlorare”

Trots det fortsätter det att strömma till nya aktörer. Det franska energiföretaget Neoen meddelade nyligen att man ska bygga ett batterilager med en kapacitet om 94 megawatt i Sollefteå. Det ska tas i drift nästa år.

Bolaget uppger att batteriparken främst ska förse Svenska kraftnät med balanstjänster.

Frågan är om Neoen är sent ute?

Det menar Ulrika Tornerefelt, grundare och VD för batteriföretaget Stella Futura som framförallt hjälper andra företag att bygga energilagringslösningar. Bolaget växer och ökade omsättning med över 400% förra året.

“Nya intäktsmodeller”

”Många finansiella aktörer insåg för två år sedan att här finns de pengar att tjäna, men deras batterisystem börjar komma i drift först nu när marknaden för balanstjänster är på väg ned. Att ha en affär som endast baseras på balanseringstjänster har visat sig riskabel”, uppger Ulrika Tornerefelt.

Och nu måste batteriaktörerna hitta nya intäktsmodeller, menar analytikern Christian Holtz.

“Det finns ett större potential i att planera och styra energilagringslösningar för företag, delta på dygns- och intradygnsmarknaden och på lokala flexmarknader. Det kommer att vara intressant olika timmar på året och förmodligen kommer batterier att jobba på olika marknader beroende på vilken som är mest lukrativ just då. Det nya kommer att skapa både nya vinnare och förlorare.”

Kristofer Fröjd på Ellevio håller med.

“Vi börjar få ett väldigt komplext elsystem, men det finns dolda värden här som kan frigöras om man lär sig att dra i de rätta spakarna. Tidigare var det lätt att tjäna pengar. Nu måste du som batteriföretag bli bra på att hantera dina tillgångar.”

Samtidigt är inte de framtida affärsmodellerna kristallklara.

“Tillsammans med andra aktörer behöver vi skapa den här marknaden, eftersom den inte riktigt finns än. Vi vet inte exakt hur det kommer att se ut. Men det handlar om att på olika sätt optimera elflöden och elnäten med hjälp av batterier”, fortsätter Kristofer Fröjd.

Ulrika Tornerefelt på Stella Futura pekar på ett antal möjligheter.

”En del av tiden kan en batteripark arbeta mot Svenska kraftnäts balansmarknad för att sedan byta fokus mot arbitragehandel med el. Ytterligare en modell är att sluta ett avtal med en industri om att fungera som back-up och garantera eltillförseln”, säger hon.

Samtidigt är batterier inte en mirakelmedicin.

Claes Winzell, affärsutvecklare på forskningsinstitutet RISE, menar att det idag visserligen byggs stora batterisystem, men påpekar att kapaciteten än så länge är begränsad.

“Man bygger väldigt stora system i USA och i Australien. Tanken är att de ska kunna försörja en stad eller ett sjukhus med ström under en begränsad tid vid ett strömavbrott. Men det är inte så att ett batterisystem kan försörja en stad som Stockholm med el under ett dygn. Det skulle kräva ett enormt batteri”, konstaterar han.