Miljardpotential i fettklumpen

I sommar är det tre år sedan det lilla Lunda­baserade läkemedelsbolaget Camurus fick sitt internationella genombrott. Schweiziska Novartis köpte då rätten att använda skåningarnas unika läkemedelsdistributionsteknik till mediciner mot två ovanliga sjukdomar. Det handlar om en medicin mot den ovanliga hormonsjukdomen akromegali, onormal kroppslig tillväxt, samt en substans för behandling av cancerpatienter som drabbats av neuroendokrina tumörer, som ­oftast förekommer i mag-tarmkanalen. Affären kan som mest ge Camurus ungefär 700 miljoner dollar, cirka 6 miljarder kronor.

Fettklumpens entré på läkemedelsmarknaden hade just gjort succé.

Camurus har sedan 2003, med vd:n Fredrik Tiberg, utvecklats till ett så kallat drug delivery-företag med egen produktutveckling. Företagets teknik portionerar långsamt ut läkemedel i människokroppen. Tekniken handlar enkelt uttryckt om att röra ihop en blandning av fetter och proppa dessa fulla med medicin. När blandningen injiceras under huden på en patient stelnar den snabbt till en liten sfärisk gelklump – en depå med läkemedel som sedan långsamt bryts ned och portionerar ut den aktiva substansen i blodet. Effekten är kvar upp till en månad och patienterna slipper daglig medicinering med injektioner.

Konkurrens saknas inte. Det finns andra depåsystem, utvecklade av andra läkemedelsföretag. Men dessa är ofta implantatliknande lösningar som är mer komplicerade att tillverka, hantera och dosera. Vissa kräver till och med mindre operationer.

Effektiva långtidsverkande läkemedel är lite av en önskedröm för läkemedelsbranschen eftersom ett stort problem i sjukvården är att många patienter inte följer ordinationen från läkarna, även vid relativt allvarliga kroniska sjukdomar.

Olyckskorpar som kraxat har samtidigt pekat på några avgörande frågor som ännu väntar på svar. Vad händer exempelvis lokalt i kroppen vid långtidsexponering av en viss substans och vad händer om koncentrationen av läkemedlet som frisläpps inte är konstant? Och hur kan man ta bort substansen om läkemedlet ger biverkningar?

Camurus noterades på börsen i Stockholm i december i fjol, men har sitt ursprung i Malmöfamiljen Sandbergs företagsgrupp. Familjens kapital kommer ursprungligen från de affärer som entreprenören Gunnar Sandberg gjorde i Sydsverige under tiden fram till millennieskiftet. Sandberg sålde bland annat elinstallatören Elektro-Sandberg till dåvarande Sydkraft för i storleksordningen en miljard kronor vid en konjunkturtopp för snart 30 år sedan. Efter noteringen äger familjen Sandberg drygt hälften av Camurus.

Blir den nya tekniken omsatt i godkända produkter kan den på sikt ­användas mot en lång rad sjukdomar. Bolaget har en lång lista på mediciner, både egna och andras, som väntar på att en studie ska dras i gång. Camurus har en handfull produkter i sen klinisk utveckling (fas II och fas III). Förutom Novartis-projekten har bolaget stora förhoppningar på en produkt för patienter som blivit beroende av morfin- och opiatbaserade smärtstillande medel. Projektet drivs i samarbete med det amerikanska ­läkemedelsbolaget Braeburn Pharmaceuticals.

Suget efter avvänjningsmedicinen beror främst på att läkarna i USA skriver ut morfin- och opiatbaserade ­läkemedel mot smärta i betydligt högre grad än vad som sker på andra håll i v ärlden. Det har lett till en närapå epidemisk spridning av antalet opiatberoende amerikaner. Och som ett brev på posten, en kraftigt ökad försäljning av mediciner som används för att få stopp på beroendet. Marknadsdominanten heter Suboxone, som säljs av brittiska Indivior. Bland tillverkarna finns också svenska Orexo som för två år sedan drog i gång försäljningen av Zubsolv.

Orexo har haft det motigt i USA, främst på grund av höga marknadsföringskostnader. Det har visat sig utmanande att få till ett brohuvud med Zubsolv, en medicin som skiljer sig mycket lite, mer än i smak och upplösningstid, från tidigare sublinguala (under tungan) produkter. Ska man dra några lärdomar av Orexos problem i USA så blir slutsatsen att försäljningen av nya läkemedel mot opiatberoende växer tämligen långsamt.

– Vår medicinkandidat representerar ett nytt behandlingsparadigm. Jag ifrågasätter inte den kommersiella utmaningen för oss, men jämförelsen med Zubsolv är kanske inte helt representativ, säger Fredrik Tiberg.

Med alla normala mått mätt står Camurus ändå rimligen inför bolagets hittills svåraste uppgift – idéerna ska bli nya läkemedel och ska säljas på marknaden.

Bolaget är ett utpräglat forsknings- och förhoppningsbolag som alltså just nu håller på att svida om till försäljarrollen. I december rekryterades en försäljningschef för Europa med mångårig erfarenhet från opiatberoendemarknaden. Denne var kommersiellt ansvarig på marknadsledande Indivior i Europa, Mellanöstern och Afrika. Camurus ligger i startgroparna för att börja sälja på Europamarknaden.

Inga stora försäljningsvolymer är att vänta under de kommande två åren. Däremot kan bolaget räkna med att få in engångs­betalningar i takt med att pågående projekt passerar förutbestämda utvecklingsmål. Bland annat kan Camurus få närmare en halv miljard kronor i sådana utvecklingsrelaterade milstolpesbetalningar från Braeburn Pharmaceuticals kopplat till utvecklingen och ­registreringen av CAM 2038 mot beroende och smärta. Ytterligare betalningar kan ­också komma från Novartis, och kanske från det nytecknade samarbetet kring en produkt mot genetisk fetma med Bostonbaserade Rhythm Inc. Lyckosamma besked på de här punkterna kan ge ytterligare tiotals miljoner till Camurus.

Till bolagets företräden hör en rejäl kassa på drygt 600 miljoner kronor, vilket gör att bolaget klarar sig utan kapitalpåfyllning med nuvarande kapitalbrännarhastighet i tre år. Soliditeten är över 80 procent. Plus också för vd:s stora pilotskolepost (se tabell intill).

Efter bokslutsrapporten backade aktien till nivåer strax över introduktionskurs­nivån på 57 kronor. Affärsvärlden är restriktiv med att rekommendera köp i förlusttyngda forskningsbolag, men här gör vi ett undantag ­eftersom teknikrisken är låg. Kort sagt: ­metoden fungerar. Köp med riktkurs 89 kronor på ett år sikt.

nullnull